Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - Marche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mårche (Le) sf., pl» (geogr.) Markerna (ital.
provins).
marchésa, marchesána sf» markgrefvinna;
markisinna.
marchesáto sm., markgrefskap; markisat,
markisvärdighet,
marchése sm., (ford.) markgrefve ; markis,
marchiáno a., stor, öfverdrifven, betydande;
dirne delle marchiane, ljuga groft,
marohiáre va., märka, teckna, stämpla;
brännmärka; markera,
marchiatóre sm., stämplare ; markör,
marchiatura sf., märkning,
marchiére se marchiatore.
márchio sm., märke, tecken; [mynt]stäm-
pel, prägel; brännmärke; kännetecken,
márcia sf., marschering, marsch; (kir.) var
[i bölder, etc.]
marciápiede sm., trottoir, [upphöjd]
gångbana.
marciáre vn., marschera, tåga; gå [till fots],
vandra; (fig.) gå framåt, fortgå,
marciáta sf., marsch,
marcidáglia sf., se marciume.
marcime sm., afskräde, smuts, dynga.
márcio I. a., rutten, murken, skämd,
för-skämd, skadad; (fig.) bortskämd,
fördärfvad, dålig, vanartig ; a suo — dispetto,
honom (henne) till trots, till hans (hennes)
stora misshag; a marcia forza, a —
dispetto, af alla krafter; med stormsteg. —
II. sm., ruttet, röta ; lungsiktig ; vi è del —
in quella cosa, saken är misstänkt,
marcióso a» varig, varblandad.
marcire vn., (för]ruttna, taga röta, bli skämd;
(läk.) buina ; skadas, förstöras, -därfvas, bli
fördärfvad; förgås \far —, (fig.) göra [topp]
rasande.
marcita, maroitóia Sf, konstgjord ängsmark.
marcitúra sf., $ blöt-, rötning.
marciume sm., förruttnelse, ruttnande, röta,
ruttenhet; ruttna saker, ruttet,
mårco sm» märke, stämpel, tecken; mark
(mynt).
Mároo sm., (np.) Markus,
maroorélla sf., (bot.) bingelgräs.
máre sm., haf, [sa[t] sjö ; l’alto —, öppna sjön;
mal di —, sjösjuka; un — di sangue, en
ström af blod ; ladrone di —, sjöröfvare ;
per — e per terra, till lands o. vatten ; un
— di gente, en mängd folk; prometter
mari e monti, lofva guld o. gröna skogar,
marèa sf., tidvatten (ebb o. flod) ; —
massima, uppsjö vid ny o. nedan ; — alta. —
salente, — ascendente, högvatten, flod; —
bassa. — calante. — discendente, lågvatten,
ebb.
mareggiáre vn., gunga på hafvet; rulla;
bölja; vara sjösjuk,
mareggiáta sf., ebb fo. flod.
maréggio sm» kabbelsjö ; skvalp, hafvets
böljslag; plåga, kval, pina.
marémma sf., sumpig trakt, träsk; Le
Maremme. (geogr.) sumpig kuststräcka vid
Tyrrhenska hafvet mellan Livorno o. Rom.
maremmåno a. (sm.), sump-, träsk-; grof,
bondaktig ; Invånare på Le Maremme (se
föreg.).
maremmó80 a., sumpig, träskartad.
maréna sf., fågelbär, korsbär; körsbärssaft
marénga sf., maräng, -bakelse,
marèngo sm., louisd’or.
marescáico se abbadia.
marescialláto sm., marskalks ämbete 1.
värdighet.
maresciállo sm., [fä[t]marskalk ; underofficer
[vid vissa kårer, t. ex. vid karabiniererna] ;
— d’alloggio 1. degli alloggi, kvartermästáre,
marésco a» hafs-.
marése sm» moras, kärr.
marétta sf., ⚓ krabb sjö.
marezzaménto sm» marmorering; vattring.
marezzáre va., marmorera; vattra.
marézzo sm» marmorering; vattring; masu-
rering; moaré; a —, marmorerad.
márga sf., märgel,
margárico a., (kem.) margarin-,
margarina sf., margarin,
margarita, margherita sf., pärla; (bot.)
kragblomma, prästkrage.
Margherita sf., (np.) Margareta,
margheritina sf., (bot.) kragblomma, tusen-
sköna; (i pl.) glas-, emaljpärlor,
marginále a» marginal-, sido-,
margináre va., (boktr.) rikta in.
margináto sm» halfcirkelformig utskärning
1. -klippning. — a., försedd med marginal,
marginatura sf., marginal; (boktr.) format;
inriktning.
márgine I. sm., brädd, kant, rand; strand;
marginal; scrivere in —, anteckna i mar*
ginalen. — II. sm. o. sf., ärr ; fare il —,
ärra sig.
marginóso a., som har bred marginal,
margóllo se abbadia.
margóne sm., märgel,
margótta sf., (trädg.) afläggare, stickling,
sättkvist.
margottáre va., (trädg.) aflägga, plantera
gnm afläggare.
margraviáto sm., markgrefskap.
margrávio sm., markgrefve.
Maria sf., (np.) Maria ; cercáre — per
Ravenna, F söka ngt på orätt plats,
mariáno a.: mese -, Jungfru Marias månad
(maj).
maricéllo sm., hafsbukt, -vik.
marina sf., haf; hafskust; sjöväsende;
sjömakt, marin, flotta; (mål.) sjöstycke,
marinmålning; ministro della —, sjöminister;
— —, långs hafsstranden.
marináio sm., sjöman; matros, båtskeppare,
marinára sf., sjömansrock.
marináre va» (kok.) marinera, inlägga [kött,
fisk, etc.] i salt, surt 1. kryddor; — la scuola,
skolka från skolan,
marinarésca sf., besättning; sjömakt,
-väsende.
marinarescaménte adv., på sjömansvis.
marinarésco a» sjömans-, sjö-; arte
marinaresca, sjövetenskap; sjömakt; alla
marinaresca, på sjömansvis.
marináro se marinaio.
marinåta Sf, (kok.) saltlake; marinad.
marináto snt., (kok.) marinerad kötträtt,
marinatura sf., (kok.) marmering,
marineria sf., sjöfolk» -män; flotta.
marinésoo se marinaresco.
marino I. a» hafs-, sjö-; colore —, sjögrön.
IL sm., hafsvind, västlig vind ; (ibi.) ^Jömaju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
