Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - infezione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Infezióne sf., stank; smitta; besmittelse.
Inflaooáre se infiacchire.
infiacchiménto sm., försvagande, afmattning,
förslappning,
infiacchire va., försvaga, utmatta;
förvekliga, förslappa. — vn. o. — si, försvagas,
afmattas, aftaga; bli svag, vek, slapp.
Infiammábile a.. brännbar.
Infiammabilitá sf., brännbarhet,
eldfängd-het.
Infiammaménto sm., se infiammazione.
infiammare va., upp-, an-, påtända, sätta i
brand, i låga ; [upp]hetsa, -elda, -lifva,
-reta ; värma ; inflammera. — vn. o. /-si,
fatta eld, råka i brand, antändas; flamma,
låga, upptända; blossa upp; förifra sig;
inflammeras,
infiammáto a., lågande, glödande;
inflammerad.
Infiammatório a.. Inflammatorisk,
infiammazióne sf., antändning; (läk.)
inflammation; glöd, hetta,
infiasoáre va., buteljera.
infiascatúra sf., buteljering.
Infidaménte acta., trolöst, otroget, oärligt.
Infidéle m. fl., se infedele, etc.
infido a., otrogen ; trolös, oärlig, opålitlig,
falsk, svekfull.
Infieiáre va., förbittra med galla,
infierire vn., bli grym, ond, uppbragt;
husera, rasa, häija.
fnfievoliménto sm., försvagande ; afmattning,
aftagande.
Infievolire va., försvaga ; förringa, /-si,
försvagas; aftaga.
Infiggere va., instöta, intrycka; slå, sticka,
stöta in; (fig.) inprägla, /-si, gå. tränga
djupt in; fördjupa sig.
Infignere m. fl., se infingere, etc.
infigurábile a., som ej kan framställas 1.
afbildas.
Infiguráto a., formlös, oformlig,
infilacáppi, ppi, sm., snörnål ;
hårnål.
Infiláre va., träda på, upp; gå 1. slå in på,
beträda, taga vägen genom; taga på;
sätta pä spett; spetsa; — la via, ge sig i
väg ; — da banda in banda, sticka värjan
genom, spetsa ; — gli aghi (l’ago) al buio,
(fig.) handla obetänksamt, gå blindt tillväga;
vara klok, listig ; — [in] un discorso, börja
ett samtal ; <— le pentole 1. —le, göra
cession; bli trött; —la male, börja illa; ~si
un abito, sätta på sig en dräkt,
infiláta sf., i bestrykning. beskjutning
längs efter.
Infiiatóra sf., påträdande; rad.
infiltrársi vr., intränga, sila sig In, sippra
in ; Insupa.
Infiltrazióne sf., infiltrering, inträngande,
insipprande, insilning ; (läk.) utgjutning.
infilzaménto sm., genomstickande; sättande
på spett.
Infilzáre va., genomstinga, -sticka, -borra,
spetsa; sätta på spett; träda på, upp,
påträda; tråckla ihop, fast; uppräkna; —
esempi, hopa exempel på exempel, ~si,
genomborra sig, hvarandra; trassla in sig,
prata i vädret; /— da si, bita, nappa på
]drotten, gå i fällan,
Infisso
Infilzata sf., lång rad, fil, sträcka; hop;
tröttsamt prat.
Infiizatára sf., genomborrande; lång rad,
sträcka, räcka; uppräkning,
infimaménte adv., lågt, lägst,
infimitá sf., högsta ringhet.
Infimo I. a., lägst, ringast; infima plebe,
pack, pöbel. — II. sm., det understa,
nedre del.
infin[e]chè konj., till dess att.
infinestráre va. klistra en ny marginal på
en sida.
Infinestratöra sf., (boko.) ny påklistrad
marginal.
Infingardággine se infingardia.
infingardaménte adv., lättjefullt,
infingardia sf., lättja, dagdrifveri.
infingardire va., göra lättjefull. — vn. o.
f-si, bli lat, lata sig. göra ingenting,
infingardo a., lat, lättjefull; försoffad,
infingere vn. o. <-si, låtsa, hyckla, ställa
sig som.
Infingiménto sm., förställning, hyckleri,
infingitóre sm., hycklare,
infinitá^/"., oändlighet;oändlig, otalig mängd.
Infinitaménte adv., oändligt, öfvermåttan,
utomordentligt.
Infinitesimáie a.: calcolo —. (mat.) infinite-
simalräkning.
infinitésimo a.: quantitá infinitesima,
oändligt liten del.
infinitézza sf., oändlighet,
infinitivo sm., (gram.) infinitiv,
infinito I. a., oändlig, ändlös ; gränslös,
oräknelig; (gram.:) modo —, infinitiv. — II. sm.,
det oändliga; (gram.) infinitiv; all’—, in
—, ! oändlighet, utan ända; in infinitum ;
andare nel?—, afvika från ämnet
Inflno prep., ända [til[s]; — a, [ända] till;
intill, tills; till o. med; ända därhän att;
— da ora, alltifrån denna dag; — adora,
från och med denna dag, hädanefter ; (äfv.)
ända tills nu, tills i dag ; <- a che, — a
tanto che, tills, till dess att.
Infinooohiáre va., bedraga, narra, lura,
inbilla.
infinocohiatúra sf., bedrägeri, list, knep.
infinochè konj., till dess att.
infintaménte adv., med förställning, med
hyckleri.
infinto I. a., låtsad, hycklad ; all’infinta,
genom hyckleri. — II. förställning, hyckleri.
Infioccáre va., utstyra, utstoffera.
infiochire vn., bli hes.
infioráre va., pryda, beströ med blommor ;
(fig.) utsira, pryda ; [ut]smycka. /~si,
blomma, blomstra; fä blommor; smycka sig
[med blommor],
infiorazióne, infiorescènza sf., (bot.)
blomställning,
fnfiorfre se abbadia.
Infirmáre va., upphäfva, vederlägga;
försvaga, betaga ngt dess kraft,
infischiarsi vr.: — di. ej bry sig om, ej
fråga efter ; me n’infischio, p det bryr jag
mig ej om, |ag struntar däri, jag gör en
konst däri.
inflslmlre vn. o. /-si, fä I sitt hufvud,
tettila sig.
Infisso PP. af infiggere.
- 268 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
