Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - beccaro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beccáro se beccaio.
beccastrino sm., jordhacka.
beccáta sf., hugg med näbben; en näbb
full; (fig.) hugg, stick, styng,
beccatélla sf., bagatell, lappri[sak] ; stáre a
beccatene, nöja sig med litet, lefva af litet,
beccatéllo sm., (ark.) konsol; sparrhufvud;
(äfv.) killing,
beccatóio sm., frö-, matlåda (för fåglar),
beccatura sf., hackande med näbben,
beccheggiare vn., ⚓ stampa, sätta, dufva,
becchéggio sm., .J, stampning,
beccheréllo sm., killing,
beccheria sf., slakteri, slaktarbod; (fig.)
slaktande, blodbad,
becchétto sm., liten näbb &c. (se becco);
(ark.) tinne; plös, spännrem,
becchime sm., mjölröra (fågelmat),
becchino sm., dödgräfvare.
bécco sm., näbb ; (fig.) pip, spets, mun ;
gaslåga; (äfv.) bock; non avere il d’un
quattrino, F inte hafva ett öre ; fare il
air oca, p afsluta ngt [som man påbörjat];
f** corvino, käpp med näbbformig krycka,
boccóne sm., gammal bock; stor bock.
beccúccio sm., pip, spets,
beccóto a., försedd med näbb, pip, spets,
bécero sm., bondlurk, hamnbuse,
becerume sm., slödder, pack.
beduino sm., beduin.
befána, befanáccia, befania sf., buse,
spöke; häxa; fågelskrämma; markatta, ful
kvinna ; La Befana, (dial.) Trettondedagen,
bèffa sf., spratt, puts, skämt, gyckel; farsi
beffe di..., drifva, skämta med, göra narr
af; ej bry sig om, ej fråga efter; da beffe,
på skämt.
beffárdo a., skämtsam, spefull. — sm.,
skämtáre, spefågel,
beffare va., drifva [skämt], gyckla med, göra
narr af. ~si, ej bry sig om, ej fråga efter,
beffatóre sm., spefågel,
bèffe se beffa.
beffeggiaménto sm., skämt, gyckel, drift,
beffeggiare se abbadia.
beffeggiatóre se abbadia.
beffeggiatório a., löjlig, spefull,
beffóvole a., föraktlig; löjlig; spefull,
bèga sf., gräl, tvist, träta; kinkig ställning,
svårt läge.
beghina sf., beguin (ett slags nunnor i
Holland) ; (fig.) tillgjordt andäktig, skenhelig
kvinna.
beghino sm., beguin ; (fig.) vidskepligt from,
bigott man; skenhelgon,
begliuómini sm. pl., (bot.) balsamin,
bèi sm., bej.
belaménto sm., bräkande.
beiáre vn., bräka.
bel áto sm., bräkande.
bel, bel béllo se bello.
belemnite sf., belemnit (fossil snäcka).
bèlga sm., belgier.
Bèlgica sf., Bélgio sm., (geogr.) Belgien,
belgiolno, belgiulno sm., benzoe (gummi) ;
saifva.
Belgrádo sf., (geogr.) Belgrad,
beilo sm., ifrigt bräkande,
bella dl giórno sf., (bot.) dagslilja.
di nótte (bot.) jalappablomm».
belladónna sf., (bot.) belladonna (giftig ört).
Beliággio sf., (geogr.) Bellaggio.
bellaménte adv., vackert, väl, skickligt ;
sakta, stilla,
bellétta sf., dy, gyttja, smuts,
bellétto sm., smink.
bellézza sf., skönhet, fägring; ljufhet; skönt
fruntimmer 1. föremål ; i una det är ett
riktigt underverk, ngt märkvärdigt; (äfv.)
ett riktigt nöje ; parlai la di tre ore, jag
talade under hela tre timmar ; che d’uva!
hvilken rikedom på vindrufvor!
bellicáto a., försedd med nafie 1. fröärr;
(fig.) befintlig i midtpunkten.
bellico sm., (anat.) nafle; (bot.) fröärr; (fig.)
midtpunkt.
bèllico a., krigisk, martialisk,
beilioóne sm., välkomma, stånka,
bellicosaménte adv., krigiskt,
bellicóso a., krigs-, stridslysten, krigisk;
martialisk; hetsig, uppbrusande,
beiligeránte a. (sm.), krig[för]ande [makt],
belligero a., krigisk, krigslysten.
bellimbusto sm., sprätt, -hök, snobb,
bellino a., nätt, täck, söt, näpen,
béllo I.a., vacker, skön, välväxt; härlig; god,
förträfflig ; fin, grann ; nätt, täck ;
behaglig ; betydlig, ansenlig ; ädel ; ärofull ;
förmånlig, lycklig, gynnsam; ren, klar ; farsi
kläda sig fin; bel motto, kvickt infall;
darsi bel tempo, taga sig god tid ; aver bel
fare, förgäfves göra ; di bel giorno, vid
ljusan dag; è beli’e fattoi, det är förbi, slut;
allt är färdigt; ho beli’e deciso, mitt
beslut är fattadt; andar bel bello, gå sakta
till väga, försiktigt, långsamt ; e buono,
tillfredsställande, fullbordad; alldeles, utan
krus. — II. sm., det sköna ; skönhet ; sprätt;
sul t»» dell’etá, i blomman af sin ålder;
(ss. sf.) fame delle belle, begå stora
dumheter, ställa vackert till; fare tabella, spela
det sista, afgörande partiet,
bellócchio sm., oäkta opal.
bellóccio a., småtäck, söt, välväxt, ståtlig,
bellospfrito sm., vitter person; kvickhufvud.
bellumóre sm., lustig, tokrolig person ; fart
il skräfla, vara stor på sig.
Bel lönö sf., (geogr.) stad i Italien,
bèlo sm., bräkande.
belóne sm., skrikhals, en som jämt gråter.
Belt (Grande e Piccolo) sm., (geogr.) Stora
o. Ulla Bält.
beltá, beltáde sf., skönhet,
bèlva sf., vilddjur.
belvedére sm., belveder, utsiktstorn ; platt tak.
Belzebù sm., Belzebub.
belzulno sm., benzoe.
bembé! adv., [nå]ja; välan I godt l
bemmólle se abbadia.
benaccétto a., behaglig, angenäm ; väl
upptagen.
benalleváto a., väluppfostrad,
benånche konj., äfven, också,
benandáta sf., drickspengar,
benarmáto a., väl beväpnad,
benarriváto a. (sm.), välkommen,
benaugurato a., som bådar godt, lyckosam,
glad.
benavventuráto, benavventuróso a., lyck-
lig-, säll ; lyckobringande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
