Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lanciata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utslunga, -färda; sätta i gång; slänga;
såra, bedröfva. — si, kasta sig, störta sig,
rusa ; utslunga mot hvarandra,
lanoláta sf., lansstöt.
lanciatóia sf., jaktnät.
lancière, lanciéro sm., lansryttáre; i
lancieri. lancier (dans),
lancinante a., (läk.) stickande,
láncio sm., hopp, språng, ansats, skutt; di
—, i ett hopp, i ett tag ; med ens ; di
primo —, strax, genast; gettáre di —, slunga,
lanciótto sm., kastspjut,
lanciuóia sf., liten lans ; lansett.
lántia sf., [ljung]hed, mo.
landó sm., landå[vagn].
låndra, landróna sf., liderlig kvinna, hora.
laneria sf., yllevaror,
lanétta sf., halfylle; (fig.) slipad karl.
langraviato sm., landtgrefskap.
langrávio sm., landtgrefve,
languènte a., matt, trånande, tynande,
smäktande ; vissen,
languidaménte adv., matt, vamnäktigt,
kraftlöst.
languidézza sf., matt[ig]het, vanmakt,
för-smäktande.
lánguido a., matt, svag; kraftlös, trånande,
smäktande; tynande,
languidóre se abbadia.
languire vn., tyna bort, aftyna ; försmäkta,
täras [bort]; vissna; trána [bort]; sörja,
gräma sig ; gå trögt, slappas af ; ligga i
dvala ; (hand.) vara fiau ; — di, längta,
trána efter.
languóre sm., matt[ig]het, vanmakt, försmäk-
tände ; trånad, trängtan ; nedslagenhet,
laniáre se dilaniáre.
laniccio sm., ulltapp, dammvippa,
lanifero a., (naturhist.) ullig, luden; ull-, ylle-,
lanificio sm., yllevaror, -tyg ; -fabrikation ;
ullspinneri; ylle-, klädesfabrik,
i an (lì CO a., ull-, ylle-,
lanigero a., (naturhist.) luden,
lanlna sf., halfylle.
lanino sm., ylleväfvare.
lanista sm., (hist.) person, som inöfvade
gladiatorer,
iáno a., ull-, ylle-.
lanóso a., ullig; armenti lattosi, får[boskap].
lantérna Sf, [gas]lykta, lanterna; fyrbåk;
(ark.) lanternin, torn; lyktstolpe; — cieca,
blindlykta; — magica, laterna magica,
lanternáio sm., lyktmakare.
lanternino sm., liten handlykta,
lanternóne sm., stor lanterna, gatlykta;
fyr-bäk ; (fig.) lång o. mager person, »sticka»;
person, som leder blinda,
lanüø[g]ine</b> sf., dun, fjun; ungdom,
lanuginóso a., betäckt med dun, dunig,
dunlik ; fjunig.
lanúto a., ullig.
lanuzza sf., fin ull; (fig.) slipad karl.
lanzichenécco, lánzo sm., tysk landsknekt.
Lanzóna sf.. (geogr.) Alencon.
LaocoÓnte sm., (hist.) Laokoon,
laónde adv., därföre.
lapázio sm., (bot.) Rumex Patientia
(ängsyra),
lápida se abbadia.
lapidábile a., som förtjänar att stenas.
lapidaménto sm., stenande.
iapidáre va., stena [till döds]; kasta stenar
på ngn; (fig.) näpsa,
lapidária sf., vetenskapen om tydandet af
inskrifter.
lapidário sm., person, som sysselsätter sig
med tolkandet af inskrifter på
minnesstenar ; stenslipare ; juveleráre. — a., sten-,
lapidatóre sm., en som stenar,
lapidazióne sf., stenande, stening [till döds),
lápide sf., [plan-, kvader]sten ; minnes-,
grafsten ; ädelsten,
lapidefátto a., förstenad,
lapideo a., sten-; stenhård,
lapidescénte a., (geol.) som har egenskapen
att gifva ämnen stenens hårdhet,
lapidificáre va., förstena,
lapidificazióne sf., stenbildning, -formation,
lapidifico a., stenbildande.
lapidóso a., stenig, stenrik,
lapidare va., kristallisera,
lapidazióne sf., kristallisering,
lapillo sm., småsten, liten sten; vulkanisk
aska ; kristall ; ädelsten,
lapidóso a., (bot.) som har stenig kärna,
lápis sm., (miner.) blodsten; blyertspenna,
-stift.
lapislázzoli, lapislázzulì sm., lapis lazuli,
lasur, -sten.
lapisslno sm., blyertspenna,
lappo : la gola gli fa — —, det vattnas
honom i munnen,
láppola sf., (bot.) kardborre; småsak, bagatell;
(fig.) snyltgäst, matfriáre; (i pl.) ögonhår,
(appóne, lapponése a., lappsk, lappländsk.
— sm., lapp, -man.
Lappónia sf., (geogr.) Lappland,
lardaiuóla sf., en art persika,
lardaiuólo se abbadia.
lardáre va., (kok.) späcka, belägga med späck
[-skifvor],
lardaruólo sm., hökare.
lardáto a. o. pp., (kok.) späckad,
lardatóio sm., späcknål.
lardatúra sf., späckning.
lardeiláre va., (kok.) späcka ; (fig.) inblanda,
späcka,
lardéllo sm., späckremsa.
iardiéro a., (kok.) späckad,
lárdo sm., späck, fläsk ; nuotáre nel —, (fig.)
vara uppe i smöret ; tanto va la gatta al
—, che infine vi lascia lo zampino, krukan
går till brunnen, tills den brister ; gettar
il — ai cani, kasta pärlor för svin.
lardóne sm., salt fläsk; fläsksida.
largaménte adv., rikligt, rikligen, rundligen,
kopiöst; i rik mån; i breda drag;
vidsträckt.
largheggiaménto sm., frikostighet, liberali-
tet; stort öfverflöd; vidlyftighet.
iargheggiáre vn., vara frikostig (di med),
spendera, slösa; utbreda sig, vara
vidlyftig ; a —, på sin höjd.
larghétto a.. något bred; (mus.) tämligen
långsam.
larghézza sf., bredd, vidd; frikostighet;
mängd, öfverflöd; fullmakt; tillstånd,
largiménto sm., frikostig utdelning,
largire va., frikostigt utdela, gifva, skänka,
bevilja. — vn., vara frikostig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
