Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - divorazione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
divorazióne sf., se divoramento.
divorziare vn. o. skiljas (om äkta makar),
divórzio sm., skilsmässa ; fart skiljas»
di vóto se devoto.
divozióne se abbadia.
divulgábiie a., som kan utspridas,
divulgaménto sm., utspridande,
divulgáre va., utsprida, göra allmänt bekant.
~Sl, utspridas,
divulgatóre sm., en som utsprider,
divulgazióne sf* utspridande,
divulsióne sf., af-, frånslitning.
divülso pp. af divellere.
dizionário sm., lexikon, ordbok,
dizióne sf., talesätt, framställningssätt, språk;
fras; ord; domsaga,
do sm., (mus.) ctj
doário sm., lifränta åt enka, lifgeding,
enkesäte.
tióbbia se abbadia.
dobblóne se abbadia.
dóbbra, döbla sf., gammalt mynt {= 10
francs).
doblétto sm., halfiinnetyg, bombasir..
doblone sm., dublon (guldmynt = 20 francs),
dóccia sf., rör, ränna, ledning; takränna;
duscb[badj ; & hålmejsel.
docciáio sm., rörfabrikant, bleckslagare.
docciáre vn., rinna, flyta. — va., ge dusch.
f~si, taga sig en dusch,
docciatura sf., dusch[badj.
doccio sm., rör, ränna, trumma, ledning,
doccionata sf., rörl£dma£.
doccióne se abbadia.
docénte sm., läráre ; libero , docent,
docènza sf.: hbera .<■>*, docentur,
dócile a., läraktig; lydig, villig, böjlig,
docilitá sf., läraktighet ; villighet, foglighet.
documénto adv.. iä—• villigt, fogligt,
docimasìa, docimástica sf., ikem.)
prober-konst.
dock sm., förtöjningsdocka; förrådsmagasin,
documentáre va,, styrka med dokument,
dokumentera,
documénto sm., dokument, urkund, akt;
iära; (i //.) handlingar,
dódda sm.: fare il <—vara öfversittáre,
vilja låta alla dansa efter sin pipa,
dodecaèdro sm., (geom.) dodekaeder.
dodecágono sm., (geom.) tolfhörning.
dodecándria sf., (bot.) dodekandria.
dodecasillabo sm., tolfstafvig vers ;
alexan-drin.
dod ici mo se dodicesimo.
dodicènne a., tolfårig.
dodicèsimo räkn.. tolfte. — sm., tolftedel ;
in i duodesformat.
dódici räkn., tolf.
dodicimila räkn,, tolftusen.
tiodiclna se abbadia.
Dofrlne (le) sf pl., (geogr.) Kölen,
dóga sf., tunnstaf.
dogále a., doge-. — sm., doge-skrud.
dogáme sm., sortiment af tunnstafvar.
dosaménto sm., insättande af tunnstafvar.
dogána sf., tull, -hus, -verk, -afgift; packhus,
doganáld sf., tull-; bolletta tullsedel ;
franchigia tullfrihet,
doganière sm., tullvaktmästáre, -betjänt,
•iy anateman, ""
dogáre va,, insätta tunnstafvar, sätta iuaa«
stafvar på, laga [tunnor],
dogaréssa sf., gemål åt en doge,
dog áto sm., doge-värdigheten j ea doges
styrelse,
dóge sm„ (hist.) doge.
doghino sm., liten dogg.
dóglia sf., sorg; smärta; (i pl.) födslovånda,
dogliánza, dogliénza sf., klagan, jämmer ;
grämelse; besvärsskrift ; fan Is sue
doglianze, klaga sin nöd.
dóglio sm., fat. tunna,
doglióso a., smärtsam, sorglig,
dogma sm., dogm ; lärosats, -punk», troslära,
dogmática sf., dogmatik,
dogmaticarr.énte adv., dogmatiskt; (fig.)
docerande, myndigt,
dogmático a., dogmatisk, dojrnatisarar.de ;
(fig.) docerande.
dogmatismo sm., dogmatism,
dogmatizzáre vn., uppställa, sprida,
undervisa öns lärosatser, dogmatisera ; (tig.) tala i
myndig, afgörande, docerande tor»,
dúgo sm., [engelsk] dogg.
dólce I. a., söt ; mjuk, smidig, len ; mild,
blid, ljuf, -2ig; vänlig; älsklig; sakta, svig;
slät; lätt, lindrig, stilla. ; di sale, svt,
fadd, smaklös; (fig.) inbilsk, dum; acqus
, sötvatten. — II. adv., sakta, var^g:,
så småningom; — , omärkligt, si
srr.i-nir.gom. — III. sm.^sötma* söthst; sötsaker;
det söta; det ljufva ; (i pl.) konfekt,
karameller ; efterrätt,
doloeménta adv., sakta, stilla, ljuft, behij-
ligt, mildt, lätt.
dolcétto a., ganska söt; småsöt.
dolcézza sf., sötma, söthet ; mildhet. :/.:>
lighet; behag; (mål.) lenhet o. fylü^ie’. ;
0 smidbarhet,
dólcia sf., svinblod.
dolciamáro a., besk fo. söt [på samrr.a
dolclåätro a., sliskig, äcklig,
dolcibéne sm., spefågel,
dolciflcánte a.,(läk.) lindrande, stillar. !-.
dolcificáre va., försötma, mildra; lindra,
Stilla; utspäda [mineralsyror],
dolcfgno a., sötaktig,
doloione a., enfaldig, dum.
dolcióre sm., sötma, söthet.
dolclre sa dolcificáre.
dolciume sm., söt smak; set mat, s3tsa’;e-,
konfekt.
dólco a., mild, blid (om väderlek},
dolénte a., klagande, jämmerhg, bedf..’ - ;
lidande, sjuk; sorgsen, ledsen, be drifva a ;
ond, gudlös; essere ~ di, beklag-a att.
dolenteménte adv., sorgligt, kiagofuiit.
dolére vn., värka, göra ondt, vara öm ;
s~ùria, bedröfva, förorsaka sorg; mi
1 diftti, jag har ondt i tänderna ; vn d
di... det gör mig ondt ; jag är leiaen i: - -t
att, jag beklagar. /-Si, beklaga ji.
ra sig, klaga; di gambx sjhj, k i^a
utan grund.
dolicchiáre, do’lccicárs vn., smivärka,
dólico, dolicóso a., lidande, sjuk,
dóllaro sm., dollar,
doimáno sm., Ä doima, husarjacka.
dólo sm., svek, bedrag-eri.
doiemde sf., (mia.) dolaci?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
