Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - checchessia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
checchessia
checchessfa #r., hvad [som helst].
chéle s/ 2/., (zool.) klor [pà kräftor o. d.].
chelidénia s/, (bot.) svalort.
chelierina s/., uppasserska [pà kafé).
chenopodéa s/., (bot.) mollsliktet.
Chéope sm., (hist.) Keops.
chepì sm., X kepi, mössa.
chéppia s/., (zool.) staksill.
Cheràsco s/, (geogr.) stad I Italien.
chérica s/., (kat.) tonsur.
chericale se clericale.
chericàto s»»:., andligt, prasterligt stånd,
prästerskap. — a., med tonsur.
chericerfa, chericherfa sy., prästerskap;
kleresi.
chérico sm., klerk, andlig [man], präst ; kor-
gosse.
chericizzo sm., svartrock (okvadinsord till
katolska präster),
ohérmes sm., (zool.) kermeslus; kochenill-
insekten.
chérmisi, chermisl, chermisfno sm., kar-
mosinròd färg ; kermeslus; kochenill-insek-
ten. — a., karmosinròd.
Cherubini sm., italiensk kompositör (1760—
1842).
cherubfno sm., kerub; kyrkängel.
chetaménte adv., utan buller; stilla, lugnt;
sakta; i smyg, i hemlighet.
chetåre va., stilla, lugna, sl, tystna; stilla
sig; sakta af, ligga sig, mojna (om vind).
chetézza s/., stillhet, lugn; stillatigande.
chetichélla (alla) adv., tyst, utan buller; I
smyg, i hemlighet, i all tysthet.
chéto I. «., lugn, stilla; from, fridsam; tyst
[af sig), tystlåten, stillatigande; acqua cheta,
stillastående, stinkande vatten. — II. adv.,
stilla, sakta, tyst.
chetön cheténe adv., mycket stilla, tyst; I
all tysthet, i smyg.
Chi #r., som, hvilken; hvem?; den som, de
som; hvilken som helst som; vi ha chi gre-
tende, somliga göra anspråk på; ev sa}
hvem vet? kanske!
chiàcchiera s/. prat, pladder; förtal, lost
prat, skvaller ; snack, strunt; far una par-
tita a chiacchiere, far due chiacchiere, F
prata bort en stund; stare sulle chiacchie-
re, tro pà andras prat, tro på skvaller.
chiacchieraménto s»:., prat.
chiacchieràre vr., prata, pladdra, skvallra;
{sam]spraka, -tala, konversera; = del più
e del meno, F tala om ditt o. datt.
chiacchierata se cAiacchiera.
chiacchieratòre se chiacchierone.
chiacchierfccio s»., dumt prat, sladder.
chiacchierino sm., pratmakare.
chiacchierfo s»,, prat, sladder, pladder.
chiacchieròne sm., pratmakare, storpratare;
skräflare.
chiama sy.. chiamaménto sm... se chiamata.
chiamare va., [hit-, till-, samman-, pà-, in-,
upp]kalla, [be]nimna, namngifva; ropa pà
1. låta kalla, uppropa, efterskicka ; locka pà,
till sig; inbjuda; utnämna, kalla till, välja;
bedja om, begära; fordra; = in giudizio,
stämma inför rätta; = in festimonio, taga
till vittne ; «= sro erede, insätta ngn till arf-
vinge; = a raccolta, X slå ställning. gi,
kailas, heta ; come fi chiami} bvad heter du?
chiamåta s/., upprop, kallelse; uppfordran,
-maning, invit; val; hänvisning, (boktr.)
nottecken ; fare la =, göra upprop; X slå
ställning ; ev in giudizio, stämning.
chiamatòre s., en som kallar &c.
Chiana s/.. träsk, moras.
chiàppa s/.. fångst, fàngande; vinst; klippa,
klippspets; (fv.) bakdel, stuss.
Chiappàre se acchiappare.
chiàppola s/., lappri, strunt; tok, narr.
chiàppolo s»:., afskrap, -skride.
chiara s/., Agghvita.
Chiara s/., (np.) Klara.
chiaraménte adv., klart, tydligt; öppet, be-
stämdt, utan omsvep,
chiaràre se chiarire.
chiareggiére va., förklara; upplysa, görs
ljust i.
chiaréllo sm., vattenblandadt vin.
chiarétto a., ljus. — s»., [ljust] rödvin.
chiarézza s/.. klarhet, tydlighet; ljus, dager;
sken, glans; genomskinlighet; reda, upp-
lysning ; tydlighet, påtaglighet ; ryktbarhet;
= di nascita, lysande börd; com ev, tyd-
ligt, klart.
chiarificåre va., klara, rena; (fig.) förklara,
göra tydlig.
chiarificazione s/., [flytande ämnens] klar-
ning; förklaring.
chiariménto sm., klarning, uppklarnande;
förklaring.
chiarlna s/.. signalhorn.
chiarire va., klara, rena, göra klar; belysa,
utreda, förklara, uttyda, förtydliga; upply-
sa; ge riktig dager [åt en målning]. — vn.
o. «sì, klarna [upp], ljusna; bli klar, kla-
ra sig. «sl, (äfv.) förvissa, försäkra sig.
chiarità se chiarezza.
chiaritàra s/.. klarning; upplysning, furkla-
ring.
chiaro I. «., klar; ljus, lysande; berömd,
ryktbar; blank, glänsande, ren; tydlig, be-
griplig, redig; ljus (om färg). — II. sm.,
ljus, dager, sken; klarhet; al = di luna,
i månskenet. — II. adv., klart, tydligt;
öppet, utan omsvep; garlar =, tala högt
o. tydligt; (fig.) tala utan omsvep.
chiaròre sm., ljus, sken, skimmer; (poet.)
glans.
chiaroscårare va., (mål) afpassa ljus o.
skugga mot hvarandra i en målning.
ohiaroscåro sm., (mål) ljusdunkel, clair-
ol 3
chiaroveggénte a.. klar-, framsynt. — sm.
o. £/., magnetiserad sömntalare. -erska.
chiaroveggénza s/.. klarsynthet; en magno
tiserad sömntalares tillstånd, clairvoyance.
chiassàre vr., larma, stoja.
chiassàta s/.. larm, buller, stoj, oväsen; P
dufning, skrapa; gå fece una a, han for
häftigt ut mot honom.
chiåsso sm., oljud, buller; oväsen; skämt;
(äfv.) trång gata, grind; far », (fig.) väcka
uppseende,
chiassolfno, chiassélo sm., liten gata, [åter-
vands]grand.
Chiasséne sm., stojare, bråkmakare.
chiasséso a.. braskande; stojande ; rafflande.
chiassublo sm., (Atervands]grand.
chiétta 4, & [last]pràm, fiat båt: ökstock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
