Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - chiatto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehiatto
chifitto «., platt, flat, fiack; daffello mv, se
chiatta.
chiavàccio se chiavistello.
chiavaio sm., nyckelforvarare; låssmed.
chiavaiublo sm., låssmed.
chiavårda s/., & pinnbult, järnnagel.
chiavåre va., stänga med nyckel; spika fast,
fornagla; göra hål på, genomsticka, “borra;
P öfva skòrlefnad, bola.
Chiavari s/.. (geogr.) stad i Italien (Ligurien).
chiave sf, nyckel; klaf i musik; stämnyc-
kel; klaff pà blåsinstrument; urnyckel;
vred; (fig.) lösning, förklaring; = falsa,
dyrk; ev di muro, jirnankar i en mur;
femmina, nyckel med pipa; = comune,
hufvud-nyckel; = inglese, tandtAng; = di
basso, (mus.) basklaf.
ehiaverina sf. halfpik.
chiavétia s/., liten nyckel, kran; vred; ur-
nyckel.
STAR sf. aflopp, afloppstrumma, kloak;
sluss,
chiavina se chiavetta.
chiavistéllo sm., regel; sikerhetskedja.
chiazza s/., fläck [pà huden).
chiazzàre va., göra fläckig.
chiazzàto «., fläckig.
chicca s/.. namnam, karamell, konfekt.
chicchera sf, kopp.
chicchessfa 2r.. hvem det än är, eho det
vara må, hvem helst.
chiechirichì sm., kukeliku.
chicco sm., kärna [i frukt, bär); sädeskorn ;
kaffeböna.
chiedénte sm. o. sf, jur.) kärande[part]
chiéders va., begära, bedja om, anhålla om;
inlämna ansökan om; tigga; fråga efter,
söka; [upp]fordra; fria till; = in prestito,
låna; =» parere a, rådfråga.
chiediménto s»., begäran, anhållan,
chieditére sm., (jur.) kärande,
Chiéri s/.. (geogr.) stad i Italien (Piemont).
chigrica se cherica.
chiericato, chigrico o. harl., se chericato,
cherico m, fl.
chiésa sf, kyrka; församling.
chiesétta, chiesettina, chiesiociubia, chie-
sina 57, liten kyrka, kapell.
chieséla s/, It nakterhus; se äfv. chiesuola.
chiésta s/.. begäran, anhållan, ansökan,
chiésto 22. af chiedere.
chiesudia s/.. liten kyrka; kotterì, parti,
band, klick.
Chiéti sy. (geogr.) stad i Italien (Abruzzo).
chietino s7., teatinermunk; (fig.) vidskepligt
from, bigott person, skenhelgon.
chifel, chifélle, chiféllo s»., giffel (bröd).
chigiia s/.. I köl.
Chili s., (geogr.) Chile.
chiifade s7, tidrymd af tusen Ar.
chilffero «., (anat.) mjölksaftförande,
chilificaménto sm., se chili/icazione.
ficàre va., (fysiol.) förvandla till mjolk-
ft.
chilificaziéne s/. (fysiol.) naringsimnenas
förvandling till mjölksaft.
chilo sm., (fysiol.) chylus, mjölksaft, närings-
saft; kilogram.
chilogråmma, chilogrammo sm., kilogram.
shiiolitro sm., 1000 liter.
chilométrico «., kilometrisk.
chilémetro sm., kilometer.
chiméra s/., chimär, inbillning[sfoster], gril-
ler, drömbild, hjärnspöke.
chimericaménte adv., inbilladt, ogrundadt.
chimérico a., chimärisk, inbillad, ogrundad.
chimerizzàre v»., bygga luftslott.
chimica s/.. kemi.
chimicaménte adv., kemiskt.
chimico a., kemisk. — sm., kemist.
chfmo sm., (fysiol.) chymus (massan af smälta
näringsämnen).
china s/, sluttning, lutning; (farm.) kina-
[bark]; (bràdsp.) cinkor (femmor) all; (i
lottospel) kvintern, fem nummer i rad,
China se Cina.
chinachfna s/.. kina, kinabark.
chinåre I. va., luta, böja [ned], sänka; «
gli occhi, slå ned ögonen. — II. vr., afta-
ga, luta mot slutet. «sì, luta sig ned,
böja, bocka sig.
chinåta s/., sluttning, lutning.
chinåto a., nedböjd ; lutande; (farm.) tillsatt
med kina: vino ev, kinavin.
chincåglia s/., allehanda kram af järn, kop-
par, stål m. m., kramvaror.
chincagliére s»., jarnkramhandlare.
chincaglierfa se chincaglia.
chinéa sf, passgångare ; una = di Balaam,
F en fsna.
chinése a. (s72.), kines[isk].
chinina s/. chinfno sm., (farm.) kinasalt,
kinin.
chine: e.. krökt, nedbéjd; lutande.
chintàna se quintana.
chioccare va., slå, smälla till. — vr, smälla
med piskan, klatscha.
chiéccia s/., ligghòna, skrockhona.
chiocciàre vr., skrocka, kackla; (fig.) lipa,
ta till lipen; bli krasslig, sjuklig. — SH
kacklande.
chiocciåta , kull.
chibéccio a., hes; krasslig, sjuklig.
chiéociola s/.. snigel, ;
mutter; a «, vindel-, spiral-; scala a or
spiraltrappa.
chiocciolino s»s., liten snäcka. — a., vindel.,
spiral-.
chibcco s7., pisksmall, klatsch.
chioccolare vx., hvissla, blåsa i pipa; pipa
(om fåglar). — sm., hvisslande, pip[ande].
chiéccolo sm., (jakt.) hvisselpipa af mässing.
chiodagiéne s»., spik af olika slag ; beslag.
chiodåia s/.. & spikstad ; nageljarn.
chiodai[uléölo s”., spiksmed, -handlande.
chiodåme s»., spik o. nubb af olika slag.
chiodåre va., fastspika, -nagla.
chioderfa s/.. spiksmide, -smedja, -handel,
spiksmedshandtverk, a.
chiodétto sm»... nubb, stift, pi
chiédo s».. spik; nagel, Sa (läk.) migrän
hufvudvärk ; mettere I chiodi nei buchi fatti,
(fig.) folja slentrianen ; pianta chiodi, (fig.)
F göra skulder.
chiöma s/., [bufvud]hr; hårväxt; man [på
häst, lejon]; (astron.) strålsvans ; krona [på
ett trid].
chiomåto a.. långhårig; (astron.) med strål-
svans.
chiésa <., uttolkning; kommentar, förkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
