- Project Runeberg -  Iter Palæstinum eller Resa til Heliga landet /
32

(1757) [MARC] Author: Fredrik Hasselqvist - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resan kring Smirna och Magnesia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 1750. SMIRNA. Fcbruarii.

Våren nalkades nu ju längre ju närmare:
varmen var den starkaste vi här haft hit intil; ty gick
jag den 14. utom staden, at se hvad verkan en så
härlig väderlek gjorde i Naturen, och hvad örter
denna vårtiden frambragte. Jag besökte Turkarnas
begrafnings-platsar vid detta tilfället, at se hvad de
hade, som voro värdt, at anmärka. De begrafva
merendels alla sina döda utom staden, dock har man här
och där vid deras Kyrkor, äfven vid enskilta hus,
några små platser upfylta med grafställen. Men de
som äro utom staden äro de största och mästa. De
intaga ansenliga fält omkring staden, och göra altså
en otrolig myckenhet jord obrukbar, hvilken
dageligen ökes; emedan de altid gräfva up en ny
graf, och stadigt söka ny plats, när de begrafva en
död. De hade sina grafplatser omgifne med vackra
murar, snyggare än de, som äro kring deras trä-
och vingårdar. Vid hvar och en graf var uprest en
sten af grof Marmor, mäst grå, och några bruna. På
dessa minnesmärken hade de användt mer eller
mindre konst, alt som den döde varit af förmögenhet,
och i anseende, då han lefde. Jag kunde sluta, at
de voro förnäm st, öfver hvilka var bygd en
trekantig huft af sten, därnäst de, öfver hvilka voro
upreste aflånga stenar, på hvilkas yttersta ända voro
uthuggne en Turban eller Turkisk hufvudbonad,
hvilken om den är grön, utmärker det en Emir eller
Mahomets slägtinge, som där blifvit begrafven. De
sämste voro slätte stenar, på hvilka icke var användt
något annat arbete, än at de voro huggne ur sit bärg,
och gjorde jämna. Bland dessa voro ock af alla
slagen de, som hade öfverskrifter. Det som gör
Turkarnas grafplatser vackra och behageliga, är i
synnerhet, at därvid finnas sköna växter, som de äro så
angelägne om, at plantera öfver sina döda, Cypreser
af ansenlig storlek, och en oräknelig myckenhet af

Ro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 12:28:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iterpal/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free