Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bassamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bassaménte adv., lågt, nedrigt, fegt.
bassaménto sm., sänkning; sjunkning, fall.
bassáre va., sänka, nedsätta &c., se abbassare.
bassétta sf., ett slags kortspel; skinnet på
ett nyfödt lamm.
bassettáre va., döda.
bassétto sm., kontrabas. — a., ganska låg;
undersätsig; obetydlig,
bassézza sf., låghet, litenhet; (fig.)
nedrighet; ringhet, låg börd; simpelhet; feghet,
båsso I. sm., understa, nedersta, nedre [del,
ända], underdel; det låga, gemena; djup,
botten ; bas[röst, -sångare, -instrument, -fiol,
•sträng]; ~ profondo, (mus.) andra bas. —
II. a., låg; lägre, undre, nedre; sänk;
lutad, böjd, sänkt; sakta; (mus.) låg, djup; (fig.)
lågsinnad, ringa, dålig; underordnad;
gemen, usel, nedrig, feg ; liten, småväxt; platt;
la gente bassa, det lägre folket; la bassa
latinitá, det latinska språket i dess förfall;
di bassa lega, icke fullödig (se lega) ; ~
fondo, grund[t vatten]; boss" ufficiale,
underofficer ; fare man bassa, nedgöra,
nedhugga; lägga vantarna på, plundra. — III.
adv., nere, ned[anför]; lågt; sakta, tyst;
da in nedanför, nere, nedåt ; ned
på marken; dal nedifrån; «» *•>,
utefter marken,
bassóne sm., fagott.
bassoriliévo sm., (bildh.) basrelief, halfupp-
höjdt arbete,
bassótto a., liten, kort, småväxt; cane
tax. — sm., liten karl med korta ben.
bassùra sf., sänkning, fördjupning,
básta sf., veck; tråckling. — interj., håll I
[och därmed] nog I lappri i strunt i etc.
bastábile a., tillräcklig,
bastáio sm., klöfsadelmakare.
bastaléna (a), af alla krafter,
bastánte a.. tillräcklig[t stor],
bastanteménte adv., tillräckligt, nog.
bastárda sf., ⚓ en sorts galiot; rasp; ett
slags handstil,
bastardággine sf., oäkta börd.
bastardáre va., förfalska. — vn., urarta,
bastardèlla sf., kopparkastrull,
bastard Ire se bastardare.
bastårdo «. (sm.), oäkta [barn] ; falsk ; vild ;
bastard; vansläktad.
bastardume sm., oäkta barn; oäkta börd;
vattenskott.
bastáre vn., räcka [ti[l], förslå, vara
tillräcklig. nog i a sè stesso, [kunna] reda sig ;
vara sig själf nog ; mi basta l’animo di...
jag vågar, har mod, tilltror mig att...; (se
Afven bastat interj.)
bastérna sf., hästbår.
bastévole a., tillräcklig[t stor].
basteVOlézZa sf., tillräcklighet.
bastevolménte adv., tillräckligt, no?,
bastia sf., ⚓ bastion, förskansning.
Bastia sf., (geogr.) Bastia (stad på Korsika),
bastiglia sf., befäst slott; skansfäste,
bastiménto sm., skepp, båt, fartyg,
bastinga sf., ⚓ skanskläde,
bastingáre va., £ förse med skanskläden,
bastionáre va., ⚓ förse med bastioner,
bastionáta sf., bastióne fsm., ⚓ bastion,
förskansning,
(piato f*n., klöf-, packsadel.
basto naménto sm., prygel,
bastonáre va., prygla, gifva käpprapp ; (äfv.)
sälja till underpris, slumpa bort. «^si, gifva
hvarandra käpprapp.
bastonáta sf., käppslag, -rapp.
bastonatura sf., prygel; stryk; risbastu,
bastoncino sm., liten käpp ; liten stång;
spatserkäpp; pinne; (ark.) astragal, rundstaf;
rand, strimma (i väfnader) ; a bastoncini,
randig, strimmig.
bastóne sm., käpp, staf, påk; stång, stake;
pinne ; spatserkäpp ; (fig.) stöd ; (ark.)
rundstaf, -list; (i pl.) namn på en af färgerna i
italienska kortspel; accennare in coppe e
giocar (dare in) bastoni, (fig.) F säga ett
och göra ett annat,
bastoniére sm., hufvudman ! vissa samfund;
stafbäráre, pedell.
batacchiáre va., prygla, slå.
batacchiatila sf., prygel, stryk,
batácchio sm., käpp, stång; [knöl]pák; stöi,
stake; kläpp [i klocka],
batáta sf., (bot.) batatas.
Batåvia Sf, (geogr.) Batavlen.
b átavo a. (sm.), batavisk, batar.
batista sf., batist, kammarduk.
batistério se battisterio.
batócchio sm., en blinds staf; kläpp,
bátolo sm., axelremsa [till utmärkande af
akademisk grad],
batósta sf., gräl, tvist, slagsmål, ordväxling;
slag, hugg, stöt; (fig.) streck, motighet.
batostáre vn., gräla, tvista,
batrácio, bátraco sm., groddjur,
battadóre sm., tröskare.
battáglia sf., slag, batalj; slagordning;
drabbning; gräl, strid, slagsmål; in i
slagordning; dar leverera batalj ; campo
di slagfält,
battaglière vn., strida, slåss; storma,
battagliatóre sm., kämpe,
stridsman-battaglière a., stridslysten, krigisk. — sm.,
kämpe.
battagli[er]é8C0 a., batalj-, krigs-;
stridslysten.
battagliéro se battagliere.
battáglie sm., kläpp [i klocka],
battaglióne sm., ⚓ bataljon,
battaglista sm., batalj målare,
battagliala sf., skärmytsel.
battei láta sf., båt-, skutlast,
battellière sm., båtföráre, -roddare,
battéllo sm., båt, fartyg; ~ a vapore,
ångbåt.
batténte sm., porthalfva, [dörr]flygel ; föns-
terhalfva; portklapp; taktkäpp.
báttere I. va., slå, piska [upp]; hamra,
stöta ; kärna, vispa ; packa tili ; tröska ;
besegra, öfvervinna, nedgöra; besöka,
genomströfva; r* la campagna, ströfva omkring;
(fig.) prata i vädret ; sväfva ut ; le mani,
klappa händerna. — II. vn., slå, klappa,
fladdra, flaxa ; le ore battono, klockan slår;
il sole batte su..., solen baddar, skiner
på... ; (ss. subst.) in un d’occhio, i
blinken, på ett ögonblick. fSt, slåss, strida ;
gissla sig; ~>sela, F rymma fältet, ge sig
i väg, packa sig bort.
batterla sf., batteri; attiralj, uppsättning;
slagverk (i klockor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
