- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
327

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Den välkända stämman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN VÄLKÄNDA STAMMAN 3’2 7

och tjugu år sedan — ocli den syn, som här i
dag åter möter min blick och förbinder gamla minnen
med nya förhoppningar, är i allt afseende ägnad att
röra det innersta af mitt väsen. — — Hur ofta har
ej under den förflutna tiden kretsen af lärjungar omkring
mig förändrats! Den gamle universitetsläraren har
tillbragt sitt lif bland ständigt unga, men ständigt växlande
släkten ... Det lärda garnisonslif, han lefver, kan
svårligen undgå att till slut ingifva honom en djup känsla
af ensamhet... Han behöfver, för att kunna
uppehålla sig, att själf läskas af en droppe ur ungdomskällan,
ur denna inre, eviga ungdomskälla som är lika
vederkvickande för alla åldrar, men smakar ålderdomen bäst.
Lyckligtvis bör den ej vara frän honom aflägsen. Ty
äger vetenskapsmannens lif något företräde, så finnes
det däruti att han genom sitt kall är hänvisad till
betraktelsen af det oförgängliga, det evärdeligt unga, som
genom ingen växling försvinner, utan ur lifvets
erfarenhet allt klarare bör framgå... Mina åhörare äro
ej mer desamma som fordom. Jag själf är ej mer
densamme; — ett fjärdedels århundrade går öfver ingen
människas hjässa och lämnar henne oförändrad. Tiden
är ej mer densamma. Jag säger det ej med afseende
på de växlande meningarna för dagen. Jag säger det
med afseende pä tidens egna stora skiften, som mer
än någonsin hafva rört och röra allas intressen och
som lagt mänsklighetens högsta problem liksom för hvars
och ens dörr. Den som ännu minnes det adertonde
seklets slut och har lefvat med det nittonde intill denna
dag; den som i sin barndoms dunkla föreställningar
ännu förnam, likt en aflägsen åska, franska revolutionens
utbrott; den som i sin ungdom möttes af dess
verkningar, som skakade Europa; den som i Napoleons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free