Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - disapprendere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
disapprèndere va., glömma bort hvad man
lärt.
disapprèso pp. af disapprendere.
disapprováre va., ogilla, missbilliga; tadla.
disapprovatóre sm., ogillare, klandráre.
disapprovazióne sf., ogillande, tadel,
disappúnto sm., missräkning, streck i
räkningen, sviken förhoppning, förtret,
disarboráre va., ⚓ afmasta.
disargentáre va., borttaga försilfringen på.
disargináre va., nedbryta fördämningarna
för.
disarmaménto sm., &afväpning; aftackning;
Jt aftackling; 0 bågställningens
borttagande undan ett hvalf,
disarmare afväpna; aftacka; i aftackla
o. lägga upp; 0 borttaga bågställningen
undan ett hvalf; (fig. äfv.) blidka, stilla.
«»’Si, nedlägga vapnen; blifva modfälld,
disarmeggiáre va., ⚓ lossa, kasta 1. göra
loss ; aftackla,
disármo sm., £ aftackling; afväpnande.
disarmonia sf., disharmoni, brist på
öfverensstämmelse ; missljud,
disarmonicaménte adv., ostämdt.
disarmónico a., ostämd, missljudande,
disarmonizzáre vn., vara i strid, ej
öfverensstämma.
disarrenáre va., göra loss från en
sandbank.
disarruoláre va., ⚓ utstryka ur rullan,
af-skeda.
disarticoláre va., (kir.) afskilja genom ex-
artikulation, ~si, gå ur led.
disarticolazióne sf., (kir.) exartikulation.
disasprire va., stilla, blidka, mildra, lugna,
disassediáre va., upphäfva belägringen af.
disassicuráre va., ej längre assurera [ngt],
disassociáre va., upplösa [bolag 1. [-sällskap].-] {+säll-
skap].+}
disassortire va., göra defekt, bringa i
oordning.
disassuefáre va., vänja af med. vänja
sig af med, ifrån ngt, komma ur vanan,
disassuefazióne sf., afvänjande.
disastrévole se disastroso.
disástro sm., stor olycka, svårt missöde,
olyckshändelse, landsplåga, nederlag;
finanziario, fullkomlig ruin.
disastrosaménte adv., olyckligt,
olycksfält.
disastróso a., olycklig, olycksbringande,
sorglig.
disattentaménte adv., ouppmärksamt,
disattènto a., ouppmärksam ; oaktsam,
tankspridd, förströdd, sorglös,
disattenzióne sf., ouppmärksamhet;
tankspriddhet,
disattrezzáre va., ⚓ rigga af.
disattristáre va., skingra ens sorg,
uppmuntra.
disautoráre va., nedsätta, skada, bringa i
misskredit, förnedra; degradera,
disavánzo sm., förlust; brist, deficit;
mettere a /w, gifva förlorad, uppgifva,
disavvantaggiáre va., afhända ngn en
fördel; skada. #~-si, förlora, mista en
fördel.
disavvantággio sm., underlägsenhet [i strid,
ptc.j, förlust, men, skada, förfång, otur.
dlsavvantaggfosaménte adv., ofördelaktigt,
menligt, skadligt,
disavvantaggióso a., ofördelaktig,
ogynnsam, menlig, skadlig,
dlsavvedutaménte adv., obetänksamt,
oförsiktigt; af förbiseende ; oförhappandes,
oförmodadt.
disavvedutézza sf., [fel af] förbiseende;
oförsiktighet, obetänksamhet.
disavveduto a., obetänksam, tanklös,
oförsiktig.
disavvenènte a., ful, obehaglig; tölpig, o-
skicklig, otymplig, ohyfsad, oartig, grof.
disavvenènza sf., fulhet; tafatthet; grofhet,
tölpighet; t+> di modi, otympligt, tölpigt
sätt.
disavventúra sf., olycka ; missöde,
disavventuróso a., olycklig,
disavvertènza sf., oaktsamhet, ofbrsiktighet.
disawezzare va., afvänja. ’Si, vänja sig af
[med ngt].
disavvézzo a., afvand, som förlorat vanan,
disba... se sba...
disbórso sm., [ut]betalning, utgift, förskott,
utlägg.
disbramáre va., tillfredsställa [en önskan],
disbrigáre va., befria; expediera, utföra,
klarera, ~si, göra sig fri, lös o. ledig;
raska på, skynda sig med ngt.
disbrigo sm., expedierande, utförande,
fullbordande, verkställande,
disbuffáre se abbadia.
discacciaménto sm., ut-, för-, bortdrifvande.
discacciare va., ut-, för-, bortdrifva, -jaga.
discadére se scadere.
discapitare se abbadia.
discápito sm., förlust ; con ~>, med förlust ;
menligt, ogynnsamt; ofördelaktigt,
discaricáre se scaricáre.
discárico sm., lossning, afkastning; aflopp,
flöde; (fig.) frikännelse, -sägelse; lättnad,
lindring; af bördande, befrielse,
rättfärdigande,
discarnáre se scarnare.
discáro a., oangenäm, obehaglig, otreflig.
discatenáre va., släppa lös; lösa ur kedjor,
discendentále a.: linea (geneal.)
nedstigande linje,
discendènte a., nedgående, -stigande,
fallande. — sm., afkomling, ättling,
efterkommande; (i //.) (äfv.) eftervärld,
discendènza sf., härkomst, börd, anor;
ursprung; afkomma, efterkommande,
discéndere I. vn., stiga, gå, komma ned ;
stiga af ; landa ; falla, gå (fara, segla)
utföre ; sjunka, sänka sig ; räcka [ned] ; hänga
ned ; härstamma; (fig.) bli lägre, sjunka, falla;
öfvergå till; ne discende, däraf följer. —
II. va., taga, bära, föra, hissa, flytta,
släppa ned, sänka; gå (fara, segla) utför,
nedför; hjälpa af, ur; komma 1. gå ned med.
discendiménto sm., nedstigande,
nedgående.
discensióne sf., härledning, ursprung;
nedstigande, -gående,
discénte sm., lärjunge. — a., som lar sig.
discentraménto sm., centralisationens
upphäfvande i en stat ; ø skefborrning.
discentráre va., arbeta på centralisationens
upplösning i en st$t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
