Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - guardianato ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nalgardist ; corpo di —, högvakt; montáre la
—, gå 1. vara på vakt ; fare la —, stå på
vakt; smontáre la —, aflösa vakten, komma
af vakten ; una — del corpo, en lifdrabant ;
— campestre, fogde på en landtegendom;
— forestale, underjagare; — di sicurezza
pubblica 1. di questura, — di cittá, polis,
-konstapel; — del fuoco, brandsoldat ; porsi
1. stáre in —, (fäktk.) ställa sig 1. stå i
po-sityr; stáre in —, (fig.) vara på sin vakt,
taga sig i akt.
guardianáto sm., guardianerfa fsf., supe-
riorsämbete i kloster,
guardiáno sm., bevakare, förvaráre, vaktáre,
fångvaktáre, -knekt, -föráre; herde, vallhjon,
-gosse; superior i [franciskaner]kloster.
guardinfánte sm., krinolin, styfkjortel.
guardingaménte adv., klokt, försiktigt; med
varsamhet, betänksamt,
guardingo a., försiktig, varsam, betänksam,
hofsam, försynt, klok.
guardlólo sm., ⚓ skyller-, vaktkur;
nattväktáre.
guardióne sm., (skom.) styfning vid tån i en
sko, tåkappa.
guárdo sm., blick, ögonkast; åsyn; al
primo —, i böljan, genast,
guarentfa, guarentigia sf., garanti; borgen,
säkerhet, skydd; hemul; kontroll,
guarentire va., ansvara för, garantera;
försäkra, skydda, värna, värja,
guári adv., mycket (brukas endast i
förbindelse med negation) ; non —, icke mycket,
icke särdeles, icke stort, föga, litet; icke
länge ; sällan ; non istette — a..., han
dröjde icke länge att... ; non ha — egli era
in vita, det är ej länge sedan han lefde;
fra non —, inom kort.
guaribile a., som kan läkas, botas; botlig.
guarigióne sf., guariménto fsm.,
tillfrisknande, bättring; botande, läkande,
guarire va., läka, bota, hela. ~ vn., bli
frisk, tillfriskna, läkas, helas, /~si, läka
sig, kurera sig; tillfriskna; botas, helas,
guarito a. o. pp., återställd, frisk, botad,
guarnácca, guarnáccia sf., ett slags lång
rock.
guarnigióne sf., garnison; fästning; essere
di —, ligga i garnison,
guarniménto sm., tillbehör; garnering,
prydnad; uppsats; utrustning, utrustande;
beslag; & proviant, krigsförråd; tågverk,
tackling.
guarnire va., förse ; garnera, pryda, besätta,
kläda ; förse med nödiga försvarsmedel ;
utrusta, tackla [fartyg]; utsmycka,
guarnitura, guarnizióne sf., garnering,
tillbehör, prydnad; garnityr ; fullständigt
as-sortiment, uppsats; Æ, tackling.
Guascógna sf., (geogr.) Gascogne.
guasconata sf., storskryteri.
guascóne sm., gascognare; (fig.) skräflare,
storskrytáre,
guaståda Sf, karaffin, flaska,
guastafèste sm., gladjestöráre, en som stör
glädjen.
Suastalárte sm., klåpare.
uastáila sf., (geogr.) stad i Italien,
guastamente sm., förstöring, ödeläggelse,
förödelse, härjande.
guastamestièri sm., fuskare, bönhas;
klåpare; svindlare,
guastáre va., skämma bort, förstöra,
-därf-va, -fuska; förslösa; förhärja; fläcka, smutsa
ned ; skada, tillfoga skada ; bringa i olag;
skämma bort, fördärfva (i sedligt hänseende);
«— le uova nel paniere ad uno, hindra ngns
planer, göra ngns anslag om intet ; se guasto
mene vado, om jag stör, går jag min väg;
non guasta, det skadar inte ; guastando
s’impara, af skadan blir man vis. /~si,
skämmas, bli skämd, skadas, fördärfvas,
ruttna; — con uno, bli osams med ngn.
guastaticcio a., något skadad, något skämd,
guastatóre sm., ⚓ pionier, skansgräfvare,
sappör ; förstöráre, -slösare.
guastatúra sf., se guastamento.
guåsto I. a., skämd, ankommen; skadad;!
olag, sönder; förstörd, fördärfvad,
förklemad ; avere il sangue — con alcuno, vara
förbittrad på ngn. — II. sm., skada,
förödelse, härjande, förhärjelse, ödeläggelse,
förstöring; c’è del — in casa, det råder
osämja, oenighet i huset,
guatáre va., noga betrakta, se på med
rädsla; beakta; bemöda sig.
Guatemala sf., (geogr.) Guatemala,
guáttera sf., disktvätterska, kökspiga,
guáttero sm., disktvättáre, kökspojke, -björn,
guattire vn., tjuta, gnälla,
guázza sf., riklig dagg.
guazzabugliáre va., bringa ! oreda, intrassla,
förvirra.
guazzabúglio sm., oreda, förvirring, röra,
mischmasch, drafvel, sammelsurium,
guazzáre va., vada öfver; skvalpa om,
omröra; — un cavallo, löga en häst. — vn.,
röra sig; skvalpa; bada.
guazzatóio sm., lögställe för hästar;
vattningsställe,
guazzétto sf., (kok.) ragu, stufning.
guázzo sm., sörja, mudder, mörja, modd;
puss, pöl; vatten-, limfärg ; vad, -ställe;
dipingere a —, måla med vatt[en]färg ;
passare a —, vada öfver.
uazzóso a., våt, fuktig af daggen ; dimmig.
Uébri sm. pl., (hist.) Gueber (elddyrkare i
Persien).
Guéldria sf., (geogr.) Geldern.
gueifeggiáre vn., höra till guelfernas parti,
guèlfo sm., guelf.
guèrcio a., skelande, skel-, vindögd;
tvetydig, misstänkt ; guardar, essere —, skela,
guernire etc., se guarnire etc.
guèrra Sf, krig, fejd; strid; krigskonst; —
civile, intestina, inbördeskrig; — ad
oltranza, krig pá lif o. död, utrotningskrig;
a — rotta, med ali makt ; a buona —, efter
krigsbruk ; fare la — ad uno, föra krig,
kriga mot ngn; anfalla, ansätta ngn; gräla
med ngn.
guerreggiaménto sm., krigföring,
guerreggiánte a. (sm.), krig[för]ande.
guerreggiáre vn., föra krig, kriga; guerra
guerreggiata, småkrig, skärmytsel.
guerreggiatóre sm., krigare, stridshjälte.
guerreggióso a., krigisk, krigs-,
guerrescaménte adv., krigiskt; stridslystet,
guerrésco a., krigisk, krigs-, krigar-;
stridslystna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
