Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - antemurale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antemurále sm.,. & (fortif.) undervall; (fig.)
värn.
antenáto sm., stamfader; (i pl.) förfäder,
anténnax/:. Æ, segelrå ; (zool.) antenn, [pann-]
spröt ; stam ; stång ; lans.
antennáto a.. försedd med rår 1. antenner,
antepenùltimo a.. näst före de två sista,
antepórre va., sätta ngn såsom förman,
tillsätta, förordna; föredraga, sätta högre,
anteposìzióne sf., företräde,
antéra sf., (bot.) ståndarknapp.
anterióre a.. främre ; föregående; äldre. —
sm., framsida, -del, -stycke,
anterioritá sf., företräde, prioritet; tidigare
datum.
anteriorménte adv., före ; förut, förr.
antescritto a., öfvannämnd, -skrifven,
antesiønåno sm., standarbäráre ; anföráre,
[väg]ledare.
ánti prep., före; {såsom prefix) före-, mot-,
anti-, o-, ... fientlig,
antibráccio sm., för-, underarm,
anticáglia sf., antikviteter ; gammalt skräp,
luntor.
anticaménte adv., fordom ; förr [i tiden] ; i
forna tider.
anticámera sf., väntrum, tambur ; betjäning;
far vänta [på företräde],
anticáto a.,åldrig, föråldrad ; gammalmodig;
obruklig.
anticattólico a., otrogen, motståndare till
katolska läran,
antlcheggiáre vn., efterhärma, ifra för
forntiden (antiken),
antichitá sf., uråldrighet, hög ålder ; forntid,
-ålder; antikvitet, fornlämning; fornkunskap;
antiken; forntidens folk.
anticipaménto sm., anticipering; [-[kommande[-] {+[komman-
de]+} i förväg, i förtid; förkänsla,
anticipáre va., gå, göra, komma i förväg [för],
i förtid, på förhand; betala, erlägga i
förskott; använda, taga ut på förhand,
anticipataménte adv., i förväg, i förtid, på
förhand; i förskott,
anticipazióne sf., anticipering; [kommande]
i förväg (förtid); förkänsla; förskott,
antico a., gammal; forntida, -åldrig; antik;
all’antica, antikt ; som de gamla. — sm.,
antiken ; forntid ; (i pl.) förfäder,
antlconoscénza sf., förutvetande.
anticórrere vn., springa framför, i förväg,
antlcorriére sm., förelöpare ; förebud,
anticórte sf., förgård,
anticostituzlonále a., grundlagsstridig.
antlcostituzionalménte adv.,
grundlagsstri-digt.
anticristiáno a.. fientlig mot kristna läran.
anticristo sm., antikrist.
anticuóre sm., (vet.) svullnad på hästens
bringa; illamående,
anticursóre se anticorrier*.
antidáta sf., antedatering.
antidatare va., antedatera.
antidétto a., [för]bemält.
antidiluviano a., antediluviansk.
antidoto sm., motgift ; (fig.) skydd[smedel],
tröst.
antifármaco sm., motgift.
antifebbrile a. (sm.), feber drifvande [medel].
antifona sf., försäng ; (fig.) f trall, klagolåt
antifonario sm., notbok, Sångbok,
antffrasi sf., ironi.
antiguárdia sf., ⚓ förtrupp,
antigustáre va., smaka i förväg,
antiliberáie a., fientlig mot borgerlig o.
politisk frihet.
Antflle (Le) sf., pl., (geogr.) Antillerna,
antfiopa, antilope sf., antilop, gasell,
anti meri diano a., förmiddags-, f.: m.
an ti méttere va., sätta framför,
antimonárchico a., stridande mot
monarkiska regeringssystemet,
antlmonlále a., antimon-,
antimónio sm., antimon, spetsglans,
anti ni ü ro sm., förmur; (fig.) bröstvärn, skydd,
antinazlonále a., onationell,
antinóme sm., förnamn,
antinomia sf., motsägelse.
Antiochia sf., (geogr.) Antiokia,
antlpápa sm., motpåfve.
antipasto sm., hors-d’æuvre, smörgåsbord,
antipatia sf., motvilja, antipati,
antipático a., motbjudande,
antipenùltimo se antepenultimo.
antipode sm., antipod; (fig.) rak motsats;
essere agli antipodi, (fig.) ha alldeles olika
åsikter,
antipolitico a., opolitisk,
antipùtrido a., tjänlig mot röta.
antiquária sf., fornkunskap,
antiquário sm., antikvarie, fornforskare ;
antikvitetshandlare,
antiquáto a., gammal, föråldrad ; urmodig,
antireligióso irreligiös; kristendomsfientlig,
antirivoluzionário a., revolutionsstridig,
antisággio sm., försmak,
antisála sf., förmak, väntrum,
antlsapóre va., veta förut,
antisapùta sf., förkunskap.
Antfsci sm. pl., de som bo på motsatta sidor
om dagjänmingslinien, under samma
meridian o. samma latitudgrad.
antiscorbùtico a. (sm.), [medel] mot
Skörbjugg.
antiscrofolóso a. (sm.), [medel] mot skrofler.
antisèttico a. (sm.), antiseptiskt [medel],
antisociale a-, samliällsstridig.
antispasmódico a., krampstillande,
antfsta, antiste sm., chef; prelat, biskop,
antistórico a. (sm.), [medel] mot hysteri,
antitesi sf., antites, motsats, kontrast,
antitètico a., rik på antiteser,
antivedére va., förutse,
antivedlménto sm., förkänsla, [för]känning :
förutseende,
antivedutaménte adv., omtänksamt,
antiveggénte a., förutseende, omtänksam,
antiveggènza sf., förutseende, omtänksamhet.
antiveléno sm., motgift,
antivenir© va., förekomma ; hinna om. —
vn., komma före,
antiverminóso a., mask[för]drifvande.
antivigilia sf., andra dagen före en viss dag;
dagen före en helgdagsafton,
antologia sf., smärre dikter i urval, antologi.
António sm., (np.) Anton,
antonomásía sf., (ret.) antonomasl.
antráce sm., brandböld, karbunkel ; rubin,
karbunkel (ädelsten); (äfv.) antracit[kolj.
antraoifero •«., som innehåller stenkol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
