Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - gemella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemèlla sf., tvillingsyster; (i //,) [mast-]
skålar.
gemèlli stn. //.. tvillingar; (astr.) tvillingar.
na ; manschettknappar,
geméllo a. ism.), tvilling-, trilling[-]; dubbel-;
fratelli gemelli, tvillingbröder; letti
gemelli. två enmanssängar bredvid hvarandra;
muscoli gemelli, (anat.) två små lårmuskler,
geménte a., jämrande, klagande,
gémere vn., drypa, droppa ; slå ut fuktighet,
slå sig; vätska sig; jämra sig, kvida,
klaga, sucka; kuttra (om dufvor),
gemicáre vn., långsamt ut-, framsippra,
drypa, droppa,
geminazióne sf., fördubbling,
gèmini sm. Pl., (astr.) tvillingarna,
gèmino dubbel; förnyad, upprepad; (bot.)
parvis sittande,
gemitio sm., drypande, rinnande; långsamt
aflopp, utsippring.
gèmito sm., jämmer, suckan[de].
gèmma sf., ädelsten; (fig.) skatt, ögonsten,
praktbit ; juvelring ; öga [på vissa växter] ;
löf-, bladknopp ; sal —, bergsalt.
gemmáio sm., ädelstensgrufva.
gemmare vn., knoppas, skjuta skott, slå ut.
gemmáto a., smyckad med ädelstenar, prydd
med juveler, försedd med knoppar,
gemmazióne sf., [löf]knoppning.
gémmeo a., ädelstens-,
gemmifero a., (miner.) som håller ädelstenar,
gemónie sf pl., afrättsplatsen i det forna Rom.
gèna sf., hyena,
gendarme sm., gendarm,
gendarmeria sf., gendarmeri; gendarmkår,
genealogfa sf., släktregister, -ledning,
stamtafla ; genealogi,
genealogicaménte adv., genealogisk^
genealógico a., genealogisk ; albero —,
stamträd ; tavola genealogica, stamtafla,
genealogista sm., genealog,
generábile a., som kan frambringas,
generaláto sm., generalsvärdighet;
tjänstetid som general,
generåle I. a., allmän, generell; general-;
allmänt antagen, rådande ; öfver-, hufvud-;
in —, i allmänhet, på det hela taget ;
vanligtvis. — II. sm., det allmänna, [-allmän-[lig]het,-] {+allmän-
[lig]het,+} det hela; & generalitet; general,
fältherre; il — degli uomini, de flesta
människor, folk i allmänhet. — III. sf,
generalmarsch ; generalska ; battere la —, slå
generalmarsch ; stáre sulle generali, hålla
sig till allmänna, obestämda uttryck,
generaleggiáre se abbadia.
generaléssa sf., generalska.
generalissimo sm., generalissimus.
generalitá sf., allmän[lig]het ; X
generalitet; det hela, de flesta; (i //.)
upplysningar om en person i allmänhet, namn,
förnamn, härkomst, fädernesland o. d.; nella
—, i allmänhet, öfverhufvud taget,
generalizzáre va., förallmänliga; gifva [-all-män[nare[-] {+all-
män[nare]+} giltighet 1. användning, tillämpa
på flera, på alla ; generalisera,
generalménte adv., allmänt, i allmänhet;
vanligtvis, för det mesta ; — parlando, i
det stora hela, i allmänhet taladt,
generaménto sm., födsel ; alstring, alstrande,
frambringande.
generáre va., föda; frambringa, -alstra,
förorsaka, väcka; afla; (geom.) upprita,
beskrifva. ~si, framkallas, uppstå; härröra,
generativo a., alstrande, alstrings-,
fortplantnings-,
generatóre a., alstrande, genererande ;
fortplantnings-. — sm., ångpanna,
generatrice sf., (geom.) generatrix.
generazióne sf., släkte, släktled, -följd ;
generation; mansålder; afkomma ; födsel,
fortplantning; alstring, alstrande,
frambringande.
gènere sm., släkte; slag, sort, art; manér,
stil, sätt, genre, väg; (gram.) genus, kön;
system ; (i pl.) handelsartiklar, -varor,
alster, [natur]produkter ; il — umano,
människosläktet; — nervoso, nervsystem ;
pittore di —, genremålare ; uno scherzo di
cattivo —, ett dåligt skämt ; genere di lusso.
lyxartiklar ; generi di consumo, lifsmedel;
generi di privativa, varor med monopol
på (tobak, salt, stämpelpapper) ; in —, i
allmänhet, öfverhufvud taget, vanligtvis ;
in — di, i fråga om, med afseende på.
genericaménte adv., generiskt.
genèrico a., generisk, släkt-. — sm., (teat.)
skådespelare, sorn spelar alla slags roller,
gènero sm., måg, svärson ; se äfv. genere.
generosaménte adv., ädelt, storsint;
frikostigt.
generositá sf., ädelmod, -sinne, -het ;
frikostighet; styrka, kraft; (i pl.) gåfvor,
skänker.
generóso a., ädel, -modig, stor-, högsint;
gifmild, frikostig, liberal; stark. kraftig;
patti generosi, fördelaktiga villkor,
gènesi sf., o. sm., Genesis, x:a Mosebok;
(fig.) födsel, uppkomst, frambringande,
genetliaco a., födelse[dags]-. — sm.,
födelsedag.
géngero, gengióvo sm., ingefära,
gengiva sf., tandkött.
genia sf., afföda, yngel; [ondt] släkte, slag.
geniále a., behaglig, angenäm; sympatisk,
tilltalande; genialisk; äktenskaplig, äkta.
genialménte adv., angenämt; på ett
tilltalande sätt.
gènio sm., genius, [skydds]ande ; ond ande,
demon ; fallenhet, anlag ; snille ; skaplynne,
natur, egen[domlig]het ; & fortifikation,
genikår ; andare a —, behaga, tilltala ; ció
non gli va a —, detta behagar honom ej,
han är ej nöjd därmed; di mio —, i min
smak; — civile. — navale, ingeniör-,
fältmätningskåren ; ingeniörsdepartementet,
genitále a., beträffande fortplantningen;
födslo-, aflings-; bröllops-,
genitivo sm., (gram.) genitiv,
gènito I. a„ född; alstrad ; primo —,
förstfödd. — II. son.
genitóre sm., fader, far ; i genitori,
föräldrar.
genitrice sf., moder, mor.
genitura sf., födsel, alstring, alstrande,
frambringande.
gennáio, gennáro sm., januari ; sudar di bel
—, vara i stor ångest.
Génova sf., (geogr.) Genua.
Genovéffa (Santa) sf., (hist.) den heliga
Genoveva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
