Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - donnaccinata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tìorsnaccináta j f., ßollighet ; prat o. skvaller,
donnáio, io, sm., fruntimmerskarl,
kurtisör.
donneggiare vn., kurtisera damerna.
donne8Caménte adv., som en kvinna.
(f0nné8C0 a., kvinnlig’, kvinno-, dam-,
fruntimmers-; förvekligad,
donnétta sf., litet nätt fruntimmer; tossa,
fjolla, våp.
donniccióla sf., tossa, våp, fjolla ; mes,
käring; skvallersyster, -bytta
donnina sf., liten kvinna,
donnfno sm., litet natt fruntimmer; liten söt
försigkommen fiicka; (äfv.) fruntimmerskarl,
dónno sm., herre, härskare,
dónnola sf., (zool.) vessla.
donnóna sf., donnóne fsm., stort groft
fruntimmer; stor o. 0°ck fiicka; rulta;
karlavulen kvinna,
dóno sm., gåfva, skänk, present; [natur-)
gåfva, förmån ; donation ; (hand.) öfvervikt;
a —, in —, gratis, till skänks; — di
tempo, (hand.) ocker,
donzèlla sf., fröken, jungfru, mö;
kammarfröken.
donzeúétta sf., ung fiicka, mö ; /are la —.
göra sig till, vara tillgjordt blyg.
donzéllo sm., page, småsven; vaktmästáre,
rattstjänare,
donzeìlóna sf., gammalt ogift fruntimmer,
dópo I. prep., efter; — di ció. därefter; —
di eke, hvarefter, -på, sedan; — tutto, dock,
emellertid; t alla fall; när allt kommer
omkring. — II. adv., efteråt, därpå,
sedan.
dopoché konj., sedan, ifrån,
dopodomani se abbadia.
doposcrltto sm., efterskrift,
dóppia sf., dublon (guldmynt); kantning,
skoning.
doppiaménte adv., dubbelt; med dubbelhet,
falskhet.
doppiáre va., fördubbla; lägga, vika dubbel;
& förhyda.
doppiatura sf., fördubbling; £ fürhydning.
doppieggiáre Vit., lia dubbelmening, vara
tvetydig.
doppière, tioppiéro sm., fackla, bloss;
ljusstake ; armstake,
doppiétto sm., alior (i tärningsspel»,
doppiézza ff-, dubbelmening, dubbelhet;
falskhet.
dóppio a., dubbel, dubbelt så stor;
tvåfaldig; falsk, tvetydig. — sm., tvåfaldt,
dubbelt så mycket; dubbla summan;
klockspel, -ringning ; il — dei morti,
själaringning ; a cento doppi più, hundra gånger
mer; il —, dubbelt; suonare a —» ringa
med alla klockor,
doppióne sm., dubbel kokong; dupTett.
dubbelexemplar ; dublon (guldmynt),
dorare va., förgylla; (kok.) bestryka med
äggula ; — la pillola, (fig.) förgylla de
beska pillren.
doráto a., förgylld; gyllene; lupo —. sch
a-kat.
doratóre sm., fürgyllare.
tìoratúra sf., förgyllande, förgyllning.
dorè a.. guldgul. gyllene.
ttøriclsmø sm., dorisk munart.
dórico a., dorisk. — sm., doriska byggnads*
ordningen; doriska dialekten,
dormentório sm., gemensam sofsal [i skolor
o. d.J; F långtrådigt tal, genomtråkig
sysselsättning; sömnmedel,
dormicchiáre vn., slumra; dåsa till.
dormiènte a., sofvande,
dormigliáre se dormicchiáre.
dormiglióne sm., [sju]sofvare; dåsig
människa.
dormiglióso a., sömnig,
dormire I. vn., sofva; hvila, vara lugn. stå
stilla; vara dåsig, overksam, liknöjd; —
sodo, sofva djupt; andar a —, gå till sängs,
gå och lägga sig ; non —, vara vaken,
vara på sin vakt; chi dorme non piglia pesci.
morgonstund har guld i mun ; mettere a
— un lavoro, låta ett arbete ligga nere ;
Fortuna e dormi, lyckan kommer, medan
man sofver. — II. sm., sömn; sängplats,
bostad, logis; il vítto ed il —, mat och
logis.
dormita sf., sömn, slummer, lur;
silkesmaskarnas softid; vinterdváia.
dormitina sf., tupplur,
dormitóre sm., sjusofvare,
dormitório, dormitóro sm., [gemensamt]
sofrum [i skolor o. d.].
dormivéglia sm., halfslummer,
Dorotéa sf., (np.l Dorotea,
dorsále I. a., rygg-; la spina , ryggraden.
— II. sf., (geogr.) vattenskillnad,
bergsrygg.
dórso se dosso.
dósa se abbadia.
dosáre va., (farm.) [kvantitativt] afväga.
dóse sf., dosis, dos, sats; behörigt mått ; in
buona —, i mängd, myckenhet,
dossále sm., framsida på altáre,
dossière, dossière sm., sängtäcke.
dósSO sm., rygg, -stycke, -stöd, bakdel,
-sida; levarsi I. togliersi di (da) —, befria
sig från ; kläda af sig, taga af ; mettersi
in —, taga på ryggen ; taga på sig ; essere,
tornare a — di uno, passa ngn utmärkt
bra.
dotale a., hemgifts-. — sm., hemgift,
dotáre va., gifva hemgift, utstyrsel åt;
donera, skänka till ; (fig.) rikt utrusta,
begifva ; dotato di. begåfvad, utrustad med.
dotatóre sm., en som ger hemgift, doner3r.
dotazióne sf., donation, gåfva, gåfvobref,
dóte sf., hemgift; utstyrsel; [stats]anslag,
•bidrag, understöd; (fig.) [natur]gåfva,
förmån, egenskaper, talanger,
dótta sf., (utt, med slutet o), timme, ticl ;
rimettere le dotte, taga igen den förlorade
tiden.
dottaménte adv., lärdt,
dótto a., lärd. — sm., en lärd,
dottóra se abbadia.
dottoräccio syn., kvacksalfvare.
dottorággine sf., pedanteri,
dottorále a., doktors-; (fig.) docerande,
pedantisk.
dottorare va., förläna doktorsvärdigheten åt,
promovera til! doktor, ~si, bli promove*
rad till doktor, taga graden,
dottorato doktorsgrad, -värdighet, -ti-
tel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
