Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En ny epok. Mottagningsaftnar hos Geijer. Bilder ur Sällskapslifvet. Knäck-kalas. En fågel Phoenix. Närmande från Hönsäter. En viktig fråga och ett afgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRONTFÖRÄNDRING
133
Posten till och från Tyskland gick — synnerligen
nu under vintern — »så dumt», som Agnes ofta beklagar
sig, att man först efter en månad eller sex veckor kunde
vänta svar på hvad man skrifvit. De uttryck af
föräldrarnas missnöje som Adolf Hamilton ansett sig
skyldig att meddela sin trolofvade hade antagligen redan
långt före jul, i ett ögonblick af dåligt lynne, afsändts
från Hönsäter. Sedan dess hade många veckor förgått
och många stämningar där hunnit växla i impulsiva
och lättrörda sinnen. Man hade mottagit intressanta
och innehållsrika bref från den goda Nathalie Platen och
den förträffliga Fredrika Ehrenborg; — släkten hade
varit samlad som vanligt och många visdomsord hade
växlats mellan svågrar och svägerskor, onklar och tanter,
syskon och kusiner. Mostrarna Strokirch hade
rapporterat tungt vägande omdömen af den kloke, världsvane
Henning Hamilton och af den söta, hjärtegoda Marie
— allt hade diskuterats och i tysthet allvarligt
öfver-vägts. Resultatet blef en frontförändring, i själfva
verket en maskerad kapitulation, hvars hela vidd dock
knappast ännu uppfattades af kontrahenterna själfva.
Då Agnes härnäst skrifver är tonen en helt annan —
och hon har också märkliga nyheter att meddela, ehuru
hon, som hon klagar, måste »stjäla sig till några
ögonblick för att skrifva i största hast» medan hon väntar
på kavaljern som skall köra henne i stort slädparti till
Flottsund. Men omöjligt kan hon dock uppskjuta
brefvet ända till nästa postdag. Hon skrifver:
»— Käraste min Adolf I — I onsdags då jag vaknade
med en förskräcklig leda vid tanken på att jag återigen
skulle på bal på qvällen, anade jag ej att botemedlet var
så nära. Ett bref — har gjort att jag nu dansat tre dar
å rad, utan att bli trött och utan att ha ledsamt. Ett bref —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
