Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - antracite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antracite sf., antracit[kol].
éntro sm., håla, kula, grotta ; (anat.) hålighet,
antropofagia sf., människoätande,
antropófago a. (««.), människoätande, -ätáre.
antropologia sf., antropologi,
anuiáre a.. ring-, -formig. — snt., ringfinger.
Anvérsa sf., (geogr.) Antwerpen,
énzi prep., före ; framför. — adv., snaráre,
tvärtom; ja, jo visst, visst icke; mer[a],
vida mer, till och med.
anzianitá sf., [tjänste]ålder, anciennitet.
anziáno a.,äldre [i tjänsten]; gammal. —
sm., äldste [i församling, etc.], senior;
ålderman; rådsherre,
anziché adv., förr än ; snaráre, hellre än.
anzichsnó adv., snaráre ... än [motsatsen];
povero snaráre fattig än rik.
anzidétto a., [för]bemält, nyssnämnd,
anzitutto adv., framför allt ; först och främst,
aoliáto a., smord med olja; oljig, -aktig.
aonestáre va., skyla öfver, bemantlaf
aorlsto sm., aorist.
aórta sf., (anat.) aorta.
Aósta sf., stad i Norditalien,
apatia sf., känslolöshet, likgiltighet,
apático a., känslolös; liknöjd,
apatista sm., bekymmerslös, loj, trög
person,
ápe sf., bl.
Apennlni (Gli) sm. pl., (geogr.) Apenninerna,
apepsía sf., (läk.) dålig matsmältning,
aperiénte, aperitivo a. (sm.), afförande [-[medel];-] {+[me-
del];+} som gifver aptit,
apèrta sf., öppning.
apertaménte adv., öppet ; klart, tydligt,
uppriktigt; utan omsvep, rakt på sak.
apèrto pp. (a.), öppen, öppnad; uppriktig,
oförställd, öppenhjärtig; (bot.) utslagen.
— sm., fält, slätt[land]; land; alf~,
under bar himmel, i fria luften,
apertúra sf., öppnande; öppning, hål;
spricka; dörr-, fönsteröppning; början,
inledande framställning, förslag; (mus.) ouverture;
~ di cuore, öppenhjärtighet ; di mente,
god fattningsförmåga,
apètalo a., utan blomblad,
apiáio sm., biodlare,
apiéria sf., biodling,
apiário sm., bigård, -hus.
ápice sm., topp, spets; (fig.) höjd, råge.
apicultóre sm., biodlare,
apicuitúra sf., biodling,
ápi ro a., eldfast.
Apocalisse, Apocalissi sf., Uppenbarelse,
Uppenbarelseboken,
apocalittico a., apokalyptisk ; dunkel,
apócrifo a., apokryfisk; uppdiktad,
apodo a., fotlös; utan bukfenor,
apoftégma, apoftémma sm., lärosats,
tänkespråk.
apófisi sf., (anat.) utskott, sporre,
apogèo sm., höjd[punkt].
apógrafo sm., afskrift.
Apólline, Apóllo sm., (myt.) Apollo,
apologètica sf., (teol.) apologetik,
apologètico a., apologetisk, försvars-,
apologia sf., försvar[sskrift, -tal],
apologista sm., apologet; försvaráre,
apólogo sm., sedelärande fabel.
apopleMfa Sf.. (Iak.) [blod-, hjärn-, nerv]slag.
apoplético, apoplèttico a., Slag.; fallen för
slag.
apostasía sf., affall,
apóstata sm. o. sf., affälling,
apostatáre vn., affalla,
apostático a., affällig.
apostéma sm., (läk.) bulnad, abscess.
apostemáto, apostemóso a., (läk.) som
varar sig.
apostúla sf., anmärkning i marginalen,
apostoláto sm., apostlaämbete.
apostolioaménte adv., apostoliskt,
apostólico a., apostolisk,
apóstolo sm., apostel ; (fig.) förfäktáre,
-kun-nare ; mani e piedi et apostoli. F mycket stora
hánder o. fötter,
apóstrofa se abbadia.
apostrofáre va., sätta inom apostrof; tilltala;
utfalla, -fara emot.
apóstrofe sf., (ret.) tilltal; utfall,
apóstrofo sm., apostrof,
apotégma, apotémma sm., tänke-, kärnspråk,
apoteósi sf., förgudande, -ning, förhärligande,
appaoiaménto sm., fredens återställande,
appaciáre, re, va., stifta fred,
återställa lugnet; bilägga, försona, ~si,
förlikas, försonas,
appadiglionáre va., uppslå tält, tälta,
appagabile a., som kan tillfredsställas,
appaiaménto sm., tillfredsställande, -else
&c.
appag&nte a„ tillfredsställande,
appagáre va., tillfredsställa, förnöja; upp*
fylla. vara nöjd. nöja sig.
appagliaiáre va., stacka [halmen],
appaiaménto sm., parning, [hop]parande.
appaiáre va., para, sammanpassa.
appaiatóio sm., dufslag,
appaiatúra sf., parning, sammanpassning.
appalesáre va., uppenbara, yppa ; röja ;
upptäcka, afslöja,
appaltáre va., tilldöma, gifva på
entreprenad ; appaltarsi al teatro, taga abonnemang
på teatern.
appaltatóre sm., arrendator; entreprenör;
kontrahent, leverantör,
appálto sm., entreprenad, beting; tilldörnan-
de [på auktion],
appaltóne sm., ränksmidare, bedragare ;
fak-totum.
appanágglo se appannaggio.
appannaggláre va., gifva apanage, lifgeding,
appannággio sm., apanage; lifgeding; (fig.)
privilegium,
appannaménto sm., fördunklande, -dunkling.
appannáre va., fördunkla; göra matt,
dunkel; (äfv.l [Öfver]kläda med tyg. ~si, bli
matt, immig, slå sig; fördunklas,
appannáto a., matt, dunkel, glanslös, immig,
appannatúra sf., fördunkling, dunkelhet,
apparaménto sm., [ut]smyckande &c.
apparáre va., [an]ordna, bereda, tillreda,
-laga; pryda, [ut]smycka; (äfv.) lära sig,
inhämta.
apparáto sm., prydnad, dekorering;
tillrustning, förberedelse, bestyr ; apparat, anstalt;
stora anstalter, ståt, pomp.
apparecchiaménto sm., tillredning, -lagning
&c.; bestyr,
appareochiár* va., tillrus ta, -reda, -laga, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
