Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - genovese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genovése a. (sm.), genuesisk, genuesare.
ensérloo sm., (hist.) Genserich.
gentáccia sf., pack, slödder, afföda,
tiggarpack.
gentáglia sf., gentáme fsm., pack, slödder,
gènte sf., folk, släkte, nation; folk,
människor; släkt, anhöriga; — d’arme, militärer;
bassa —, det lägre folket, pöbel; minuta
—, småkrämare ; — per bene, hederligt
folk, fint folk ; — mezzana, medelklassen;
— a (da) cavallo, ryttáre ; far —, samla
trupper; c’era molta —, där var mycket
folk; — dell’altro mondo, enfaldigt folk;
ehi, buona — t hör hit, godt folk ! che razza
di —, sådant pack! så löjliga människor!
sådana lustiga kurrar ! il dirítto delle genti,
folkrätten ; di buona —, af god börd.
genterèlla sf., det lägre folket,
gentildónna sf., adelsfru, ädel dam.
gentile a., täck, nätt, snäll, vänlig, behaglig,
hygglig; artig, höfvisk, höflig; belefvad,
fin ; älskvärd, älsklig. — sm., hedning,
gentilescaménte adv., hedniskt, som
hedningar.
gentilésco a., hednisk, hedna-; (äfv.)
höfvisk, artig, behaglig,
gentilésimo sm., hednavärlden ; hedendom.
gentilézza sf., täckhet, behag, -lighet ;
hygglighet, artighet, vänlighet ; artighetsbevis ;
mi faccia la — di, var god och ; mi ha
fatto un mondo di gentilezze, han har
bevisat mig en mängd artigheter ; han har
öf-verhopat mig med artigheter,
gentilitá sf., hedniska folkslag,
hednavärlden ; hedendom ; (äfv.) artighet, höfviskhet,
behag.
gentilizio a., tillhörande en viss familj, släkt;
stemma —, [adligt] vapen,
gentilménte adv., täckt, snällt; artigt,
vänligt, h öfligt,
gentiiuominerfa sf., adelsstånd,
gentiluómo sm., adelsman, ädling; [hof]ka-
valjer; världsman,
gentáccia se abbadia.
gentócola sf., det lägre folket,
genuflessióne sf., knäböjning,
genuflèsso a., liggande på knä, knäböjande.
genuflèttersi vr., knäböja, -falla,
genuinaménte adv., verkligen ; [på]
naturligt [sätt].
genuino a., äkta, sann; verklig, genuin,
naturlig.
genziána sf., (bot.) stålört,
geodesía sf., jordmätning,
geodesiaco, geodètico a., Iandtmäteriet
beträffande, geodetisk,
geognosía sf., läran om bergens o. jordytans
formationer.
geognósta sm., geognost.
geognóstico a., geognostisk,
geografia sf., geografi,
geograficaménte adv., geografiskt,
geográfico a., geografisk,
geógrafo sm., geograf,
geologìa sf.. geologi,
geologicaménte adv., geologiskt
geológico a., geologisk,
geólogo sm., geolog.
geómetra sm., geo me ter, landtmätáre ; (zool.)
mätáre.
geometria sf., geometri; — plana,
planimetri.
geometricaménte adv., geometriskt,
geomètrico a., geometrisk; piano —,
geometrisk grundritning.
Geórgia sf., (geogr.) Georgien,
geórgica sf., georgika.
geórgico a., beträffande jordbruket,
jord-bruks-.
geránio sm., (bot.) näfva, näbb, geranium.
gerárca sm., medlem af en hierarki, hie-
rark ; — supremo, påfve.
gerarchia sf., hierarki ; prästvälde,
gerarchicaménte adv., hierarkiskt,
gerarchico a., hierarkisk.
Gerárdo sm., (np.) Gerard.
Geremia sm., (bibi.) Jeremias,
geremiade sf., jeremiad, klagovisa,
gerénte sm., förvaltáre; ansvarig utgifvare
[af en tidning],
gérgo sm., tjufspråk, rotvälska; slangord.
Géricho sf., (geogr.) Jeriko.
gerifálco se girifalco.
gèrla sf., korg [att bära på ryggen] ; hop,
svärm.
gerlåta, geriináta sf., en korg [fu[l],
germána sf., helsyster.
Germánia sf., (geogr.) Tyskland,
germánico a., germansk, tysk.
germanismo sm., germanism, tysk
språk-egenhet.
germanizzáre va., förtyska, germanisera.
germåno I. a.: fratello —, helbroder;
cugino —, köttslig kusin. — II. sm.,
helbroder; (zool.) vildand.
Germáno sm., (np.) Germanus, Herman,
gérme sm., grodd, brodd, frö; afkomling,
son ; skott ; orsak, ursprung ; släkt, stam.
germinále sm., sjunde månaden i
republikanska kalendern,
germináre vn., gro ; sticka upp ur jorden,
knoppas, skjuta skott; (fig.) utveckla sig;
bära trukt. — va., alstra, frambringa,
germinativo a., gronings-.
germinazióne sf., groning.
gérmini sm. pl., tarockspel ; tarockkort.
germogliaménto sm., groning; knoppning,
germogliáre se germinare.
germóglio sm., skott, telning.
Geroboámo sm., (bibi.) Jerobeam.
geroglificáre vn., göra hieroglyfer,
geroglifico a., hieroglyfisk.—sm., hieroglyf.
Gerólamo sm., (np.) Hieronymus.
Gerosólima se abbadia.
Gerosolimitáno a.: l’ordine —,
Malteser-orden.
gerrettiéra sf., strumpeband; La Gerrettiera,
Strumpebandsorden.
Gertröda, Gertrude sf., (np.) Gertrud,
gerúndio sm., gerundium.
Gerusalémme sf., (geogr.) Jerusalem.
Gerváso sm., (np.) Gervasius.
gesmino sm., (bot.) jasmin,
gessáio sm., gipsarbetáre, -handlare,
gessaiuólo sm., gipsgjutáre.
gessáre va., gipsa, kalkslå ; göda med gips ;
klara [vin] med gips.
gessát0 a., gipsad; sminkad, klarad med
gips; gipsaktig,
gessatura sf., vins klarande med gips.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
