Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - ciangottare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ciangottáre vn., uttala illa, tala oredigt ;
tala rotvälska ; kvittra (om fåglar).
Oiáno sm., kornblomma, blåklint ; (flor.) ränn-
stensunge, gatpojke,
oianúme sm., pack, slödder.
Ci an Öro sm., (kem.) cyanförening.
Ciapperóne sm., bätta; ett slags garnering;
kappa.
Ciáppola sf.. $ etsnål, grafstickel.
ciaramelláre vn., prata, pladdra, sladdra.
ciárla sf., pladder, sladder, kackel, prat; (i
pl.) skvaller, förtal.
Ciarlaménto sm., pladder, sladder, prat;
F parlamentet (riksdagen).
Ciarláre vn., prata, pladdra, sladdra, skvallra,
ciariéta sf., prat, skvaller,
ciarlatanáta, ciarlataneria sf., pratsjuka,
skvallersjuka; kvacksalveri ; skoj; reklam,
svada.
ciarlatanésco a.. charlatansk,
ciarlatanismo sm., charlatanism, skoj.
Ciarlatáno sm., kvacksalfvare; skräflare,
storskrytáre, skrodör ; skojare, charlatan,
dansmästáre; lindansare, gycklare.
Ciarlatóre, Ciarliéro sm., pladdráre, stor-
pratáre, pratmakare, — a., pratsjuk,
ciarlóne sm., storpratáre.
Ciárpa sf., sak af ringa värde, palta, skräp,
gamla nötta kläder; skärp; & fältbindel,
ciarpáme sm., paltor, gammalt skräp,
ciarperla sf., se ciarpame.
ciarpiére, clarpóne sm., klåpare, fuskare.
Ciarpame se abbadia.
ciasohedüno, ciascóno pr., hvar och en;
hvarje.
cibaménto sm., föda, näring, mat.
Cibáre va., föda, nära, ge mat åt. — vn.,
äta; föda sig, lefva; beta. «-si, [lif]nära
sig, äta.
cibária sf., lifsmedel, födoämnen, matvaror.
Cibário a., närande, närings-, mat-; legge
cibaria, förordning mot lyx.
cibazióne sf., se cibamento.
cibo sm., mat, föda; bete, foder; rätt,
anrättning.
cibório sm., (kat.) kärl för hostian ; oblatask.
Cibóso a., närande, mustig.
Cibrèo sm., (kok.) hönsfrikassé.
cica sf., intet, ingenting alis.
Cicála sf., syrsa, strit (insekt) ; (fig.)
pratmakare, pladdráre.
cicalaménto se cicaleccio.
cicalare vn., prata, pladdra, babbla,
cicalåta Sf, prat, sladder, svada, ordsvall ;
humoristisk, akademisk föreläsning ; fare
una /—, prata uppåt väggarna,
cicaléccio, cicalio sm., pladder, sladder,
babblande, ordsvall; onyttigt tal.
cicalóne sm., pladdráre, pratmakare,
storpratáre.
cicatrice sf., ärr, skråma.
Oicatrizzáre va., [hop]läka ; göra ärrig. —
vn. o. ~si, ärra sig, hopläkas.
cicatrizzazione sf., sårs hopläkning,
ärr-[bildjning.
cicca sf., p tobaksbuss, tuggbuss;
cigarrstump.
oiccáre vn., p tugga [tobak],
ciccia sf., F kött; fett; (fig.) fet dam.
cicciolo sm., hackadt fläsk.
ciccióne sm., spikböld ; mycket fet person,
ciccióso, cicciuto a., fet, hullig, knubbig,
cioérohia sf., (bot.) liten kikärt.
Ciceróne sm., Cicero ; (fig.) ciceron, vägvisare,
ciceroniáno a., ciceroniansk.
cicisbéa sf., kokett.
cicisbèo sm., cicisbé, kavaljer ; (äfv.) rosett,
bandros.
Clciadi (le) Sf Pl., (geogr.) Cykladiska öarna,
cicláme, me, sm., (bot.) örtsläktet
Cyklain (alpviol),
ciclico a., cyklisk.
ciclo sm., cykel ; cirkel, krets ; viss tidrymd.
cicloidále a.,(geom.) cykloidisk.
ciclóide sf., (geom.) cykloid.
ciclóne sm., cyklon.
ciciópe sm., (myt.) cyklop.
ciclópico a., cyklopisk.
cicógna sf., (zool.) stork ; # trä hvari en
klockaxel hvilar,
cicognino sm., storkunge.
cicórea, oicória sf (bot.) cikoria,
ci Góta sf., (bot.) odört.
cicutária sf., (bot.) sprängört,
ciecaménte adv., blindt, blindvis; utan
besinning.
cièco I. a., blind; förblindad; mörk, svart;
«— d’un occhio, enögd ; strada cieca,
återvändsgränd ; lanterna cieca, blindlykta ;
alla cieca, blindt, blindvis. — II. sm., blind
person.
Ciélo sm., himmel, sky ; försynen, Gud ;
luftstreck, klimat ; land; hvalf ; [säng-, etc.]tak;
luft [i målningar]; portáre a /—, (fig.)
upphöja till skyarna ; dormire a aperto,
sofva under bar himmel,
ciéra se 2. cera.
Cifra sf., siffra, nummer ; chiffer[tecken.
-skrift] ; namnchiffer, monogram ; bomärke;
‡ belopp.
Cifráre va., skrifva med siffror; skrifVa med
chiffertecken.
Ciglio sm., ögonbryn; ögonhår; rand, kant,
bryn; le ciglia (sfpl.), ögonbrynen; (poet.)
ögonen; aggrottáre le ciglia, rynka
ögonbrynen ; inarcáre le ciglia, göra stora ögon.
Ciglióne sm., rand, kant, bryn, [åkerjren ;
uppkastad jord vid dikeskant,
ciglióto a., med buskiga ögonbryn.
Cigna sf., bred rem, gördel, bälte ; buk-,
sa-delgjord ; hängrem ; axelrem, -band ; letto
a 1. sulle cigne, tältsäng,
cignále o. häri., se cinghiale m. fl.
Cignatóra se abbadia.
Clgnere va., omgifva, -gjorda, -ringa, -linda;
fästa, påsätta, /~si, sätta på sig; <~sela
a dita, F ej glömma en oförrätt.
Cigno sm., svan.
C ig 510 lo sm., (skrädd.) hälla,
cignóne sm., se cigna.
Cigolaménto sm., knakande, gnisslande,
cigoláre vn., gnissla, knarra, braka, knastra.
Cigoli sm. pl., dragband.
Cigoüo se cigolamento.
cilécca sf., retsamhet, gnabb,
cilestrino, oiléstro a., himmelsblå.
Ciiiáre a., försedd med 1. som har afseende
på ögonhår; (bot.) hårig,
olilc[o]io sm., tagelskjorta; (fig.) otreilig. be»
svär lig person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
