Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nedisningsområdena under istiden. Istidens början; dess höjdpunkt; mildare mellantider, s. k. interglaciala skeden. Istidens öfvergång till nutiden. Nivåförändringar. Om nedisningsområdenas landskapliga beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
ISTIDEN’.
och Rom ligga i vår världsdel. Däremot hade den
Nordamerikanska västern endast smärre landisområden på grund
af sitt torrare klimat.
Äfven på södra halfklotet har man funnit spår af
glaciärer långt närmare ekvatorn, än de nu förekomma
och i bärgstrakter, där de nu saknas. Huruvida det södra
halfklotets istid varit samtidig med det norras, eller om
de skola anses ha växelvis varit nedisade, så att, medan
det ena halfklotet haft en mildare period, det andra haft
en istid och tvärtom, är ej ännu utredt.
Fig. 6. Karta öfver isbetäckningen i Europa under istiden.
Vi skola i det följande hufvudsakligen sysselsätta oss
med Europa under istiden.
Man vet, att det geologiska tidsskede, tertiärtiden,
Som närmast föregick istiden, och hvars längd med all
sannolikhet må uttryckas i milliontals år, i det stora hela
karaktäriserades af mycket gynnsamma klimatiska villkor,
åtminstone hvad norra haltklotet beträffar. Under förra
delen af tertiärtiden frodades t. ex. uppe i nordliga
Grönland och i andra polartrakter, som nu snart sagt sakna all
växtlighet och äro mer eller mindre nedisade, en växt-
De skuggade
partierna utmärka
nedisningsområdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
