Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - guerriato ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guerriáto a.: guerra guerriata, småkrig,
skärmytsel.
guerricoiuóla sf., småkrig, -drabbning,
skärmytsel, skärmytsling ; tvist, dispyt, gräl,
träta.
guerrièra sf., sköldmö,
guerrière, guerriéro a., krigisk, krigs-,
krigar-, — sm., krigare, krigsman,
guerriglia sf., småkrig, guerilla.
gufággine sf., tillbakadragenhet, håg för
enslighet, skygghet,
gufáre va., göra narr af, drifva, skämta med.
gúfo sm., uggla; (äfv.) pälshufva [för [-domherrar];-] {+dom-
herrar];+} — reale, kattuggla.
QÓglìa sf., [torn]spira.
gugliáta sf., nålstråd, trådända.
Guglielmina sf., (np.) Vilhelmina.
Gugliélmo sm., (np.) Vilhelm.
QUida sf., vägvisare, ledare, föráre, guide;
handledare; hand-, vägledning;
resehandbok; adressbok; parlör; (mus.) tema; (i
pl.) tömmar ; järnvägsskenor ; a — di,
under ledning af.
guidábile a., som kan styras, ledas,
guidaiuóla sf., djur, som leder en hjord,
skällko.
guldalescáto se abbadia.
guidalésco sm., [röt]sår (på lastdragare).
guidalescóso a., full med sår.
guidaménto sm., anförande, ledning,
guidapópolo sm., folkledare,
guidáre va., väg-, handleda; leda, styra;
handleda; visa vägen; tjäna till ledning för;
köra ; — una pariglia, köra ett spann.
—Si, rätta, ställa sig; uppföra, skicka sig;
behärska sig.
guidarménti sm., herde,
guidatóre sm., vägvisare, -ledare; vaktáre.
guiderdonáre va., vedergälla, [be]löna,
godt-göra.
guiderdóne, guiderdóno sm., vedergällning,
lön, belöning.
Gufdo sm., (np.) Guido,
guidóne sm., fanjunkare; siktkorn [på gevär];
bedragare, skurk,
guiggia sf., ofvanläder på sko 1. toffel ;
handtag på sköld.
guindolo sm., härfvel, nystfot.
uinéa sf., (geogr.) Guinea,
guinzagliáre va., binda [en hund] med
koppel.
guinzáglio sm., koppel, ledband ; non stáre
in —, icke ha tålamod,
guisa 4/., vis, sätt; sed, mod, bruk; a tua —,
efter ditt sinne; a — di. in — di, såsom; i
egenskap af, i likhet med ; i stället för; in
(ad) ogni —, på alla sätt; in — che. så att.
Guisa sf., (hist.) Guise,
guitteria sf., gnideri, snålhet, skamlig
girighet.
guitto a., skamligt snål, sniken, nidsk,
gnidaktig.
guizzaménto sm., simmande, simning;
sprittande (om fisk), sprattlande,
guizzáre vn., simma (om fisk); spritta,
sprattla ; vara i rörelse ; studsa, fara, springa af;
klyfva, genomkorsa luften (om blixten). —
va., svänga, skaka, ruska,
guizzáta sf., guizzo se guizzaménto.
gúscio sm., [frukt-, frö]balja, -skida ; skal [på
ägg, nötter, mandel, snäckor, sköldpaddor
m. m.] ; liten båt, slup, jolle ; — [d’una
nave], skeppsskrof; — [di bilancia], vågskål;
— d’una carrozza, vagnskorg ; — di
guan-ciale, örngåttsvar ; nati di un —, tvillingar;
riuscire dal —, bli en helt annan människa,
guscióne sm., tom kastanje.
gustábile a., som kan smakas, smaklig,
gustaménto sm., smakande; profsmakning.
gustáre va., smaka [på]; känna [smaken]
på; profsmaka; pröfva på; finna smak i,
ha smak för; tycka om; njuta. — vn.,
behaga; non mi gusta, jag tycker ej om
det.
gustativo a., smak-.
Gustávo sm., (np.) Gustaf,
gustazióne sf., se gustaménto.
gustévole a., smaklig, angenäm,
gústo sm., smak[sinne] ; [god] smak; lust,
sinne, håg; böjelse; nöje, behag; tycke;
manér, stil, anda; mode ; art, oeskaffenhet ;
con —, med håg o. lust, gärna ; che bel —t
(iron.) sådan löjlig smak I sådant infall!
prenderci —, fatta smak, tycke för ngt ; ci
ho gusto, jag är förtjust däröfver, däri; det
var rätt åt honom ! incontráre il — di uno,
vara i, träffa på ngns smak; sui gusti non
ci si sputa, f hvar o. en har sin smak;
in sul — di, i stil med, efter maneret
hos; dell’ultimo —, modern.
gust08aménte adv., angenämt, smakligt.
gUSt08Ìtá sf., [god] smak.
gustóso a., angenäm; finsmaklig, läcker,
guttapèrca sf., guttaperka,
gutturále a., strup-. — sf., strupljud, gutty •
raibokstaf.
gutturalismo sm., gutturalt uttal,
gutturalménte adv., gutturalt ; i strupen»
ha! interj., ahi ol
håi! interj.. hejl hoppsan 1
hamáo sm., koj.
hársro, hsrimme sm.,. hajren».
H.
hl ! interj., fy.
hói se abbadia.
hùi! interj., aj! oj t t*!
hwrrfr se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
