Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - battesimale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
batteslmále a., hörande till dopet; dop-;
il fonte —, dopfunt,
battésimo sm., dop, döpelse[fbrbund] ; te-
nere a —, bära till dopet, stå fadder åt.
battezzaménto sm., dop, döpelse,
battezzåndo a. (sm.), som skall döpas,
dopbarn.
battezzáre va., döpa ; inviga,
battezzáto a., döpt. — sm., kristen,
battezzatére sm., döpare, dopförrättáre.
battezzatório sm., dopfunt,
battibaléno sm., ögonblick,
battibécco sm., gräl, tvist, ordväxling.
batticÓda Sf, talgoxe, -mes.
batticelo sm., bakre del af vapenrustning,
batticuóre sm., hjärtklappning ; (fig.) fruktan,
förskräckelse,
battifiánco sm., spiltbom.
battlfólle sm., förskansning,
óattifuóoo sm., eldstål, -don.
battigie sf., pl., fallandesot.
battiláno sm., $ kardare, ullkammare; mad-
rassmakare.
battilóro sm., ⚙ guldslagare.
battimáno, battimáni sm., handklappning,
applåd.
battimázza sm., grofsmedsdräng.
battiménto sm., slående, klappning &c. (se
battere)-, slag; (mus.) dubbeldrill,
battinzécca sm., myntáre.
battio sm., bultande, klappande,
battipálle sm., Xc (artill.) sättáre.
battipáio sm., ⚙ pålklubba.
battipórto sm., i skeppslucka på däck.
battirame sm., kopparslagare,
battisárcbia sf., i beläggningsknap.
battiscárpa (mangiár a), f äta på stående
fot, i största hast.
battiségola sf., blåklint,
battisóffia, battisóffiola sf., fruktan.
Battista sm., (np.) Baptist; Giovanni o-
hannes Döparen.
battistério, battistéro sm., dopftint;
dopkapell, baptisterium.
battistráda sm., förridare.
battitérra sf., stenläggareklubba.
báttito sm., hjärtklappning ; pulsens slag.
battitóio sm., port-, fönsterhalfva ; dörrflygel;
portklapp.
battitóre sm., en som slår ; tröskare ; &
spejare, blänkare.
battitóre sf., slående, klappning &c. (se
battere) ; slag, stöt, hugg ; blånad,
blåmärke ; — delle biade, tröskning,
bátto sm., kanot, slup, båt.
battócchio sm. kläpp [i klocka],
báttola sf., $ kvarnklapp, -sko; en sorts
skallra ; (fig.) pratmakare,
battologia sf., omtuggande [af samma ord] ;
tomt prat.
battolóne sm., pratmakare, pladdráre.
battùta sf., slående ; slag, stöt, perkussion ;
(mus.) takt; biljardvall; — di polso,
pulsens slag.
battöto a. o. />/>., slagen &c. ; via battuta,
upptrampad väg; allfarsväg. — sm.,
sten-golf; (kokk.) hackmat, färs; (i //.)
medlemmar i vissa brödraskap,
batúffolo sm., knippa; halmsudd.
Báuoi sf., (np.) Baucis.
baúle sm., kappsäck, koffert; fare il —,
packa in ; (fig.) F ge sig af, ge sig i väg.
baulino sm., liten koffert ; necessär, skrin,
baùtta sf., doinino[dräktj.
báva sf., dr egei, fradga, spott; slem; 0
gjutrand, -söm ; flocksilke.
bavagliáre va., lägga munkafle på.
bavaglino sm., haklapp,
baváglio sm., haklapp ; munkafle.
bavarése a. (sm.), bäjersk, bäjráre.
bavèlla sf., flocksilke; silkesvadd.
bávera sf., liten fruntimmerskrage,
baverina sf., liten krage,
bávero sm., [rock]krage.
bavétta sf., ⚓ gjutrand, -söm; (i //.) fina
makaroner,
bavièra sf., hjälmgaller.
Bavièra sf., (geogr.) Bäjern.
baVÓSO a., dreglande; smetig.
bazár sm., basar, magasin ; saluhall.
bázza sf., stick (i kortspel) ; (fig.) lycka, tur;
F iång, spetsig o. krokig haka; — a chi
tocca! ve den som ertappas!
bazzána sf., fårskinn,
bazzècole sf pl., lappri, strunt[saker].
bázzica sf., förtrolig umgängesvän, -krets;
ett slags kortspel,
bazzicáre vn., flitigt umgås, gå ofta. — va.,
flitigt besöka, hafva sitt tillhåll på.
bazzicatúre sf., pl., bazzicheria sf., strunt,
lappri, obetydligheter,
bazzótto a., löskokt (om ägg); (fig.) under-
sätsig, tjock o. fet.
beáre va., lyckliggöra, ~si, bli hänryckt.
råka i hänförelse, hänföras,
beáta sf., gudsnådligt, skenheligt fruntimmer
beataménte adv., saligt, sällt,
beatifioáre va., lyckliggöra ; förklara salig,
beatificazióne sf., förklarande för salig,
beatifico a., saliggörande,
beatfglia sf., fin muslin,
beatfna sf., gudsnådligt, gudligt fruntimmer,
skenhelgon,
beatissimo a., högstsalig; il — Padre, den
helige fadern i Rom (påfven),
beatitùdine sf., [evig] salighet; lycka; Sun
Beatitudine, Hans Helighet (påfvens titel),
beáto a., lycklig, salig ; — tel lycklig du !
beaióna sf., gudligt fruntimmer, bigott.
beatóne sm., bigott; skenhelgon.
Beatrice sf., (np.) Beatrix,
bécca sf., strumpeband af silkestaft; axel-
remsa (se batolo).
beccáccia sf., morkulla, snäppa,
beccaccina sf., beckasin,
beccaccino sm., snäppunge ; beckasin,
beccafico sm., fikonätaren (fågel),
beccáio sm., slaktáre.
beccaláglio sm., leken budi, budi, benne
(gissa hvem som slår en i handen),
beccalite sm., krångel-, grälmakare,
stridstupp. — a., stridslysten,
beccaménto sm., hackande med näbben,
beccamórti, beccamórto sm., dödgräfvare
beocáre »a., picka, hacka med näbben ; äta;
få, förvärfva, förskaffa. ~si, näbbas ; — il
cervello, bråka, bry sin hjärna med,
grubbla, fundera på ngt; — un malanno, una
cosa, ådraga sig en sjukdom, få ngt.
beccaréllo sm., killing, liten bock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
