Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om glaciärer eller jöklar, deras utbredning, deras rörelser och däraf förorsakade bildningar. Dessa bildningars förekomst långt ifrån nutidens glaciärområden utgör bevis för en tid med strängare klimat, istiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalfning“. De lösbrutna isbärgen föras sedan af vind och
hafsströmmar långt ut på Atlanten, innan de hinna smälta.
Samma företeelse, om också efter mindre måttstock, erbjuda
landisarna på Spetsbärgen, Novaja Sembla, Frans Josephs
land m. fl., där isen hinner hafvet förr, än den smälter.
I länder åter med mildare klimat äro dessa isar
bundna vid högländta trakter. De från bärgen
nedskjutande istungorna afsmälta, innan de nå hafvet. Så är
förhållandet med Norge, i hvars fjälltrakter finnas vidsträckta af
evig snö och is betäckta områden; vi hafva där Folgefonden
vid Hardanger, utbredd på fjällslätten öfver en yta af
flera kvadratmil, på afstånd lik en kolossal snödrifva.
Ifrån denna “snöfond“ nedskjuta i dalarna långt nedom
skogsgränsen istungor af ända till 1/2 à 1 mils längd.
Dessa från den eviga snöns region framvällande ismassor
kallas i Norge för bräer eller isbräer; med ett från
isländskan lånat namn kallas de jöklar eller skridjöklar. Ett
annat namn för samma sak är glaciärer, hvilken benämning
härstammar från Schweiz. I det följande begagnas
vanligen benämningen glaciärer. Justedalsbräen i
Jotunfjällen är en ännu mera storslagen snöfond med tillhörande
skridjöklar eller bräer. I vårt land förekomma i
nordligaste Lappmarken ett ansenligt antal jöklar, af hvilka
de största nå en längd af 1/2 mil. De äro samlade kring
våra högsta fjäll Kebnekaise, Sarjek och Sulitelma. Smärre
jöklar finnas äfven i våra sydligare fjäll ända ned till
Herjedalen.
De sydeuropeiska alperna äro rikligt försedda med
jöklar eller glaciärer. Smärre glaciärbildningar förekomma
ock i Pyreneerna; de öfriga europeiska bärgen nå ej nog
högt, för att “evig snö“ i nämvärd mängd skulle kunna
bildas; de sakna sålunda förutsättningen för uppkomsten
af glaciärer. Himalayabärgen i Sydasien med sina
skyhöga alpmassor, nå, ehuru de ligga ej långt från ekvatorn,
likväl upp öfver snögränsen och äro försedda med mäktiga
glaciärer. På södra halfklotet äro de klimatiska
förhållandena i allmänhet gynnsammare för glaciärers
uppkomst än på det norra. Nederbörden är riklig och
somrarna kalla. Häraf kommer, att glaciärer där nå ända
ner till hafvet vida längre ifrån polen än på norra
halfklotet. Vid sydpolen ligger också öfver jorden en
ismassa, som både i afseende på utsträckning och mäktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
