Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - alleccolo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alléccoio sm., läckerhet,
alleccornfre va., skämma bort; locka,
allegábile a., som kan anföras, andragas &c.
allegaménto sm., anförande, åberopande &c.
allegáre va., anföra, åberopa ; förena, blanda
[metaller] ; w i denti, göra tänderna ömma.
— vn., knyta sig, gå i frukt, i kart. ’Si,
blifva öm (om tänder) ; förena sig j ingå
förbund.
allegáto sm., bilaga, dokument,
allegazióne sf., se allegamento.
alleggeriménto sm., lättnad; lindring,
alleggerire va., lätta; Æ lätta, likta; (fig.)
lindra. ~si, taga af sig, kläda sig tunnare,
allegaménto sm., ömhet (om tänder),
allegoria sf., allegori, liknelse,
allegoricaménte adv., allegoriskt, bildligt,
allegórico a., allegorisk,
allegorista sm., allegorisk uttolkare ; en som
gärna talar i bilder,
allegorizzáre va., tyda allegoriskt. — vn.,
tala allegoriskt,
allegraménte adv., gladt, lifligt; dristigt,
utan rädsla,
allegráre va., glädja, muntra, lifva, ~si,
blifva munter, roa sig, glädjas; glädja sig.
allegrétto adv., (sm.), (mus.) någorlunda
lifligt [tonstycke].
allegrézza sf., glädje, fröjd.
aliegrfa sf., fröjd, glädje.
allégro a., glad, munter ; liflig, hurtig. — sm.,
(mus.) gladt, lifligt tonstycke,
allelúia sm., halleluja.
Al[l]emågna se Germania.
allenaménto sm., fördröjande; hvila;
uppehåll [för att hämta andan],
allenáre vn., hämta krafter. — va., uppöfva,
gifva öfning, hålla i ständig rörelse, ~si,
hämta andan,
allenire va., lindra. bli trött, andfådd,
allentaménto sm., [af]saktande, aftagande;
slapphet; nedspänning, minskning i
spännkraft.
allentáre va., nedspänna, slappa, göra slak;
göra långsammare, sakta; fördröja, ~si,
slappas, slakna; sakta sig, minskas,
allentatura sf., bråck; se äfv. allentamento.
allessáre va., koka.
allésso a., kokt. — sm., kokt kött, soppkött.
allestáre se allestire.
alllestiménto sm., tillrustning.
allestire va., tillaga, tillrusta, [för]bereda;
i tackla, rigga ; utrusta, ekipera.
allettaiuélo sm., lockpipa, -fågel,
allettaménto sm., lockelse, retelse ; lockmat.
allettante a., lockande, förtjusande,
allettáre va., locka, förleda, fängsla, ~si,
intaga sängen,
alldttatlva sf., lockelse,
allettativo sm., lockelse. — a., lockande,
a lettáto a. (pp.), sängliggande,
allettévole a., tilldragande,
allevaménto sm., uppfödande ; digifning ;
uppfostran,
alleváre va., Uppföda, -draga, -fostra,
allevatóre sm., uppfostráre; en som idkar
boskapsafvel.
allevatrice if. amma.
allevatúra sf., uppfödande, afvel ; uppfostran,
alleviaménto sm., lättnad, lindring.
alleviáre va., lätta, lindra,
alleviazióne sf., se alleviamene.
allevime sm., uppfödd ungboskap,
allezzáre vn., lukta illa.
alliánza se alleanza.
ailibbire se abbadia.
ailibiménto sm., bleknande : bestörtning ; ttk
virring.
allibito a., bestört, förvirrad.
allibire vn., blekna ; förvirras, bli bestört.
allibraménto sm., inregistrering, inskrifning.
allibráre va., inregistrera, inskrifva i bok.
allietáre va., glädja, fröjda.
allièvo sm., elev, lärjunge ; lärling ; dibarn;
uppfödt boskapsdjur ; planterad växt.
alligatóre sm., alligator.
alligazióne sf.: regola di
alligationsräkning.
allignáre vn. o. #«si, skjuta upp, frodas;
växa; vegetera; taga rot; (fig.) lyckas, ha
framgång.
allindáre, allindíre va., pryda, smycka,
allineamento sm., uppställning på [rak] linje;
rättning ; rät linje,
allineáre va., ställa, sätta i rät linje; rätta;
bygga efter snöre,
aiiiquidire vn. o. <~si, smälta, blifva
flytande.
allitterazióne sf., allitteration,
allivelláre se livellare.
allividire vn., blifva [lik]blek, blekna,
alloccáre va., lura på, ställa försåt för.
ailoccheria sf., söta miner, koketterande,
allócco sm., uggla; (fig.) tölp, narr, nöt,
dum-merjöns.
allocuzióne sf., anförande, tal; talesätt;
tilltal.
allodlále a., odal-,
allodialitá sf., odalfrihet.
allódio sm., odalgods.
allódola sf., lärka; panterana, sånglärka,
allogaménto sm., placering; hyrande; hyra.
allogazióne sf., se föreg,
allogare va., placera, skaffa plats åt; hyra
ut, arrendera ut, lána ut ; gifta bort ; insätta,
nedlägga fpengar],
alloggiaménto sm., boning, bostad ;
inkvartering; kantonering.
alloggiare va., [in]hysa, härbergera.
inkvartera. — vn., bo, ha sitt kvarter, ~si, taga
in, taga sin bostad,
alloggiatóre sm., en som hyr ut [möblerade]
rum.
allóggio sm., bostad, boning; kvarter;
maresciallo kvartermästáre,
allogliáto a., full af Ogräs; (ig.) dum, slo.
allontanaménto sm., aflägsnas le.
allontanáre va., aflägsna ; flytta undan ; skaffa
undan. ~ si, aflägsna sig, bortresa; afvika,
allopatia sf., (iak.) allopati.
allopático a., (läk.) allopatisk.
alioppiáre va., söfva [med opium]; (fig.) locka,
förleda,
allóppio se oppio.
allóra adv., då ; då för tiden ; i så fall ;
in poi, från den tiden, stunden ; nyss.
nyligen,
allorché konj., då, när.
allóro sm., lager[träd].
allorquándo konj., då. nar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
