Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - cozzata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
COZZáta sf., stöt, puff med hornen.
CÒZZO sm., stöt med hornen ; stöt, puff,
knuff ; dar di — in, stöta, törnå emot,
stöta ihop ; stöta på, råka ut för ; fare a cozzi,
stångas.
cozzóne sm., hästbytáre ; mäklare,
crabróne se abbadia.
Cracóvia sf., (geogr.) Krakau,
crámpo sm., (läk.) kramp, sendrag; spätt,
cránio sm., (anat.) hufvudskål, kranium.
Craniologia sf., läran om hufvudskålen och
dess organer,
cråpola, crápula sf., p fråsseri o.
dryckenskap ; liderlighet ; far —, fråssa, rumla,
lefva liderligt.
crapuláre vn., slå sig på utsväfningar, lefva
liderligt.
crapulóne sm., en som lefver utsväfvande,
liderlig sälle.
Orási sf., (gram.) krasis ; (läk.) normal
beskaffenhet hos blodet,
crassézza sf., täthet, tjockhet ; (fig.) grof
okunnighet.
Crásso a., tjock, tät; (fig.) grof, krass;
errore —, groft fel.
cratéra sf., cratére fsm., vulkan, krater;
(ant.) dryckeskärl,
cravátta sf., halsduk.
crázia sf., gammalt toskant mynt = 7
centimer.
creábile a., som kan skapas,
creaménto sm., skapande, -else,
creánza sf., lefnadsvett, artighet, höflighet,
höfviskhet, uppfostran, bildning ; mala —,
ohöflighet, dåligt uppförande; buona —,
höflighet; godt uppförande.
Creanzáto a., artig, höflig, belefvad,
väluppfostrad, sedig.
Creáro va., skapa, bilda, dana; dikta,
författa, uppfinna; grunda, anlägga, in-,
upprätta, stifta, utnämna, kreera; göra, alstra,
frambringa. si, göra sig, skapa åt sig.
Creativo a., skapande, skapare-,
Creáto I. a. o. pp.. skapad &c.; mal —, illa
uppfostrad, ohöflig ; ben —, artig, höfvisk.
—- II. sm., skapelsen, världsalltet, världen;
[skapad] varelse; tjänare, underlydande,
kreatur.
Creatóre sm., skapare, upphofsman ; stiftáre;
uppfinnare. — a., skapande, skapare-;
lifgifvande.
Creatúra 4/1. skapadt ting 1. väsende;
varelse; kreatur; barn.
Creazióne sf., skapande, -else; stiftande,
stiftelse; väljande, val; alstring;
världsalltet, världen.
Credénte a. (sm.), troende.
Credènza sf., tro[slära], åsikt, mening;
kredit; förtroende, tillit; anseende, aktning;
matskåp ; skafferi ; skänk-, kredensbord ;
bordservis ; efterrätt ; prof, försök ;
hemlighet ; ferma —, öfvertygelse ; lettere di —,
kreditbref; far —, lämna kredit; a —, på
kredit; pigliáre a —, taga på kredit; dare
a, sätta tro till. tro, lita pä.
Credenziåle kredit-; lettera —, kreditiv;
kreditbref.
credenziéra sf., kredensbord.
credenzière sm., skafferi-föreståndare;
hofmästáre; förtrogen.
credenzóne sm., dumhufvud, fän, enfaldig
narr, jaherre.
Crédere va. o. vn., tro, mena, sätta tro till :
lita på, följa ngns råd; vänta [sig]; — ad
uno. tro på ngn; — in Dio. tro på Gud;
dare a —, inbilla; darla a —, föra bakom
ljuset, narra. <—SÌ, anse sig för; förlita
sig (in på),
credibile a., trovärdig, trolig; lättrogen.
credibilitá sf., trovärdighet, trolighet;
skuldfordran.
credibilménte adv., på ett trovärdigt sätt.
Orédito sm., [sku[d]fordran ; kredit ; aktiva;
förtroende ; inflytande ; vikt ; anseende ;
tro ; essere in — di cento lire. hafva 100
lire att fordra ; dar — a, ackreditera ; (äfv.)
sätta tro till ; göra trovärdig ; a —, på
kredit; lettera di —, kreditiv ; godere di 1.
avere molto —, åtnjuta stort förtroende.
Creditóre sm., fordringsägare, borgenär,
kre-ditor; lättrogen person; risultar — di.
hafva att fordra.
Crédo sm., apostolisk trosbekännelse;
trosartikel, -artiklar; tro; in un —, F i ett
ögonblick,
credulitá sf., lättrogenhet,
crèdulo a., god-, lättrogen.
credóto PP. af credere.
Crefélda sf., (geogr.) Krefeld.
Crèma sf., grädde, -skum; kräm, mos; (fig.)
kvintessens ; det bästa, förnämsta ; —
montata. vispad grädde.
cremaglièra V*- ø kuggstång, haklist ;
kugghjul.
cremáre va., [för]bränna.
crematóio sm., likbränningsugn,
kremato-rium.
Crematório I. a., likbrännings-; forno —,
likbränningsugn. — II. sm., se crematoio.
cremazióne sf., lik[för]bränning.
crèmisi, cremisino a., karmosin-, mörkröd.
—■ sm., karmosinfärg ; karmosinrödt tyg.
Cremóna sf., (geogr.) stad i norra Italien.
Cremonése a. (sm.), kremones[isk].
cremóre, (äfv.) crémore sm., det finaste,
kvintessens ; extrakt ; — di tartaro, cremor
tartari, renad vinsten,
cremóso a., gräddrik, fet.
créola sf., kreolska.
créolo sm., kreol.
creosóto sm., kreosot.
Crèpa se crepatura.
crepáccio sm., remna, springa, spricka,
crepacuóre sm., grämelse, hjärtesorg, förtret,
crepapáncia, orepapélle: ridere a—,
spricka af skratt; mangiáre, bere a —, äta,
dricka omåttligt,
crepáre va., komma att brista ; spränga
sönder. — vn., spricka, gå sönder, krevera,
brista ; remna ; omkomma, dö ; — dalle
risa, spricka af skratt ; — di dispetto, spricka
af harm ; — di (dalla) salute 1. sanitá,
hafva öfvermätt af hälsa, frodas värre, blomstra,
crepatura sf., remna, spricka, springa.
orepitácolo sm., skallra, skramla.
crepitánte a., sprakande &c.
orepltáre vn., spraka ; prassla, knastra, fra-
sa; rassla; klappra, skallra, skramla,
crepitazióne sf., crepitio fsm., sprakande,
•ning, skramlande; (läk.) rassel[ljud].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
