Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - diciannovesimo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diciannovèsimo räkn., nittonde. — sm.,
nittondel.
diciassètte rakn., sjutton,
diciassettènne a., sjuttonårig,
diciassettésimo rakn.. sjuttonde. — sm.,
sjuttondel.
dicibile a., som kan sägas, uttryckas ; non
—, outsäglig,
dicioccáre va., skära af klasar [af
samsittande blomster 1. frukter],
diciottènne a., adertonårig.
dioiottésimo räkn., adertonde. —sm.,
adertonde!.
diciötto räkn., aderton; tener Finvito del —,
hålla stånd,
dicitóre sm., talare ; berättáre ; infallsmakare.
dicitura sf., framsägningssätt, uttryck, språk;
fras, talesätt; lydelse,
dicotilèdone, dicotiledóne a. (sm.), (bot.)
[växt] som har två hjärtblad,
didascália sf., undervisning[skonst].
didascálico a., lärande, undervisande,
didáttica sf., didaktik,
didatticaménte adv., didaktiskt,
didáttico a., didaktisk, lärande, läro-.
didiacciáre vn., töa, tina upp.
Didóne sf., (hist.) Dido.
dièce, dièci rakn.. tio.
diecimila räkn., tiotusen,
diecina sf., tiotal, omkring tio, halftjog.
Diemen (La Terra di) sf., (geogr.) Van
Diemens land.
dièresi sf., (gram.) en diftongs delning i två
stafvelser; trema,
diesáre va., (mus.) sätta kors framför;
beteckna med kors; höja med en half ton.
dièsis sm., (mus.) kors. — a., (mus.) höjd,
med kors för.
dièta sf., diet (kur); svältkur; (äfv.) riksdag,
riksmöte; tenere a —, låta fasta; hålla på
mager kost, hålla knappt,
dietètica sf., (läk.) dietetik, dietlära.
diétioo a., dietisk.
dietreggiáre se abbadia.
diètro I. fr ef., bakom, -efter, -på; efter ;
enligt ; andar — a, följa ; efterfölja, -likna ;
beflita sig om ; — quanto scrisse, i enlighet
med hvad han skrifvit; son — a scrivere,
jag håller på att skrifva. — II. adv.,
tillbaka; baktill, -på, -efter; condursi —, föra
med sig. — III. sm., baksida, -stycke, -del;
akter ; f säte, stuss ; il di —, baksidan,
-delen, etc.
dietro... se retro...
difalcáre va., afdraga, afräkna, afkorta.
difalcazióne sf., difålco sm., afdrag, afräk-
ning; rabatt; afgång; tara.
difátti adv., i själfva verket,
difèndere va., försvara, [be]skydda, värna,
värja, förfäkta; förbjuda, ~si, försvara sig
(contro mot); skydda sig (da mot); ursäkta
sig; afhålla sig.
difendibile, difensibile a., hållbar, som kan
försvaras.
difensiva försvarsstånd ; stáre, farsi
sulla —, hålla sig på defensiven.
difensivaménte adv., försvarsvis,
difensivo a., försvars-, skyddande,
difensóre sm., försvaráre; advokat,
sakföráre.
difésa sf., försvar, försvarsskrift, -tal, -sätt;
[mot]värn, skydd; & försvarsverk, skans;
— personale, nödvärn ; mettersi sulle difese.
sätta sig till motvärn.
difettare vn., sakna, lida brist (di på), vara
utan; fela, förgå sig. — va., tadla,
beskylla.
difettivo a., bristfällig, felaktig; (gram.) [-de-fekt[iv],-] {+de-
fekt[iv],+}
difétto sm., fel, lyte, brist; ofullkomlighet,
bristfällighet; brist, saknad (di på); la
memoria mi fa —, minnet sviker mig; in —
di, i brist på.
difettosaménte adv., felaktigt, bristfälligt,
difettóso a., bristfällig, felaktig, ofullkomlig,
ofullständig ; sjuklig, lidande, bräcklig ;
essere —, hafva fel.
difettuositá sf., bristfällighet, lyte;
ofullkomlighet; sjuklighet.
diffalc ... se difalc . . .
diffamánte a., vanryktande; ärekränkande,
diffamáre va., vanrykta, -frejda, smäda, för-,
baktala, skymfa,
diffamatóre sm., difFamatrfce sf., baktalare,
belackare, smädeskrifvare, -skrifverska.
diffamatório a., smädlig, ärekränkande, äre-
rörig; smäde-.
diffamazióne sf., ärerörigt förtal ; smädelse,
skymf.
differénte a,, olik; Skiljaktig; särskild;
stridande; (i pl.) flera, åtskilliga,
differenteménte adv., olika; annorlunda,
differènza sf., olikhet; [åt]skillnad; (mat.)
differens; tvist, misshällighet; a — dt. i
motsats till; — in più. öfverskott,
dlfferenziále a.,(mat.) differential-. — sm.
o. sf., fluxion, differential,
differenziáre va,, [åt-, sär]skilja; (mat.)
differentiera, finna differentialen till. — vn.
o. — si, vara olik[a], skilja sig.
differibile a., som kan uppskjutas,
differiménto sm., uppskof, dröjsmål;
uppskjutande.
differire vn., skilja sig, vara olik[a],
differera, afvika, vara af olika tanke. — va.,
uppskjuta, fördröja, dröja med, låta
anstå.
difficile a., svår, besvärlig; kinkig,
nogräknad, omedgörlig. — sm., svårighet,
difficilménte adv., med svårighet, möda.
difficoltá sf., svårighet, möda, hinder,
betänklighet ; fare —, göra svårigheter,
difficoltáre va., försvåra,
difficoltóso a., svår, mödosam, kinkig, ögen,
fordrande, nogräknad,
dlfficult... se dijficolt...
diffida sf., uppsågning,
diffidaménto sm., misstro[ende]; (jur.)
stämning; uppfordran ; återkallande [af ord, [-löften];-] {+löf-
ten];+} uppsägning; upphäfvande, återgång;
dare il — d’un contratto di locazione, säga
upp ett hyreskontrakt,
diffidáre vn. o. »-si, icke ha förtroende,
misstro. —- va., (jur.) stämma; uppfordra;
saga upp.
diffidènte a., misstrogen.
diffidènza sf., misstro[ende]; — di sì stesso,
brist på själfförtroende.
diffóndere va., sprida, strö ut, omkring;
utbreda; förslösa. «—8i8 utbreda sig; utvidga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
