Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - frammischiamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frammischiaménto sm., röra, hopblandning,
frammischiáre va., [in-, hop]blanda, röra
ihop; intrassla,
frána sf., [jord]ras, -fall.
franaménto sm., rasning, insjunkning, ras.
franáre vn. o. instörta, rasa, ramla,
falla,
franata se abbadia.
franoábile a., som kan frankeras.
Franca-Contéa sf., (geogr.) Franche-Comté,
francagióne st francatura.
francaménte adv., frimodigt, öppet,
uppriktigt.
francaménto sm., sa francatura.
francáre va., frigöra, -gifva, befria, fritaga,
-kalla ; frankera ; non [ne] franca la spesa,
det lönar icke mödan ; — la vita, förvärfva
sitt lefvebröd.
francatura, francazióne sf., befriande,
befrielse ; frigifvande ; frankering.
franoesáto a.. F behäftad med venerisk
sjukdom.
Francé8ca sf., (np.) Franciska.
francescáno sm., franciskan[ermunk].
Francésco sm., (np.) Frans; andare sul
ca-vallo di San —, färdas med
apostlahästarna.
francése a., fransk. — sm., fransman,
franceseggiáre vn., efterhärma fransmännen,
använda franska ord.
franceseménte adv., på franskt manér,
francesismo sm., gallicism, fransk
språkegenhet.
francheggiáre va., skydda, trygga, göra
saker; befria; ingifva mod.
franchézza sf., djärfhet, oförskräckthet;
ledighet, otvungenhet, djärf o. säker hand ;
uppriktighet, frimodighet; tullfrihet; —
postale, portofrihet.
Fránchi sm. pl., (hist.) franker,
franchigia sf., [skatte]frihet ;
undantagsfrihet ; privilegium, fri- o. rättighet; — postale,
portofrihet, fribrefsrätt.
Fráncia sf., (geogr.) Frankrike.
Francisco (San) sm., (geogr.) San
Francisco.
franco I. a., fri; uppriktig, öppenhjärtig,
frimodig, rättfram ; djärf, säker, ledig; (äfv.)
frankisk; porto —, frihamn; — di porto,
portofri, franko ; — -italiano,
fransk-italiensk ; i corpi franchi, & friskarorna ; farsi
—, fördrista sig. — II. adv., fritt, öppet;
parlar —, tala öppet; farla franca, göra
slag i saken. — III. sm., frank (mynt);
franker.
francobóllo sm., fri-, postmärke.
Francofórte sul Meno sf., (geogr.)
Frankfurt a/Main.
Francofórte eull’ Oderá sf., (geogr.)
Frankfurt a. d. Oder.
francogállico a., frankisk,
francolino sm., (zool.) [en art] järpe,
rapphöna.
Francónla sf., (geogr.) Franken,
frangénte Sin., bölja, våg, bränning; klippa;
svår belägenhet, bryderi, klämma, nöd,
förlägenhet,
frángere va., bryta, krossa, sönderslå,
bräcka ; söndermala, -krossa ; beveka, röra ;
tämja ; bryta emot, öfverträda ; afbryta.
~si, brytas, bryta sig, krossas, gå
sönder; röras, bevekas,
frangétta sf., liten frans, sm&frans.
frángia sf., frans; tillsats; senza frangi e,
utan att brodera ut saken, utan att lägga
till ngt ; fare la —, lägga till, tillfoga,
frangialo sm., fransmakare.
frangiáre va., befransa, kanta med fransar,
frangibile a., brytbar, bräcklig,
frangibilitá sf., brytbarhet.
frangiménto sm., brytande, brytning;
spillra, bit. fragment ; utmattadt tillstånd ;
trött-het.
frangitura sf., olivernas sönderkrossning.
franténdere va. o. vn., missförstå, höra illa,
icke rätt uppfatta, höra alldeles bakvändt.
frantéso a., missförstådd,
fránto a. o. pp. (af frangere), sönderbruten,
-krossad,
frantóio sm., olivpress, oljepress,
frantumáre va., [sönder]krossa, -mala,
-stöta, bryta sönder, i [små] bitar,
frantume sm., lämning, spillra, kvarlefva,
afbrutet stycke; andare in frantumi, gå
sönder,
franzése se francese.
fráppa sf., (mål.) löfverk; (äfv.) bit, lapp,
trasa.
frappáre, frappeggiáre va. o. vn., (mål.)
måla löfverk [på],
frapponiménto sm., mellankomst, bemedling,
frappórre se abbadia.
frapposizióne sf., mellankomst, bemedling,
frappósto a. o. pp. (af frapporre), mellan-
lagd, -ställd; mellankommande.
frasário sm., samling fraser, frasförråd,
frásca sf., gren, kvist med löf på, löfruska;
(i pl.) löfverk, gröna kvistar, ris; (fig.)
vindflöjel, glop, dansmästáre, brushufvud,
tanklös människa; (i pl.) dumheter,
mustiga kvickheter, groft skämt, prat, strunt,
lappri ; (äfv.) skylt på en vinstuga ; mettere
su —, mettere la —, öppna en vinstuga;
saltar di palo in —, prata i vädret ; rendere
frasche per foglie, betala med samma mynt,
ge lika godt igen ; il buon vino non ha
bisogno di —, en god sak behöfver ej
talas för.
frascáme sm., löfruskor. gröna kvistar, ris.
frascánte sm., landskapsmålare.
Frascati sf., (geogr.) Frascati,
frascáto sm., löfsal, berså ; gren, löfverk,
frascheggiáre vn., prassla, susa, frasa,
skämta.
frascheggio sm., prassel, sus, frasande.
frascheria sf., strunt, nonsens, lappri,
barnslighet, dumhet,
fraschétta sf., liten gren. liten löfruska ;
fä-gelfångst med löfruskor; (boktr.) remmika;
(fig.) tanklös, kokett, obetänksam
människa ; lättfärdig kvinna,
frasconáia sf., ställe, där man uppsatt många
löfruskor (till fågelfångst); glitter, prål; (i
pl.) strunt, lappri, nonsens,
frascóne sm., (mest i pl.) grenarna pá «tt
träd, ris; struntprat, nonsens; portáre 1.
seminare i frasconi, med möda hålla sig
upprätt, släpa sig fram.
fráse sf., fras, mening, sats; talesätt,
at-tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
