Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - grancire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grancfre va., gripa, fatta, taga.
grandáooio a., oformlig, mycket stor.
grånde I. a., stor, -växt, lång; fullvuxen,
•växt; vid, god, dryg; hög, viktig, högt
uppsatt, förnäm ; ärke-; hufvud-; berömd ;
(i vissa titlar:) öfver-, öfverste; un uomo
—, en storväxt, lång man ; un grand’uomo.
en stor, berömd karl ; farsi —, bli stor,
växa; in carattere —, med stora
bokstäfver, med spärrad stil. — II. sm., förnäm,
högt uppsatt man ; grand (i Spanien) ; stáre
in sul —, fare il —, farla da —, lefva på
stor fot; in —, i stort ; i naturlig storlek ;
storsint, högt, ädelt. — III. adv., stort,
storsint, ädelt; mycket,
grandeggiáre vn., skjuta upp, resa sig, höja
sig; visa sig ädelmodig, frikostig mot ngn;
agera förnäm, lefva på stor fot.
grandeménte adv., stort, högt; storsint;
mycket, rikligen, hög[e]ligen; på stor fot.
grandétto a., tämligen stor.
grandézza sf., storlek, längd, vidd; storhet,
betydenhet, höghet; storsinthet ; vikt,
betydenhet ; härlighet ; hög värdighet,
grandezzáta sf., skryt, skräfvel.
grandicéllo se grandetto.
grandigia sf., prål, braskande, skryt;
högfärd, dryghet, sturskhet.
grandiglia sf., bred spansk krage,
grandiglióne sm., tolp, nöt, åsna.
grandiloquènza sf., ordprål.
grandináre vn., hagia; grandma, det
haglar.
grandinata sf., hagel; (fig.) skur, regn.
grándine sm., hagel ; (läk.) vagel ; (fig.) skur,
regn; granello di —, hagelkorn,
grandinóso a., hagel-,
grandiosaménte adv., storartadt, -slaget,
grandiositá sf., prakt, härlighet,
storslagenhet, stor stil, stort manér,
grandióso a., storartad, -slagen ; präktig,
praktfull, ståtlig, härlig ; fare il —, agera
förnäm, lefva på stor fot.
grandire se abbadia.
grandisonánte, grandisono a., högt
ljudande, skallande, högljudd,
grandissimo a., mycket, ofantligt,
öfvermåttan stor.
granduca sm., storhertig, storfurste,
granducale a., storhertigl, storfurstlig,
granducáto sm., storhertigdömet
storfursten-döme.
grandU0hé88a sf., storhertiginna,
storfurstinna.
granélla sf., [äppel]kärna.
granéllo sm. (i fi.: i granelli 1. le
granella), korn; kula, pärla; kärna; russinkärna;
testikel ; dumhufvud ; a — a —, så
småningom.
granellóso a., kornig, grynig ; rik på kärnor,
kornfull.
granfåtto se under fatto.
gránfia sf., klo.
granfiáre va., gripa, hugga, fatta med klorna,
granfiáta sf., hugg med klorna,
granifero a., (bot.) småkornig.
granigióne sf., graniménto fsm., [-fröning[s-tid].-] {+fröning[s-
tid].+}
granino sm., mycket fint krut.
granire vn., satta fcorn 1. frö ; gå i korn 1.
frö. — va., sätta narf på [läder]; $ korna,
gryna.
granita se abbadia.
granitélla sf., granltéllo fsm., marmor, sora
liknar granit,
granitico a., granitisk, granitartad, granit-,
granifórme a., granitlik.
granito a. o. pf.. kornrik, -ftill ; kornig, gry-
nig ; prickig ; fast, stark. — sm., granit,
granitóio sm., ⚓ järn, som begagnas att
sätta narf på läder, att korna metall,
granitóne sm., granitklippa,
granitóre sm., en som kornar metall,
granitóso a., granitisk, granitartad, granit-,
granitura sf., fröning[stid] ; — delle monete,
punkterrand på mynt.
granivoro a., (zool.) som hämtar sin föda
af frö, säd.
granmáestro sm., stormästáre,
granmercè interj., stor tack!
gráno sm., säd, hvete ; korn, gryn, bär,
kärna; grän, gran (vikt); (fig.) smula, gnista,
grand ; — turco, majs ; — di miglio,
hirs-korn; — d’uva, russinkärna, vinbär; — di
gragmiola, hagelkorn, -sten.
granocchiélla sf., löfgroda.
g ra nócchio se ranocchio.
granóne sm., majs; vriden guld- 1.
silfvertråd.
granóso a., kornig, kornfull.
granturco sm., majs.
granturcóle sm., majsstängel,
granuláre a.,(bot.) småknottrig; småkornig.
granuláre va., $ korna, gryna;
söndersmula.
granuláto a. o. ff., kornig, grynig,
granulatóio sm., ⚙ krutkorningssåll ; ställe,
där krut kornas,
granulazióne sf., ⚙ körning, granulering ;
krutets körning,
granulóso a., småkornig, grynig; (bot.)
småknottrig.
gráppa sf., krampa, klamra; (boktr.)
klämmer ; [frukt]skaft på [körsbär o. d.; ; en
sorts brännvin,
grappino vsm., båtdragg, änterhake.
gráppo sm., [druf]klase.
grappolino sm., liten drufklase.
grappolo sm., drufklase; blomklase; disposto
a —, klasformig ; dolce —, nuovo —,
dumhufvud, dumbom,
grascéta sf., frodig betesmark.
gráscia sf., fett, ister, flott; (i fi.)
födoämnen, proviant; (fig.) fördel, nytta, vinst;
andare alla —, gå upp i rök.
gráscie sf., fi., se föreg,
grascino sm., torguppsyningsman.
gráspo sm., tom, afrepad drufstjälk.
g rás sa sf., fett.
grassaménte adv., fett; rikligen, frikostigt;
godt.
grassáre va., anfalla på gatan, utplundra,
grassatóre sm., stråtröfvare,
grassazióne sf., rån, öfvervåld, stråtröfveri.
grasséllo sm., stycke fett; tjockt murbruk;
stort tjockt fikon,
grassézza sf., fetma; godt hull, korpulens;
(fig.) rikedom, öfverflöd, fruktbarhet ;
uccellar per —, göra ngt för nöjes skull,
grassfme sm., gödningsämne, gödsel, dynga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
