Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - Massimo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mássimo sm., (np.) Maximus.
rnåS80 sm., klippa, stenblock.
masaolétta sf., liten sten, skärfva.
ma880ne sm., frimuráre.
ma880nerfa Sf, frimureri.
massónico a., frimuráre-.
massóso a., uppfylld af klippor, stenblock,
stenig.
ma8taccóne sm., luns.
mastèlla sf., mastéllo fsm., [vin]kar, sá.
masticábile a.. som kan tuggas,
masticacchiáre va., mumsa, mugga, tugga
långsamt.
masticaménto sm., tuggande, tuggning,
masticáre va., tugga; (fig.) öfverväga,
begrunda, fundera på ; mumla ; »— le parole,
tala otydligt ; una lingua, tala illa,
rådbråka ett språk,
masticatóre a., tugg-; tabacco tuggtobak,
masticatóre, masticazióne sf., tuggande,
tuggning,
mástice sm., mastix; [sten]kitt.
ma8ticiáre va., kitta.
mastiettáre va., jämbeslå, sätta gångjärn[s-
beslag] på.
mastiétto sm., gångjärn[sbeslag] ; järn, dubb,
sprint o. d.
mastino sm., bandhund, gårdvar[d].
mástio se maschio sm.
mastiótta sf., stor, kraftig bondflicka,
mastodónte sm., (zool.) mastodont.
mastóide sf., (anat.) vårtformig utväxt [på
tinningbenet].
ma8t0idé0 a., (anat.) vårtformig, -lik.
mástra sf., bak-, degtråg.
má8trice se mastice.
mástro a., stor, förnämst. hufvud-. — sm.,
mästáre, mäster; (hand.) hufvudbok (på
handelskontor) ; da muro, murarmästáre.
mastrusciére sm., dörrvakt,
masturbazióne sf., själfbefläckelse.
matássa sf., härfva, docka; (fig.) oreda,
trassel; rinvergar la t~, lösa knuten, reda
härfvan.
mata8Sina sf., docka [silke],
matemática sf., matematik,
matematicaménte adv., matematiskt,
matemático a., matematisk. — sm.,
matematiker,
matéra se materia.
materássa Sf, madrass,
materassáio sm., madrassmakare.
materázza sf., materázzo fsm., se materassa.
matéria Sf, ämne, materia ; material, stoff ;
massa; föremål; sak, fråga; orsak,
anledning; register; innehållsförteckning; (läk.)
var; prima, råämne; in di, i fråga
om, med afseende på.
materiále a., materiell; sinnlig; massiv;
trög; grof, tung, tjock; dum. — sm.,
materiel, material,
materialismo sm., materialism,
materialista sm., materialist,
materialistico a., materialistisk,
materialitá sf., egenskap af materia,
materiaiizzáre va., gifva kropp åt.
materiaiménte adv., kroppsligen, i lekamlig
måtto; groft, plumpt,
maternále se abbadia.
maternaménte adv., moderligt.
maternitá sf., moderskap; ospizio di
barn bördshus.
matérno a., moderlig; möderne-, moders-;
la lingua materna, modersmålet; terra
ma-terna, fädernesland,
materózza sf., öfvermetall vid
kanongjutning» gjuthufvud, dödhufvud.
materózzolo sm., träbit [som fästes såsom
märke vid nyckelknippa].
Matilde sf., (np.) Matilda,
matita sf., blyertspenna,
matitatóio sm., ritstift,
matráccio sm., destillerkolf.
matricále, matricária sf., (bot.)
kamomill-blomster.
matrice sf., (anat.) lifmoder; [original-, [-upp-börds]längd,-] {+upp-
börds]längd,+} matrikel, liggare; (boktr.)
matris.
matricida sm., modermördare,
matricidio sm., modermord.
matricola sf., näringsskatt; matrikel;
uppbördslängd ; rulla ; inskrifning [vid [-universitetet].-] {+universi-
tetet].+}
matricoláre va., belägga med näringsskatt ;
införa, inskrifva i matrikel, ~si, insknfva
sig [vid universitetet],
matricoláto a. o .pp.. inskrifven [i matrike[n];
un birbo k*. en durkdrifven, genompiskad
skälm; un asino t~>, ett ärkenöt,
matrigna sf., [elak] styfmoder; essere a.
styfmoderligt behandla,
matrimoniále a., giftermåls-, äktenskaplig;
äkta.
matrimonialménte adv., äktenskapligt, som
man och hustru,
matrimoniáre va., äktenskapligt förena,
matrimónio^., giftermål, äktenskap ; unirsi
in gifta sig.
matrina sf., gudmolde]r.
matrizzáre vn., brås på sin moder,
matróna sf., matrona,
matronále a., matronlik.
mátta sf., toka ; hjärterdam (i vissa kortspel);
flätverk, halmmatta; hjord,
mattacchióne sm., upptågs-, gyckelmakare;
goddagspilt.
mattaccino sm., taskspelare; skämtsamt
stycke. — a., tokig, putslustig,
mattaióne sm., ljunghed,
mattaménte adv., dår-, narraktigt, tokigt;
som en tok.
mattána sf., svårmod, leda, ledsnad, afsmak,
retlighet.
mattáre va., göra matt (i schack); (fig.)
besegra, döda.
mattáto a. o. pp.. [schack]matt.
mattéa sf., hån, spott, spe; uccellarla
hána.
matteggiáre vn., skalkas, skämta, vara yster,
göra dårskaper,
mattemat... se matemat...
Mattéo sm., (np.) Matteus,
matteréllo sm., ung tok; 0 kafle.
matteria sf., galenskap, tokighet;
dåraktighet ; vurm ; vanvett, vansinne,
matterágio[[o] a., dum, enfaldig. — sm. t
dumsnut, dummerjöns.
mattézza, mattia se matteria.
Mattia sm., (np.) Mattias, Mats.
matticelo litet tokig, vriden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
