- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
307

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - maestrale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


maestrale sm., mistral, nordvästvind. — a.,
mästerlig.
maestrånza Sf., [skrå]mästerskap, mästáre,
maestráre va., göra till mästáre 1. magister;
undervisa, lära.
maestrévole a., mästerlig, konstnärlig,
konstrik ; undervisande, lärorik,
maestrevolménte adv., mästerligt, som en
mästáre.
maestria sf., konstnärlighet, skicklighet,
mästerskap; list, konstgrepp; öfvervälde;
con —, mästerligt, fulländadt,
maestrina sf., ung lärarinna ; underlärarinna,
máestro I. a., skicklig, er-, förfaren,
kunnig, lärd; stor, förnämst, hufvud-; muro
—, skiljemur ; male —, fallandesot; (se äfv.
maestra). — II. sm., läráre; skolmästáre,
[-]magister; läromästáre; mästáre (mäster);
ägare ; husbonde, patron ; principal; mistral,
nordvästvind ; impiego di —,
lärarebefattning; colpo di 1. da —, mästerstycke, -kupp;
di ceremonie. ceremonimästáre; gran
— stormästáre ; — di casa. hofmästáre ; —
di cappella, kapellmästáre; kantor; —
d’equi-paggio, i, ekipagemästáre; — della nave.
lots.
måf[f]ia</b> sf., elände, olycka ; hemligt sällskap
på Sicilien, [mördare]liga,
maf[fjiéso sm., en som tillhör la maffia (se
föreg.)
mága sf., trollkvinna, häxa.
magágna sf., fel, brist, vank, lyte,
bristfällighet.
magagnáre va., fördärfva, -störa, skämma,
magagnáto a. o. PP„ fördärfvad, -störd;
maskstungen, -äten ; felaktig, rik på fel ;
falsk.
magagnatura se abbadia.
magálda sf., hora.
magári interj., gärna i ja! — Diol gifve
Gudi jag skulle gärna vilja det!
magazzèno se magazzino.
magazzinaggio sm., afgift för magasinering,
magasinshyra; upplag,
magazziniére sm., magasinsförvaltáre,
magazzino sm., magasin, förrådshus;
varulager, upplag ; — di scienza, (fig.) mycket
lärd person.
Mágdala sf., (geogr.) stad I Abyssinien.
Magelláno sm., (hist.) Magelhaens.
maggèngo a., maj-.
maggesare va., (agr.) träda [åker]; låta
ligga i träde.
maggesato a., trädes-. — sm., trädesåker,
-jord ; träde.
maggése sm., trädesåker, -jord; träde; första
slåttern, första höet. — a., maj-,
maggiática sf., maggiático fsm., trädesåker.
mággio sm., maj; majsång; majstång,
maggioláta sf., glad visa, majsång,
maggiorána sf., (bot.) mejram.
maggioránza sf., största delen; största
antalet; majoritet, pluralitet.
maggiorásco sm., fideikommiss, majorat.
maggiordómo stn., hofmästáre, majordomus.
maggióre I. a., större, störst, viktigare,
viktigast; äldre, äldst; (jur.) myndig; sergente —,
& fältväbel, fanjunkare; stato —, generalstab;
forza —, öfverlägsen styrka, öfvermakt;
tono —, (mus.) dur; altáre -, högaltáre;
egli è — dell’altro di due anni, han är två
år äldre än den andre. — II. sm., major;
principal; öfverhufvud; den äldste [i en
fami[j] ; (i //.) de som äro äldre än vi ;
förfäder ; i nostri maggiori, våra förfäder. —
III. sf., (log.) försats,
magiorénne a. (sm.), (jur.) myndig [person],
maggiorénte sm., betydande, ansedd
person, man, borgare ; notabilitet ; i
maggiorenti, de förnämsta 1. ansenligaste
personerna i ett land 1. en stad.
maggioritá sf., majoritet, pluralitet.
maggiorménte adv., [ännu mycket] mer:
hellre.
maggiornáto sm., den äldste [i en fami[j].
Mági (i) sm. pl., (bibi.) de vise männen ; la
festa dei [AV] Magi. tretton[de]dagen.
magia, mágica sf., trolleri, häxeri, trollkonst,
magi; troll-, tjuskraft,
magicaménte adv., genom trolleri ; magiskt,
mágico a., magisk, trolsk, troil-; förtrollande,
mágio sm., mager,
magióne sf., bostad, boning, hus.
magirico a., kok-.
magistério, magistéro sm., konst, [-[-]färdig-het,-] {+[-]färdig-
het,+} [-]skicklighet ; arbete ; mästerverk ;
maskin, instrument ; undervisning ;
läroämbete; doktorsgrad, lärareexamen ; profår [för
lärarekandidater] ; (farm.) precipiteradt
pulver, som fordom ansågs äga stor läkekraft.
magi8trále a., mästerlig ; mönster-;
mästrande, docerande, myndig. — adv.,
mästerligt; i mentorston.
magistralitá sf., myndig min» mentorston;
lära.
magistralménte adv., mästerligt, utmärkt,
med sakkunskap, på ett uttömmande sätt;
(ibi.) i [gröt]myndig ton.
magistráto sm., magistrat; domare; civil
ämbetsman, magistratsperson;
öfverhetsper-son; domstol,
rn ag |strato ra sf., domareämbete, -stånd, -kår;
civil ämbetsmannakår; ämbetstid.
magistrévcle se magistrale.
máglia sf., maska, länk, ring; pansarskjorta;
stickad ylletröja; trikå; fläck på
ögonstenen ; & ankarstek ; far maglie, sticka ;
lavoro di —,stickadt arbete, sticktyg; —
scappata, tappad maska,
maglianèse sm., en art plommon,
magliáre va., hamra, hopslå (i
stångjärnssmedjor),
magliáto a. o. pp.. hårdt bunden,
magliétta sf., liten maska &c. (se maglia);
häkta, ögla.
magliettáre va., ⚓ förbulta,
magliettatóra sf., ⚓ förbuitning.
magliétte sm., liten klubba, liten hammare,
máglio sm., [trä]klubba, -hammare ; knoster;
stångjärn-, stjärt-, knipphammare ; hejare,
pålklubba ; (anat.) hammaren (ett af
hörselbenen) ; fare col —, förfuska, fuska med
ngt.
magliuólo sm., sättkvist, afläggare.
m ag n an i m aménto a du., ädelmodigt,
adel-sinnadt.
magnanimitá sf., storsinthet, högsinthet,
ädelmod, själsstorhet,
magnánimo a., stor-, högsint, ädel[modig,
-sinnad].


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free