Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - E - Emmanuele ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emmanuéle sm., (np,) Emanuel,
èmme sm. o. sf., bokstafven m.
emolliénte a. (sm.), uppmjukande, lenande
[medel],
emollire va., uppmjuka,
emoluménto sm., fürdej, vinst; {1 //.)
biinkomst, sportler,
emorragia sf., (iak.) blodflöde, -startning,
blödning.
emorróico. emorroidale a., (iak.) hemorroi-
dal-.
emorrúide sf., (anat.) gyllenåder.
emorroidi sf., pl., hemorroider.
emóstasi sf., blodstockning; stillande af
blödning.
emostático a. (sm.), blodstillande [medel],
emottisi, eméttisi, emottisía sf., (iak.)
blodspottning, -hosta,
emottóico a., som lider af blodspottning,
emozióne sf., [siunes]rörelse, själsskakning,
oro.
empetigglne sf., (Iak.) refomt
empiamente adv., gudlöst; grymt,
obarmhärtigt.
empiastráre se impiastráre.
empiástro sm., plåster,
empièma sf., (iak.) varsamling [i [-lungsäcken].-] {+lungsäc-
ken].+}
émpiere va., fylla; öfverhopa; fullstoppa,
proppa full; göra fulltalig; mätta,
tillfredsställa ; råga, fylla till brädden ; utföra,
förverkliga, uppfylla, /~si, fyllas, bil full ;
fullproppa sig.
empietá sf., ogudaktighet, gudlöshet;
grymhet.
empiézza sf., gudlöshet; grymhet; (äfv.)
mättnad, mätthet.
empifóndo sm., uppsjö,
empiménto sm., [upp]fyllande.
émpio a., ogudaktig, gudlös, gudsförgäten;
grym, obarmhärtig; $ full, fylld,
empire se abbadia.
empireo sm., [e[d]himmel. — a., himmelsk,
cmpiréuma sm., (kem.) lukt 1. smak af
vid-brändt.
emplricaménte adv., empiriskt,
empirico a., empirisk. — stn., emplriker;
»klok gubbe»,
empirismo sm., empirism; kvacksalveri,
empito, empiùto a. (pp.), full, fylld; rågad
&c. (se empiere).
émpito se impeto.
empitúra sf., fyllning, fyllnad,
empório sm., afsättningsort, handelscentrum;
basar; magasin, förrådshus.
Ems sm., (geogr.) Ems.
émula sf., (bot.) al an t.
emuláre va., täfla med, söka efterlikna,
emulatóre sm., emulatrfce fsf., medtäflare,
medtäflerska.
emulazióne sf., täflan, aflan.
èmulo sm., medtäflare, -sökande ; rivaL
emulsióne sf., (farm.) emulsion,
emulsivo a., olje-, mjölk-,
emuntório sm.% (läk.) afföringsväg,
afsil-ningskärl.
enáliage sf., (gram.) figur, då modi 1.
tempora förbytas med hvarandra,
enarrare se abbadia.
Énau sm., (gecgr.) Hsnnegaa.
encáustica sf., vax till putsning (boning),
encefálico a., (anat.) hjärn-.
encefalite, encefaiitide sf., (Iak.)
hjärninflammation,
encèfalo sm., (anat.) hjärna,
enchimósi, enchímosi sf., (läk.) blodets
hastiga frani rusande till hudkärlen, rodnande i
följd af sinnesrörelse,
ehchiridio sm., handbok,
enciclica sf., encyklika, cirkulärbref,
rund-skrifvelse.
enciclopedia sf., encyklopedi ;
konversationslexikon.
enciclopèdico a., encykloped[ist]isk. — sm.,
encyklopedist.
enciclopedista sm., encyklopedist.
enclitico a., (gram.) enklitisk, vidfognings*.
encomiábile a., berömlig.
encomiáre va., berömma, loforda, prisa,
encomiástico, enoomlativo a., rosande,
smickrande,
encomiatóre sm., encomlatrfce fsf., rosare,
smickráre, loftalare, -talarinna.
encómio sm., loford, -tal. beröm, pris.
Encopfnga sf., (geogr.) Enköping,
endecágono a. o. sm., (mat.) elfvahörni[n]g.
endecasillabo a. (sm.), elfvastafvig [vers],
endemia sf., (iak.) sjukdom, som är inhemsk
i ett land.
endèmico, endémio a., (Iak.) inhemsk,
allmänt gängse,
éndica sf., magasin, förrådshus; upp-, i a*
köp.
éndice sm., lockägg.
Endimióne sm., (myt.) Endymion,
endivia sf., (bot.) endivia.
Enéa sm., (myt.) Eneas,
enéide sf., eneiden.
èneo a., af koppar, koppar-,
energético se energico.
energia sf., kraft, styrka, kraftfullhet,
energi, drift[ighet] ; eftertryck,
energicaménte adv., kraftigt, eftertryckligt,
enèrgico a., kraftig, -full, verksam, energisk;
eftertrycklig,
energúmeno sm., besatt [af djäfvulen] ;
rasande.
enerváre va., [ut]matta, försvaga, enervera,
ènfasi sf., patos ; ordprål.
cnfaticaménte adv., emfatiskt, salvelsefullt,
enfático a., patetisk, högrrafvandè, svulstig.
enfiagióne sf., enfiaménto fsm., svullnad,
uppsvallning; svulst; högmod,
enfiare va., uppblåsa; komma att svälla 1.
svullna ; öfverdrifva. — vn., svullna; svälla
[upp], «-si, svullna; svälla upp; bli
uppblåst, stolt, högmodig; blifva förbittrad»
enfiato sm., svullnad, svulst. — a., svullen;
«uppblåst, stolt; förbittrad,
enfiatúra, enfiazióne se enfiagione.
enfisèma sf., (läk.) emfysem.
enfitèusi sf., (jur.) arrende på lång tid.
enfitéuta, enfiteuticário sm., (jur.) inaehaf*
vare af arrende på lång tid.
enfltéutico «.» (jur.) som afser arrende pi
lång tid.
Engadina sf., (geogr.) Engadin,
enigma sm., gåta.
enigmaticaménte adv., gåtlikt,
enigmático a., gåtlik, -full.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
