Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - diffonditore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dg; spridas, komma ut; bli bekant; —
parlando, tala utförligt, vidlyftigt om ngt.
diffonditóretttt.. en som utbreder, sprider &c.
dlfformáre va., vanställa, göra vanskaplig.
—8), förlora formen, vanställas,
difformataménte adv., oformligt, vidrigt,
diffórme a., olik; skiljaktig; oformlig,
vänskaplig.
difformitá sf., olikhet, skiljaktighet;
oformlighet, vanskaplighet.
diffrazióne sf., (fys.) ljusstrålars brytning,
diffusaménte adv., omständligt, vidlyftigt,
diffusióne sf., omständlighet; (fys.)
spridning.
diffusivo a., som sprider, utbreder,
diffüso a. o. pp. (af diffondere), omständlig,
vidlyftig, utdragen ; (fys.) spridd ; utbredd.
— adv., omständligt, vidlyftigt,
difiláto (venir 1. andar), f gå rakt på [ngn
1. ngtj.
diftérico a., (läk.) difteritisk.
difterite sf., (läk.) difteri,
diga sf., damm, fördämning,
digámma sm.,. (gram.) dubbelt gamma,
digeribile <*.. lättsmält,
digeribilitá sf., lättsmälthet.
digerire va., smälta ; (fig.) fördraga, tåla ; väl
betänka, noga öfvertänka, göra sig noga reda
för; non poter —, (äfv.) icke sätta tro till,
icke tro på [en underrättelse],
digestióne sf., matsmältning; digestion.
digestivo a., (anat.) matsmältnings-; (läk.)
som befordrar matsmältningen,
digésto sm., (jur.) pandekterna, romersk
lagsam i ing.
digestóre sm., digestor (en sorts kokmaskin),
dighiacciáre vn., tina upp, töa; gå upp.
Digióne sf., (geogr.) Dijon,
digitáie a., finger-.—- sf., (bot.)
fingerborgsblomma,
digitalina sf., (kem.) digitalin.
digitazióne sf., fingersättning,
digitáto a.,(bot.) fingerlik.
digitéllo sm., (bot.) fingerhatt.
digitigrado a. (sm.), (zool.) tågångare,
digiógnere se abbadia.
digiunáre vn., fasta, hålla fasta; icke äta
kött.
digiunatóre sm., en som håller fasta,
digiúngere va., [af]skilja, söndra, taga i sär;
spänna från oket.
digióno sm., fasta; försakelse,
återhållsamhet, — a., fastande; essere— di, (fig.)
sakna, vara utan; a —, på fastande måge.
dignitá sf., värdighet; dignitet; anseende,
dignitário sm., dignitär, storman,
dignitosaménte adv., med värdighet;
värdigt; efter förtjänst,
dignitóso a., värdig; stolt, förbehållsam;
ädel.
digradaménto sm., ⚓ afsättning, degradering;
aftagande, sluttande, sjunkande gradvis ;
(mål.) omärklig öfvergång från en färg till
en annan.
digradáre vn. o. ~si, sjunka, aftaga
gradvis; sakta slutta; omärkligt öfvergå (om
färger). — va., ⚓ afsätta, degradera ; (mål.)
fördrifva, nyansera ; (fig.) förnedra, nedsätta,
digradazióne sf., sakta sluttande; x
afsättning, degradering ; (mål.) fürcUiftiing.
digrassáre va., borttaga 1. skumma af fettet
på, från ; taga ut fettfläckar pä ; rengöra,
digrassatóre sm., fläckuttagare.
digrassatúra sf., rening från feta ämnen,
digredire vn., göra afvikelser från ämnet,
digressióne sf., afvikelse från ämnet,
digressivo a., afvikande från ämnet,
digrignaménto sm., [tanda]gnisslan.
digrignáre va. o. vn., gnissla [med]; skära
[tänderna] ; (fig.) visa sig ond, förargad,
förgrymmas.
digrossaménto sm., grofhuggning, tillyx-
ning, första handläggning ; förarbete,
digrossáre va., grof-, tillhugga, tillyxa ;
lägga första hand vid; skissera; utreda;
undervisa i första grunderna; hyfsa, bilda,
digrossatúra sf., se digrossamento.
digr08S0 (in) adv., i stort, i stora drag, i
hufvudsak; nästan; i parti, gross-,
digrumále sm., idisslarnas första måge.
digrumáre va. o. vn., idissla; (fig.) öfver-
väga, begrunda, grubbla öfver,
digrumatóre a. (sm.), idisslande, -are.
diguazzaménto sm., skvalpande, plaskande i
vatten; vältrande, vadande i smuts,
diguazzáre va., skaka, skvalpa, plaska i
vatten; vispa, röra om [ägg]. — vn. o. ~si,
röra på sig, plaska, skvalpa; vada i smuts;
(fig.) vältra sig.
diiaceráre va., sönderslita; sarga; smärta,
dilacerazióne sf., sargning, sönderslitning.
dilagáre se allagare.
dilaniáre va., sönderslita, sarga. —8l, sarga
sig ; sönderrifvas, gå sönder ; smäda, svärta
hvarandra.
dilapidaménto sm., förskingrande, -ing;
förslösande.
dilapidáre va., förskingra, -slösa, slösa med,
förstöra,
dilapidatóre sm., slösare.
dilapidazióne sf., slöseri, förskingring,
dilatábile a., (fys.) som kan utvidgas,
ut-tänjbar.
dilatabilitá sf., (fys.) utvidgningsförmåga, ut-
tänjbarhet.
dilataménto sm., se dilatazione.
dilatánte a.,(fys.) utvidgande,
dilatáre va., utvidga [åt alla sidor], uttänja;
uppskjuta, fördröja,
dilatatóre sm., (kir.) dilator (ett slags
fältskärsinstrument) ; (anat.) utvidgande muskel,
dilatatório a., (anat.) utvidgande,
dilatazióne sf., utvidgning, uttänjning ;
expansion; ökning,
dilatório a., (jur.) afsedd [blott] för att
vinna tid.
dilavaménto sm., urtvättning, utspädning;
bortspolning.
dilaváre va., urtvätta, utspäda; genomblöta;
bortspola, ~si, förlora färgen genom
tvättning.
dilaváto a., utspädd, blek, matt; fadd.
dilavazióne sf., se dilavamento.
dilazionårerø-, uppskjuta, fördröja; förhala,
draga ut på tiden, låta anstå [med],
dilazióne sf., uppskof, dröjsmål, anstånd, fa-
talier; frist; senza —, ofördröj ligen,
dileggiábile a., värd åtlöje; föraktlig,
dileggiaménto sm., åtlöje, förlöjligande ; bo-
gabberi ; spe ; fortif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
