Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - martinicca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
martinlcoa sf., brinkhake, broms [på [-vagnshjul].-] {+vagns-
hjul].+}
martino sm., (np.) Martin, Mårten.
Martin pescatóre sm., (zool.) isfågel,
kungsfiskare.
mártire sm. o. sf., martyr, blodsvittne; offer,
martire sm., kval, plåga, marter,
martirio sm., martyrdöd, martyrskap ; (fig.)
pina, marter, plåga,
martirizzaménto sm., plågande &c.
martirizzáre va., martyrisera, låta undergå
martyrdöd; (fig.) martera, pina, plåga,
martlro se abbadia.
martirológio sm., martyrlista,
mártora sf., (zool.) mård ; mårdskinn.
mártore se abbadia.
martoriáre va., pina, låta undergå tortyr;
(fig.) martera, plåga, pina.
martório, martóro sm., tortyr, pina; plåga;
ångest.
márza sf., (trädg.) ympkvist.
marzaiuólo a., hörande till månaden mars,
mars-.
marzapáne sm., marsipan.
marzátioo se abbadia.
marzeggiare vn., vara ombytligt (om vädret);
vara aprilväder; regna o. blåsa,
marzéngo a., som man sår i mars.
marziale a., krigisk, martialisk; krigs-; (gam.
kem.) järnhaltig, -artad.
Márzio a.. Mars-; campo —, exercisplats,
márzo sm., mars [månad],
marzócco sm., måladt 1. skulpteradt lejon [i
Florentinska republikens vapen]; f
dum-hufvud,
marzolino a., mars-,
marzuólo a., mars-, som sås ! mars.
mascagnla sf., slughet &c.
mascágno a., listig, slipad, slug.
mascalcia sf., hofslagarkonst ; fel.
mascalzóne sm., soldat; stråtröfvare;
lymmel, rackare, odåga, skurk,
mascaváto sm., råsocker,
mascèlla sf., käk, käft; kindben,
mascellare a., (anat.) kind-, käk-. — sm.,
oxeltand, kindtand,
mascelláta, mascellóne sm., örfil,
máschera sf., [ansikts]mask ; maskerad
person; hycklare; (fig.) mask, sken,
täckmantel ; ø gipsmodell af ett ansikte ; ballo in
—, maskerad[bal] ; far le maschere,
maskera sig, kläda ut sig.
mascheráccia sf., vederstygglig mask;
maskerad slusk.
mascheráio sm., försäljare af masker,
mascheraménto sm., förklädnad, maskering,
mascherare va., maskera, förkläda, kläda
ut ; förställa, bemantla, dölja, [undan-]
skymma.
mascherata sf., maskerad[upptåg].
mascherato a. o. pp., maskerad, förklädd;
förställd, låtsad, falsk,
mascheróne sm., stor mask; (ark.)
vänskapligt hufvud öfver portar, brunnar, etc.
Hiaschiaménte adv., manligt, modigt, som
en man.
maschiézza sf., egenskap af mankön; man-
barhet, manlighet,
maschile I. a., manlig; (gram.) maskulln;
genere —, maskulint genus; sesso —, man-
kön; scuola —, goss-skola. — II. sm.,
maskulinum,
maschilménte adv., manligt; (gram.) af [-[genus[-] {+[ge-
nus]+} maskulinum,
maschíno se abbadia.
máschio I. a., han-, mans-; manlig; kraftig,
kraftfull ; ädel, tapper \ fiore —, hanblomma.
— II. sm., han[n]e, man; gosse[barn]; 0
tapp, knapp; klinka; fästnings-, slottstorn;
il k" e la femmina, hanen o. honan ; ha
tre figli, due maschi ed una femmina, han
(hon) har tre barn, två gossar Ö. en flicka;
i fatti son maschi e le parole femmine,
beslut o. handling äro ett hos mannen, två
hos kvinnan,
mascolinitá sf., egenskap af mankön,
mascolino manlig; maskulin.
máscolo se abbadia.
Masétto, Masino sm., (np.) Tomas,
masnáda sf., skara, band, trupp [-[beväpnade];-] {+[beväpna-
de];+} följe, sällskap, parti,
masnadière sm., soldat; röfvare, bandit.
Máso se abbadia.
mássa sf., massa, mängd; hop. hög; klump,
klimp; samling; (hand.) penningstock,
massa [i sterbhus, konkurs, etc.] ; & tätt
sluten kolonn ; kassa ; — di vestiario, &
beklädnadskassa ; far —, formera sig i
massor, samlas i en hop; far — di.
samman-hopa ; in —, i massa ; i sin helhet, i stort,
I slump, på ett ungefär,
massacrare va., massakrera,
nedgöra,-slakta, -sabla, -hugga,
massácro sm., massaker, blodbad, nederlag,
massággio sm» frottering, massage,
massáia sf» bondkvinna; hushållerska,
husmoder.
massáio sm., (krmare, bonde,
hälftenbruka-re; intendent, inspektor; hushållare;
husfader. — a» gammal, bedagad,
massára se massáia.
massarizio sm» hälftenbruk.
mas särö se massaio.
massellare va., hamra, hopslå [smältan],
massellatúra sf., (metall.) första uträckning
under hammaren,
masséllo sm., gipsgrus ; massa, klump, block;
(metall.) smälta; oro di —, gediget guld
[-arbete].
masserfa sf» gård [i hälftenbruk];
bondgård; mängd, massa,
masserizia sf., sparsamhet, besparing;
ekonomi; (i pl.) möbler, husgeråd; verktyg;
far buona —, hushålla bra.
massicciáre va» fylla [väg] med småsten,
massicciáta sf., massicciato sm» småsten
till vägfyllning; groft grus.
massiccio I. a., massiv, tät, tung; (fig.) grof,
plump ; klumpig ; undersätsig ; oro —, rent
guld. —* II. sm., bergmassa ; grundmur,
mássima sf., grundsats, -regel, maxim ;
axiom ; (mus.) kistnot, som gällde 8 takter ; in
—, i princip; progetto di —, kostnadsförslag,
massimaménte, mássime adv., i [a[i]
synnerhet, förnämligast, hufvudsakligen ; —
che. så mycket mer som.
Ma8Similiåno sm., (np.) Maximilian,
mássimo a., högst, störst ; mycket stor. —
sm., högsta graden, priset,
straffbestämmelsen, etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
