Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - macedone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blodbad, nederlag; mängd, öfverflöd; a
tv, i mängd; gratis,
macèdone sm., makedonien
Macedónia sf., (geogr.) Makedonien,
macedónico a.. makedonisk.
macellábile a., som kan slaktas,
macelláio sm., slaktáre,
macelláme, me, sm., slakt; (fig.)
slaktande, blodbad,
macelláre va., [ned]slakta; fördärfva;
förfuska.
macelláro se macellaio.
macelleria sf., slakteri, slakthus, slaktarbod,
-yrke.
macéllo sm. slakteri ; slaktarbod, -bänk ; (fig.)
slaktande, blodbad, nederlag,
maceraménto sm., se macerazione.
maceráre va., ⚓ macerera, utdraga [lösliga
ämnen ur], utlaka, lägga i blöt, blöta ; röta
[hampa]; (fig.) försvaga; späka, ~si,
utlakas &c.; rötas; (fig.) späka sig;
försvagas, förtäras, plågas.
Maceráta sf., (geogr.) stad i Italien,
maceratóio sm., ställe, där lin o. hampa
rötas.
macerazióne sf., utlakning; rötning; (fig.)
köttets späkande genom fastor o. S. v.
maceréto sm., hop med grus, stenhög [efter
en byggnad],
macèrie sf pl., grus o. sten efter en
nedrifven byggnad; ruiner, lämningar; (fig.)
spillror, kvarlefvor,
mácero a., utlakad, blött; (fig.) försvagad,
utmattad, svag, matt. — sm., se
macerazione.
máchera sf., spansk dolk.
máchia sf., list, knep, puts, inställsamhet,
machiavellésco se machiavellico.
Machiavèlli sm., (hist.) italiensk
historieskrifvare o. statsman (1469—1527).
machiavèllico a., machiavellistisk; (fig.)
svekfull, trolös.
machiavellismo sm., Machiavellis politiska
system ; (fig.) svekfull statskonst,
machiavellista sm., machiavellist.
machióne sm., listig, slipad karl, lufver.
macìa sf., stenhög ; grus ; spillror, lämningar,
maclgna sf., macigno fsm., [grå]sten,
byggnadssten ; cuore di tv, stenhårdt hjärta,
macilénte, macilénto a., [blek o.] mager,
aftärd; medtagen, utmattad, -märglad.
macilénza sf., magerhet, Utmärgling.
mácina sf., kvarnsten; (fig.) sorg, plåga,
macináre va., [sönder]mala ; sönderkrossa,
-stöta; bråka; rifva [färg]; (fig.) förslösa;
tv a due palmenti, draga dubbel fördel af
ngt; F äta för fyra; chi primo arriva,
pri-mo mácina, den, som kommer först till
kvarnen, får först mala; bisogna tv, mentre
piove, man bör smida, medan järnet är varmt,
macináta sf., mäld.
macinåtosm., målning; mjöl; kvarntull,
tull-kappe.
macinatóio sm., oljekvarn,
macinatóre sm., färgrifvare.
macinatura sf., målning; mäld.
macinazióne sf., målning; rifning; sönder-
stötning, -bråkning.
mácine sf., kvarnsten; essere alla tv, (fig.)
vara i den yttersta ndd.
macinéllo sm., kaffekvarn; (mål.) löpare,
macinino sm., kaffekvarn,
macinio sm., målning,
maciulla sf., hamp-, linbråka.
maciullare va., bråka [lin, etc.]
maciullatúra sf., sönderbråkning.
mácola se abbadia.
macoláre va., mörbulta ; stöta, skada [frukt];
se äfv. maculare.
macolazióne sf., befläckande, förorenande,
mácro se magro.
macúba sm., en sort fin tobak från
Martinique.
mácula sf., fläck; (fig. äfv.) vank, fel, lyte
(läk.) födelsemärke,
maculáre va., fläcka ned, fläcka, besudla,
maculáto a., fläckig, spräcklig.
Madagascár sf., (geogr.) Madagaskar,
madáma sf., [förnäm] dam; [min] fru.
madamigèlla sf., [förnäm, hof]fröken.
Maddaléna sf., (np.) Magdalena.
Maddebùrgo sf,. (geogr.) Magdeburg,
madefátto a., befuktad, fuktig.
Madèra sf., (geogr.) Madeira. — sm., ma-
de[i]ra[vin].
madesi adv., ja, jo visst,
mádia sf., baktråg; avere (1tenere) alta 1.
bassa la tv, f hafva mycket 1. litet att äta.
madiáta sf., ett baktråg fullt,
mádido a., våt, blöt, fuktig, däfven.
madiélla sf., litet tråg; (i Florens:) salustånd,
madió se madesi.
madónna sf., (ford.) nådig fru; fru; den
Hel. Jungfrun ; madonna[bi[d] ; F svärmor ;
donna e tv, absolut härskarinna,
madonnina sf., liten madonnabild ; parere
una tv, (iron.) se ut som själfva
oskulden.
madóre sm., fuktighet, däfvenhet, svett,
madornále a., stor, oerhörd; moders-, på
mödernet; (ibi.) äkta ; errore tv, grof bock,
groft fel.
mådre Sf, moder, mor; & modell-,
gjutform, matris; vindrägg; (anat.) lifmoder;
(fig.) ursprung, upphof, upprinnelse ; acqua
tv, (kem.) moderlut; — spirituale,
gudmor ; la tv patria, moderlandet; — lingua,
modersmål; stamspråk; dura tv, pia —»
(anat.) hinnor, som täcka hjärnan; registro
a tv e figlia, dubbelt register,
madrefamlglia sf., husmoder,
madrepérla sf., stor pärlmussla ; pärlemo[r].
madrèpora sf., (zool.) st järnkorall,
madresélva sf., (bot.) getblad, kaprifolium.
madrevite sf., ⚙ skrufmutter, matris.
Madrld[de] sf., (geogr.) Madrid,
madrigále sm., madrigal.
madrigna se abbadia.
madrina sf., gudmoder, gudmor, fadder;
barnmorska,
maestá sf., majestät; härlighet; Vostra Maestá
(förkort. V. M.), Ers Majestät,
maestévole a., majestätisk,
maestosaménte adv., majestätiskt, med
majestät.
maestóso a., majestätisk,
máestra sf., lärarinna; starkt rep; — di
piano, pianolärarinna; — delle api, vise; (ss.
a.:) strada —, stor landsväg, hufvudväg;
■vela —, storsegel ; ancora tv, pliktankare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
