Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fianchetta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varo »eiagen bredvid; hjälpa, understödja;
gifva ett sidohugg, anspela på.
Panchétta sf., midjeband, byxlinning.
ánco sm., veka lifvet, sidan ; flank ; sida,
hörn; & flygel, bredsida; di —, på
sidan ; sido- ; i fianchi d’un ponte, klack,
bropelare; alzare il —, äta glupskt; a
—. a — di, vid sidan af, bredvid; per —
iestro ! per — sinistro l höger om I
vänster om !
ianoúto a., med stora höfter.
riándra sf., (geogr.) Flandern,
ásca sf., damejeanne (stor, omflätad butelj
i korg
iascáio sm., handlande med flaskor o.
buteljer
lascheggiáre vn., köpa vin buteljvis, i
minut. än här o. än där; (fig.) vara
ombyt-lig, ofta ändra ; göra fiasko, falla igenom,
misslyckas.
fiaschétta sf., kalebass, resflaska, plunta;
(jäg. i kruthorn,
fiaschetteria sf., restauration, schweizeri,
utskänkningsställe.
fiaschettfno se abbadia.
fìaschétto sm., flaska; liten fiasko,
fiásco sm., fiasko (med halm omvirad
butelj); (fig.) fiasko, misslyckande ; far —,
göra fiasko, falla igenom ; fare un —, få
korgen; attaccáre il —, öppna vinhandel,
ffat: in un —, i ett nu, på ett ögonblick,
fi áta sf., gång; spesse fiate, ofta, många
gånger; lunga —, länge; alla —, då o.
då, någon gång.
fiatáre vn., andas; pusta, blåsa; spára,
nosa, vädra; knysta, tala; hviska; non —,
icke gifva ett ljud från sig; non osare -,
icke våga knysta,
fiatáta sf., pust, andetag,
fi áto sm., andedräkt, anda; vindpust,
vä-deril; stämma; dunst, utdunstning; kraft,
styrka; avere il — che puzza, hafva elak
andedräkt; non avere — di, icke orka,
icke äga kraft att ; — grosso, andtäppa ;
[ri]pigliar —, hämta andan, hvila sig ;
strumento a —, blåsinstrument; è —
sprecato, det är förspilld möda; gli casca il
—, han förlorar modet, blir rädd; un —,
en obetydlighet, något litet ; a un —. tutto
in un —, i ett andetag ; i ett sträck, utan
afbrott ; ultimo — sista suck.
fiatéso a., illaluktande, stinkande,
fibbia sf., spänne, häkta,
fibbiáglio sm., spänne, lås, knäppe, hake.
fibbiáre va., tillspänna, häkta ihop.
fibra sf., fiber, [växt-, kött-, rot]tråd, tåga;
ådra; (fig.) känslighet,
fibrilla sf., (anat.) liten [muskel]fiber; (bot.)
fin rottråd.
fibriliáre a., sammansatt af små fibrer,
fibrina sf., (kem.) trådämne, fibrin.
fibrositá sf., trådighet.
fibróso a., trådig, fibrös, fiber-,
fibula sf., antik knapp, spänne, häkta; (anat.)
vad-, skenben,
fica sf., (lågt ord:) kvinnans födslodel, blygd;
far le fiche a, hána, begabba,
floáia sf., fikonträd.
ficáio r*n.. fikon trädgård, -skoff.
ficáibo sm., en sort hvita fikon.
ficária sf., (bot.) kålranunkel.
ficcaménto sm., inslående, -slagning,
-drifning, -trängande,
ficcanáso sm., snokare.
ficcare va., slå in. ned ; in-, neddrifva,
-stöta, -trycka ; sticka, stoppa in, inflicka,
-blanda; —la ad uno, inbilla ngn ngt.
f—Si, tränga sig in, blanda sig [i]; —
dappertutto, sticka näsan i allt ; — in capo, in
mente, in cuore, fä i sitt hufvud, envisas,
ficcatóia sf., dypöl, träskig mark.
ficchino sm., snokare.
flco sm., fikonträd; fikon; (läk.) fikonvårta;
(i //.) smek[ningar] ; — d’India, indiskt
fikonträd (Cactus opuntia); dess frukt;
non valere un — secco, icke vara värd ett
öre ; essere il — dell’orto, vara högsta
hönset i korgen ; servare la pancia ai fichi,
vara rädd om sitt skinn ; far —, göra fiasko,
falla igenom ; fare i fichi, smeka ; pigliar
due rigogoli a un —, slå två flugor i en
smäll.
ficosécco sm., torkadt fikon; non valere un
—, icke vara värd ett öre.
ficÓSO a., förarglig, förtretlig.
fidánza sf., förtroende, -tröstan, -litande;
borgen, säkerhet; kredit; stáre a — di
uno, aver — in uno, lita på ngn, hafva
förtroende till ngn ; far —, gifva kredit ;
fare a — con alcuno, räkna på ngn; vara
förtrolig med ngn.
fidanzaménto sm., förlofning,
fidanzáre va., gå i borgen för; tro-, för
lofva [sig med], ingå förlofning med. — si,
förlofva sig.
fidanzáta sf., fästmö, brud.
fidanzáto a., tro-, förlofvad. — sm., fästman,
fidáre va., [an]förtro; trygga, göra säker,
f~si, lita, förlita sig (di på), hafva
förtroende; non —, vara rädd, icke våga; — è
bene, non — è meglio 1. chi si fida
rimane ingannato, försiktigheten är säkerhetens
moder.
fidataménte adv., troget, samvetsgrannt.
fidáto a., trogen, trofast; pålitlig, säker,
god, betrodd. — sm., förtrogen vän,
pålitlig person; stallbroder,
fidecommessário, fidecommissário sm., fi-
deikommissarie.
fidecommésso, fideoommisso sm.,
fideikommiss.
fideiussióne sf., (jur.) borgensförbindelse],
fideiussóre sm., (jur.) löftesman,
borgensman,
fidéle se fedele.
fidènte a., förtroendefull,
fidenteménte adv., med förtroende.
Fidia sm., (hist.) Fidias,
fido a., trogen, trofast; pålitlig, säker;
rik-, tig. — sm., kredit ; a —, på kredit ; far
—, ge kredit,
fidúcia sf., förtroende, förtröstan, tillit,
fiduciále a., förtroende-,
fiduciariaménte adv., i förtroende,
fiduciário a.: erede —, (jur.) fiduciarie,
fiduciosaménte adv., förtroendefullt, med
tillit.
fiducióso a., förtroende-, förtröstans-,
tillitsfull, lattrogen ; säker.
liéle sm., galla; gallblåsa : (fig.) bitterhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
