Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - cillegia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ciliègia o. häri., se ciriegia m. fl.
ollindráre va., $ gifva cylindrisk form ;
valsa ; mangla.
Cilindratóio sm., ⚓ vals; mangel.
Cilindratóre sm., mangiáre &c.
Cilindratila sf., valsning; vältning;
mangling.
cilindricaménte adv., cylindriskt.
cilindrico a., cylindrisk.
cilindro sm., cylinder; vals, kafle; mangel
[-stock] ; åkervält ; F cylinderhatt.
Ciitzfo se abbadia.
Cima sf., topp, spets; höjd, höjdpunkt; da
— a fondo, helt o. hållet, allt igenom, i
grund ; non è una —, (fig.) han var ej med,
då krutet fanns upp ; — di briccone,
ärkeskälm; dattorno, framstående person.
Cimabue sm., (hist.) florentinsk målare (1240
—1300).
cimáre va., toppa [träd]; $ öfverskära [-[kläde].-] {+[klä-
de].+}
cimása sf., (ark.) halfrund list.
cimáta se cimatura.
cimatóre sm., # öfverskäráre.
Cimatura sf., öfverskärning; ludd, fjun;
klippning[stid].
Oimbalo sm., tamburin; cymbal,
cimberll (essere in), f vara vid godt
humör, i hög stämning; vara något pirum.
Cimbri sm. pl., (hist.) cimbrerna.
Cimèlio sm. antik konstsak, medalj,
antikvitetssamling.
Cimentare va., försöka, pröfva; riskera,
äfventyra, väga; 0 cementera, »-si, våga
sig, fördrista sig [på ngn], mäta sig [med
ngn].
eiménto sm., försök, prof; risk, fara; $
cement.
Cimentóso a., farlig,
cimice sf., (zool.) vägglus,
oimiciåio^., Vägglusbo ; (fig.) lushåla, näste,
kyffe.
oimière, cimièro sm., hjälmprydnad, -kam,
-buske,
cimino sm., (bot.) kummin,
oimitério, cimitéro sm., kyrkogård,
cimósa, cimóssa sf., klädeslist; kant, stad [på
tyg]; sudd, torklapp,
cimúrro sm., (veter.) halssvullnad på unga
hästar; (fig.) dåligt lynne, misshumör.
Cina sf., (geogr.) Kina.
Cina sf., (bot.) kinarot.
cinabrése sm., rödkrita.
Cinábro sm., (miner.) cinober; (fig. o. poet.)
läpparnas röda färg.
cincia, cinciallégra sf., talgoxe, -mes.
cinciglio sm., tofs, vippa, frans,
cincischiare va., sönderhacka; skära, klippa
sönder, ojämnt, hackigt. — vn., vara
långsam, söla, knåpa, gå o. dröna; stamma,
hacka.
cincischio sm., utskärning, utklippning,
sönderhackande; ojämnt, hackigt snitt,
cincischióne sm., sölkorf, sölare, drönare.
cincistiáre se cincischiare va.,
cincistio, cincistio se cincischio.
cincistióne se abbadia.
cineraria sf., (bot.) askört.
Cinerário a., ask-. — sm., askurna,
oinéreo, cinerizio a., askfärgad, -grå. ask-.
cingailégra sf., (zool.) talgoxe, -mes.
cingere se abbadia.
cinghia se abbadia.
cinghiala sf., vildsvinshona.
cinghiale sm., vildsvin.
cinghialétto, cinghialfno sm., ungt vildsvin.
— a., vildsvins-.
Cinghiáre va., omgjorda, -gifva, -ringa,
-linda; spänna bukgjord omkring.
Cinghiata sf., piskrapp, -släng,
cinghiatúra sf., omgjordande.
cinghio sm., krets.
Cingolo sm., gördel, rem, bälte; gehäng;
repgördel [på munkar].
Cinguettaménto sm., babblande, joller; kvitt
rande, -er.
oinguettáre va. o. vn., jollra, lalla ; kvittra,
pipa, sjunga (om fåglar); pladdra som en
skata; «— una lingua, rådbråka ett språk,
cinguetterá sf., joller,
cinguettiéra sf., slammertaska.
cinguettino sm., pladdráre, pratmakaie.
Cinguettio sm., kvittrande, -er; joller;
babblande; stammande, hackande,
cinicaménte adv., cyniskt,
cinico a., cynisk. — sm., cyniker,
cinigia sf., varm aska.
ciniglia sf., (snörm.) snilja, -or.
Cinismo sm., cynism.
oinnämo, ofnnamo, cinnamómo sm., kanel,
cinocèfalo sm., babian.
0in0gl088a sf., (bot.) hundtunga,
cinquanta räkn.. femtio,
cinquantésimo räkn., femtionde. — sm.,
femtiondedel.
cinquantina sf., femtiotal; femtio års ålder,
cinquantino sm., majs.
cinque räkn.. fem.
cinqueccntésimo a., femhundrade,
cinquecentista sm., 1500-talets författáre,
cinquecènto räkn., femhundra; (ss. sm.),
il —, 1500-talet, sextonde århundradet,
oinquénnio sm., femårstid, -period.
Cinquina sf., kvintern, fem nummer å rad
[på en lottsedel],
cinta sf., omfång, ringmur, inhägnad ; (fort.)
hufvudvärn; gördel; la — daziaria,
tullgräns, stadsmur ; accisen, tullen,
cintino sm., kjortel (under en prästs
mässskjorta).
Cinto a. o. pp., omgifven, -ringad, -gjordad
&c. (se cignere). — sm., gördel, bälte ;
omkrets, omfång; (astr.) väder-, månring; —
erniario, bråckband.
Cintola sf., gördel, bälte ; starsi colle mani
alla —, (fig.) F vara sysslolös, sitta med
armarna i kors.
olntolino sm., liten gördel, strumpeband.
Cintolo sm., gördel, bälte; snodd, band;
list, kant, stad.
cintóra sf., se cintolo.
Cinturino sm., litet bälte; värjgehäng; byx-,
svångrem ; (ark.) plint, platt list.
Cinturóne sm., värjgehäng.
ció pr., detta, det har, det där ; det ; che,
det som, hvad [som]; — non ostante, det
oaktadt, emellertid,
ciócca sf., klase, bukett [af blomster 1. [-frukter];-] {+fruk-
ter];+} tofs, tapp, flock; hårtofs, -test.
Oiocchè pr., det som, hvad [som].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
