Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - allottare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allottáre va., lotta, skifta; lotta bort.
aiiuoláre va., uppmärksamt betrakta, stirra
på; fästa sina blickar på.
allucignoláre va., vrida, sno; skrynkla [ti[l],
alluoináre va., blända (äfv. fig.), ~si,
bländas, förvillas ; inbilla sig ; ha hallucinationer,
allucinazióne sf., blandning; (läk.) syn-,
sinnesvilla ; hallucination,
alláda sf., beredt fårskinn till bokband.
allúdere vn., hänsyfta på, alludera på.
allumacatúra sf., slem efter en snigel,
allumáre va., upplysa ; illuminera ; [an]tända;
0 beta i alunsolution.
allúme sm., alun; f crudo, hvit alun.
allumièra sf., alungrufva.
allùmina, allumfna sf., ren lerjord,
alluminára va., upplysa, illuminera, [-[an]tända-] {+[an]tän-
da+} ; måla i miniatur ; beta i alunlösning.
alluminatila sf., alunberedning,
alluminio sm., aluminium,
alluminóso a., alun-, -haltig, -aktig.
allunáto a., i form af en [ny]måne.
allungaménto sm., förlängning, uttänjning;
uppskof.
ali ungáre va., förlänga, utdraga, utsträcka;
uppskjuta, fördröja; skarfva; räcka; [upp-]
blanda med vatten, späda ut ; ~ il passo,
påskynda gången, gå fortáre,
allungáto pp. (a.), förlängd, Uttänjd;
blandad med vatten, utspädd,
allungatáraj f., förlängande, -längnlng; skärf,
allupare vn., vara hungrig som en varg.
allusióne sf., hänsyftning, antydning,
allusivo a., som hänsyftar, anspelar på.
alluvióne sf., uppslamning,
álma sf., (poet.) själ.
almanaccáre vn., drömma, bygga luftslott,
almanácco sm., almanack; kalender,
almånco, alméno adv., åtminstone.
Ólmo a., lifgifvande; utmärkt,
beundransvärd; hög, upphöjd,
ál no sm., al, -träd.
aloè sm., aloe[träd, -saft]; (fig.) beskt piller,
aléna sf., segelduk,
alóne sm., väder-, sol-, månring.
alopecia, alopezia sf., (läk.) hårets
affallande.
élpe sf., alp; le Alpi. Alperna,
alpèstre, alpéstro a., alpisk, alp-, fjäll-, bergs-,
alpigiåno a. (sm.), som bor på Alperna;
bergsbo,
alpinismo sm., alpinism.
alpinista sm., alpinist.
alpino a., alpisk, fjäll-; glt Alpini sm. pl.,
soldaterna vid Alpjägareregementet.
alquánto adv., något [litet], en smula. — a.
(pr.), något [litet], litet [grand] ; (i pl.)
några, åtskilliga, flera.
Alsåzia (sf), (geo g.) Elsass,
altaléna sf., gungbräde; [rep]gunga ; (fig.)
[om]växling, skifte ; fare air~, gunga [sig,
hvarandra],
altalenáre vn., gunga [sig],
altaiéno sm., gungbräde.
altamente adv., högt; djupt &c.; högligen,
mycket; ädelt,
altána sf., altan.
altáre sm., altáre ; maggiore, högaltáre ;
scoprire gli altari, (fig.) upptäcka tråden i
en intrig.
altarino sm., litet altáre,
altèa sf., (bot.) altea,
alteggiáre vn., visa sig högdragen,
alterábile a., föränderlig,
alterabilitá sf., föränderlighet.
alteráre va., förändra; försämra, [-[fúr]skäm-ma;-] {+[fúr]skäm-
ma;+} förfalska; kypra. «•’si, förändra sig,
förändras &c.; (fig.) oroas, förvirras; retas,
bli ond.
alteráto pp. (a.), förändrad ; förfalskad ;
oroad, förvirrad; vred, ond.
alterazióne sf., förändring; försämring;
förfalskning; vrede, hann.
altercaménto sm., se altercazione.
altercáre vn., gräla, tvista,
alterazióne sf., gräl, tvist, dispyt, debatt,
altérco sm., se föreg.
alterézza sf., stolthet, högmod; öfvermod,
dryghet.
alterigia sf., högmod, sturskhet, förmätenhet.
alternaménte adv., växelvis, ömsom, turvis,
aiternáre vn., växla [om]; tura om. — va.,
ordna, ställa skiftevis.
alternataménte se alternamente.
alternativa sf., [om]växling; alternativ,
alternativo a., [om]växlande, skiftande ; som
går i tur.
alternazióne sf., skifte, skiftning; [-[om]växling.-] {+[om]väx-
ling.+}
altérno a., skiftesvis; (geom.) alternat-.
altéro se altiero.
altézza sf., höjd ; bredd ; djup ; hög[dragen]-
het ; höghet (titel) ; höjd öfver hafsytan,
alticcio a., f pirum, rusig.
altieraménte adv., högmodigt, stolt ; sturskt,
öfvermodigt ; ädelsinnade
altièro a., stolt, högdragen ; stursk, öfvermo-
dig; ädel[sinnad].
altimetria sf., höjdmätning,
altipiáno sm., högslätt,
altipossénte a., allsmäktig,
altisonánte a., genljudande, ljudlig.
altissimo, sup. af alto; (ss. sm.) lf Altissimo,
den Högste, Gud.
altitonánte a., dundrande,
altitùdine sf., höjd öfver hafsytan,
alto I. a., hög, upphöjd;öfre; klangfull,
fulltonig; högsinnad; högljudd; gäll; bred
(om tyger) ; djup ; ad alta voce, högt ; in
t— mare, i öppna hafvet. II. sm., höjd;
topp, öfverdel; halt, rast, -ställe; (mus.) alt;
fare ~>, göra halt. III. adv., högt, [högt]
upp, uppe; högmodigt, stolt; parlare
tala högdraget, kraftigt; fare e basso.
handla efter behag. IV. interj., nog!; lá.
halt! håll! stopp !
altolocáto a., högt uppsatt.
Altóna sf., (geogr.) Altona,
altraménte se altrimenti.
altresì adv., äfvenså, lika [så]; också; så;
dessutom.
altrettále a., sådan; dylik, slik; lik[nande].
— adv. (sällsynt), se altresì.
altrettånto adv. o. a., lika [sä] mycket (mänga,
godt, gärna), likaså; äfven-, likaledes;
Buona nottet — Grazie, ~> !, God natt! —■
Tack, äfvenledes 1
åitri I. pron. indef. sing., någon annan, andra;
nè voi nè hvarken ni eller någon
annan; non lagnarti se ~ t’inganna, bekla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
