Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bevanda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevánda sf., dryck; läskedryck,
beverággio sf., dryck; dekokt, läskedryck;
gift; drickspengar; mellanmål,
beveratóio se abbadia.
bévere se bere.
bevcréccio a., drickbar,
beveria sf., dryckeslag,
beverino sm., vattenkopp i fågelburar,
bévero sm., bäfver.
beveróne sm., klivatten, sörp för hästar;
elak dryck; drickspengar,
bevibile a., drickbar,
bevilácqua sm., vinförsakare, absolutist,
beviménto sm., drickande,
bevitóre sm., en som dricker ; gran —,
drinkare, fyllbult,
bevitúra sf., se bevimento.
bevóne sm., drinkare,
bevucehiáre vn., smutta, pimpla.
beväta se beuta.
béy sm., bej.
bezzicáre va., hacka med näbben, picka på;
(fig.) sticka, reta, oroa. «»-si, retas,
gnab-bas, tvista, gräla,
bezzicåta, bezzicatura sf., hack med
näbben.
bézzo sm., litet gammalt venetianskt mynt;
(i //.) F pengar, fyrkar, schaber.
biácca Sf, blyhvitt.
biåCCO sm., sn ok.
biáda sf., säd, spannmål ; hafre.
bìadai[U]ÓIO sm., spannmålshandlare,
biadáre va., utfodra, gifva hafre åt [hästar],
biadétto a. (sm.), azur-, himmelsblå [färg],
biadúle sm., biadúli fsm. pl., stubb[åker,
-gärde].
Biágio sm., (np.) Blasius,
biánca sf., silkesmaskarnas forsta sömn;
mjölkchoklad; filtrerduk.
Biánoa sf., (np.) Blanka,
biancána sf., hvit lerjord,
biancáre o. härledn., se imbiancáre m. fl.
bianoástro a., hvitaktig.
biancheggiaménto sm., hvitnande; hvithet,
hvitt skimmer,
bianoheggiánte a.. hvit, -nande.
biancheggiáre vn., gå i hvitt; skimra, lysa i
hvitt; hvitna, grána, få grått hår; gå hvit,
vara hvitskummande. —va., (mål.) färglägga,
bianchéggio sm., blekning,
biancheria sf., tvätt, tvättkläder;
linnekläder; — da tavola, duktyg; — da letto,
sänglinne,
bianchétta sf., filtrer-, siktduk,
bianchétti sm. pl., småfisk, gli.
bianchétto a., hvitaktig. — sm., kalkntfölk;
hvit smink,
bianchézza sf., hvithet; hvit färg.
bianchiccio a., hvitaktig.
bianchiménto sm., blekning,
bianchire va., göra hvit; hvitfärga, -måla,
•mena; bleka; göra blank, polera;
rengöra. — vn. o. ~si, bli hvit, hvitna, blekna.
blånco I. a., hvit; ljus; blank, polerad;
arma bianca, blankt vapen ; carta bianca,
oinskränkt fullmakt ; (spelt.) hacka ; una
bianca (ss. subst.), (mus.) half not. — II. sm.,
hvitt, hvit färg; hvithet; il — delFocchio.
hvitögat ; il — delPuovo, ägghvitan ; in —,
In blanko, blanko- ; far vedere — per nero.
narra, föra bakom ljuset; di punto in —,
oförmodadt, plötsligt.
Biånco (il Mar) sm., (geogr.), Hvita hafvet.
Biånco (il Monte) sm., (geogr.) Mont-Blanc.
biancomangiáre sm., (kokk.) blanc-manger.
biancoségno sm., [fullmakt] in blanko.
biancospino sm., hagtorn[sbuske].
biancume sm., hvit massa.
Biánte sm., (hist.) Bias.
biasciaménto sm., mumsande; mumlande,
biasciapaternóstri sm., hycklare, bigott,
skenhelgon,
biasciáre va. o. vn., mumsa, mugga;
mumla i skägget, frammumla ; tala oredigt,
sludd-ra på målet,
biascicaménto se biasciaménto.
biascicáre se biasciáre.
biascicóne sm., en som talar oredigt,
biasimábile se abbadia.
biasimáre va., klandra, tadla; ogilla; gifva
offentlig skrapa,
biasimatóre sm., tadlare, häcklare,
biasimévole a., klander-, tadelvärd ; skamlig
biasimevoiménte adv., på ett tadelvärdt sätt.
biásimo sm., klander, tadel, ogillande ;
före-vitelse; skrapa, varning, offentlig
tillrättavisning.
Blásio sm., (np.) Blasius.
Bibbia sf., bibel, den Heliga skrift,
bibita sf., dryck.
biblico a., biblisk; bibel-; (fig.) dunkel,
otydlig.
bibliófilo sm., bibliofil, bokvän.
bibliografia sf., lärd bokkunskap,
bibliográfico a., bibliografisk.
bibliógrafo sm., lärd bokkännare,
bibliómane sm., bokvurm, -mal.
bibliomania sf., bokvurm[eri].
bibliotèca Sf, boksamling (boksal, -skåp,
-hylla) ; bibliotek ; bibliotekshus.
bibliotecário sm., bibliotekarie,
bica sf., hög; binge; sädesbinge.
bicarbonato sm., (kem.) dubbelt kolsyradt
salt.
bicchieráio sm., tillverkare, försäljare af
bägare, glas; glasblåsare,
bicchieráta sf., fest, dryckeslag; slag, gifvet
med bägare,
bicchière sm., bägare; [dricks]glas.
blcchierétto, bicchierino sm., likör-,
spetsglas.
bicciacúto sm., ⚙ tväryxa.
Bice sf., (np.) Beatrix.
biciáncola sf., gunga.
biciclétta sf., biciclo fsm., blcycle.
bicipite a., tvehöfdad. ■— sm., (anat) tve-
höfdad muskel,
bicócca sf., illa befästad borg; (fig.) käk,
kyffe, håla.
bicolóre a., tvåfärgad,
bicórne a., som har tvä horn 1. spröten.
bicórnia sf., ⚓ sparrhorn, -hake.
bicorniétta sf., litet sparrhorn.
bicórno, bicornùto se bicorne.
bicùspide a., (ark.) som har två spetsar,
bidéllo sm., [skol]vaktmästáre ; kursor,
perieli ; kyrkvaktáre,
bidentáto a., tvåtandad.
bidénte sm., (agr.) triklufreo jordhacka;
(äfv.) litet lamm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
