Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lagrimabile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagrimábile a., beklagansvärd, sorglig,
lagrimåle I. a., tår-; vasi lacrimali,
tårkanaler; fistola —, tårfistel. —■ II. sm.,
tårkörtel,
lagrlmándo a., rörande,
|agri ménte a., badande i tårar,
lagrimáre vn., gráta; (om öga:) rinna;
drypa. — va., begráta,
tagrimatóio sm , (anat.) tårkörtel,
lagrimatório sm., tårurna. — a., tår-, táre-,
lagrimazióne sf., ständig o. ofrivillig tårflyt-
ning; rinnande ögon; gråt.
lagrimévole a., sorglig, rörande; bedröflig,
beklaglig, ynklig, ömklig,
lagrimosaménte adv., under tårar; i en
förgråten ton; sorgset,
lagrimóso a., badande i tårar, förgråten;
drypande, alldeles våt.
lagrimùcoia sf., liten tår; liten droppe,
lagúme sm., träsk, moras.
lagúna sf., lagun.
lál sm. pl., [ve]klagan, klagolåt, jämmer;
snyftningar,
laicále a., lekmanna-, världslig,
laicaménte adv., på Iekmannavis.
laicáto sm., lekmannastånd.
láico I. a., lekmanna-, värdslig ; frate —,
iajbroder, tjänande munk. — II. sm.,
lekman.
laidaménte adv., fult; vederstyggligt,
skamligt.
laidáre va., göra ful &c. — vtt., bli ful &c.
Láide sf., (np.) Lais.
laidézza sf., fulhet; skamlighet, neslighet,
afskyvärdhet.
láido a., ful, oskön, otäck; vederstygglig,
skamlig, neslig, osedlig, lastbar,
laidúme sm., smutsighet, osedlighet,
laidùra se laidezza.
Lalándia sf., (geogr.) Låland.
láma sf., kärrmark. moras ; [tunn]plåt, skifva,
platta, skålla; klinga, blad; (fig.) illparig
person. — sm., lama (präst hos
mongolerna) ; (zool.) lama, peruanska kamelfäret.
lamáccia sf., dålig plåt; (fig.) mycket dålig
människa, usling.
Lambérto sm., (np.) Lambert,
lambiccáre va., destillera; noga skärskåda;
~si il cervello, bry, bråka hjärnan,
lambiccáto a. o. pp.. destillerad. — sm.,
kvintessens,
lambicco sm., destillerkolf, retort; passar
per il —, (fig.) noga pröfva,
lambire va., slicka; slafsa i sig ; snudda vid,
lätt vidröra,
iambrùsca sf., lambrüsco sm., ett slags
vildt vinträd; drufvorna därpå,
lamèlla sf., liten fo. tunn skålla,
iamelláre a., skifrig.
lamelláto, lamellóso a., flisig, bladig,
skifrig, fjäliig.
lamentábile a., jämmerlig, beklaglig, ömklig,
lamentáre vn. o. ~si, klaga, beklaga sig,
jämra sig (di öfver). — va., beklaga,
lamentatfvo a., klagande, klago-.
lamentazióne sf., {ve]klagan, klagolåt, -visa;
le lamentazioni di Geremia. Jeremie kla»
govisor.
lamentévole a., jämmerlig, ömklig,
beklaglig ; klago-, jämmer-.
lamentevolménte adv., med jämmerlig, kla-
gande ton.
lamentio sm., veklagan, klago-, jämmerrop.
laménto sm., [ve]klagan ; klagomål, besvär,
lamentosaménte, lamentóso se
lamentevolmente, lamentevole.
lamétta sf., liten fo. tunn skålla, klinga &c.
lámia sf., (myt.) en sorts vampyr; (zool.) en
art haj.
lamièra sf.t (järn]bleck, tunn plåt;
bröstharnesk.
lámina sf., plåt, bleck, skifva, platta, skålla,
lamináre va., $ valsa. — a., skifrig.
laminatóio sm., valsverk, -maskin,
laminatúra sf., plåtsmide, valsning,
larninerfa sf., valsverk,
laminétta sf., fin fo. tunn plåt.
laminóso skifrig, fjäliig.
lámpada sf., [kyrk]lampa.
lampadáio, io, sm., lampställning t
ljuskrona,
lámpana se lampada.
lampanáio sm., lampfabrikant.
lampaneggláre se lampeggiáre.
lampanéggio sm., blixt ; månsken,
lam pan fno sm., liten lampa,
lampánte a.. lysande, glänsande, blixtrande;
(fig.) [sol]klar, tydlig, påtaglig; bello —,
alldeles ny ; (ss. subst.) lampanti, sm. pl.,
kontanter, reda penningar,
lampeggiaménto sm., skimrande, strålning;
blixt, blixtrande,
lampeggiánte a., glänsande, blixtrande,
strålande.
lampeggiire vn,blixtra ; lysa, skina,
lampéggio sm., blixt på blixt, ideligt
blixtrande.
lampionáio sm., lyktmakare; lykttändare.
lampioncino sm., liten lampa.
lampióne sm., [vagns-, gat]lykta ; gaslåga.
lampista sm., lampfabrikant.
lámpo sm., blixt, ljungeld ; ljusglimt ; in un
—, i ett ögonblick, som en blixt,
lampóne sm., (bot.) hallon, -buske,
lamprèda sf., (zool.) nejonöga.
lampredótto sm., (zool.) linái (en mindre
sorls nejonöga).
lána sf., ull; ylle[tyg] ; ullgarn; disputáre
della — caprina, F gräla om påfvens skägg ;
buona —, (fig.) gammal räf, klippare,
slipad filur ; dålig människa ; levar la — ad
uno, (fig.) utsuga ngn.
lanággio sm., yllevaror, -tyg; ull.
lanaiuólo sm., ylleväfvare ; ullhandlare,
lanáta sf., ⚓ viskare; & tjärmopp.
Lancástro sm., (hist. o. geogr.) Lancaster,
lanceoiáre, lanceoláto a., (bot.) lansettiik.
lancétta sf., liten lans ; lansett, åderjärn ;
visare [på ur] ; magnetnål ; slup, jolle.
lancettáta sf., lansettstöt.
láncia sf., lans; pik; ryttáre väpnad med
ians; fanstång, lansskaft; båt, slup, jolle;
— spezzata, lansryttáre ; esser — spezzata
di uno. ständigt vara till hands att tjäna I.
bistå ngn; correre una —, bryta en lans.
lanciáblle a., som kan slungas, kastas,
ianoiaménto sm., kast, -ning ; ett skepps
löpande af stapeln,
lanciare va., kasta, slunga [ut]; [af]skjuta|
sära med lans; låta gå af stapeln, (tig.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
