Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - mollificamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lig, len ; fuktig, blöt. — sm., fuktighet,
fuktigt vader
mollificaménto sm., uppmjukning Sic.
mollificáre va., uppmjuka, -lena. ~si,
mjukna, bli mjuk.
molliflcativo a., (läk.) uppmjukande, lenande.
modificazióne sf., uppmjukande, upplenande.
mollire se abbadia.
mollizia sf., (ofta i //.) vekligt lif,
vallustighet; själfbefiäckelse ; se för öfr. mollezza.
mollusco sm., mollusk, blötdjur.
móio sm., i hamnarm, vågbrytáre, mölje,
pir.
molósso sm., vallhund, dogg.
moltéplice se moltipliee.
molticolóre a., mångfärgad, brokig,
moltifórme a., mångformig.
moltilátero a.,(geom.) mångsidig,
moltilóqulo sm., pratsamhet, pratsjuka,
moltiparo a., (zool.) som föder flera [-[lefvande[-] {+[lefvan-
de]+} ungar på en gång.
moltiplicábile a., som kan mångfaldigas Sic.
moltiplicando sm., (mat.) multiplikand.
moltiplicare va., mångfaldiga, -dubbla,
föröka; multiplicera. — v», o. ~si, föröka
sig, förökas; mångfaldigas, multipliceras,
moitiplicataménte adv., mångfaldigt;
mångfald t.
moltiplicatóre sm., (mat.) multiplikator.
moltiplicazióne sf., mångfaldigande, -dubb-
ling, förökelse, förökning; multiplikation,
moltipliee a., mångfaldig, -dubbel;
mångformig, -artad, mångahanda; (ipl.) många,
talrika.
moltiplicitá sf., mångfald, mängd.
molti8fllabo a., flerstafvig.
moltitùdine sf., mångfald, mängd,
myckenhet; [fo[k]hop, -massa,
mólto a., mycken ; (i pl.) många. — adv.,
mycket; a dir —, på sin höjd; essere da
—, vara duglig, skicklig, betydande, etc.;
di —, mycket, ansenligt, betydligt,
momentaneaménte adv., för ett ögonblick,
momentaneo a., ögonblicklig, hastigt
öfvergående.
moménto sm., ögonblick, [liten] stund;
(mek.) moment; vikt, betydenhet; lämpligt
tillfälle ; a momenti, sul —, in un —,
genast, om ett ögonblick; far —, vara af
vikt.
mómmo sm., dryck,
mónaca sf., nunna; (fig.) sängvärmare.
monacale a., munk-, munklik, nunne-,
kloster-.
monacaiménte adv., munklikt, på munkvis.
monacanda sf., novis,
monacare va., sätta i kloster, låta taga
slöjan. ~si, gå i kloster, bli nunna, taga
slöjan.
monacato sm., munklif, -väsen, -stånd ;
nun-nelif &c.
monacazióne sf., klosterceremoni, hvarvid
munk- 1. nunnedräkten iklädes.
monachèlla sf., ung nunna; se äfv. under
monachetto.
monachétto sm., ung, liten, obetydlig munk;
0 klinkhake, -krampa; (zool.) salskrake,
•knipa.
monachina sf., ung- nunna; (1 pl.) gnistor
[på brändt papper].
monaohfno sm., ung munk; (zool,)
domherre; blåmärke. — a., rödbrun,
monachismo sm., munkväsen, -stånd,
mónaco sm., munk, klosterbroder; 1’aMto
non fa il —, skenet bedrager; man skall
ej skåda hunden efter håren.
Mónaco sm., (geogr.) Monaco ; — [di [-Baviera},-] {+Ba-
viera},+} Munchen,
mónade sf., (filos.) monad, enhet ; (zool.)
mikroskopiskt djur.
monandria sf., (bot.) monandria.
monárca sm., monark ; härskare, regent,
monarcato, monarchésco a., monarkisk.
monarchia sf., monarki,
monarohioaménte adv., monarkiskt.
monarchico a., monarkisk, enväldig,
monarchista sm., anhängare af monarki,
monasteriále se monastico.
monastér[i]o sm., kloster.
Monastéro sf., (geogr.) Munster,
monasticaménte adv., munklikt, på
munkvis.
monastico a., kloster-, klosterlig.
moncáre va., stympa.
Moncenfsio sm., (geogr.) Mont-Cenis.
moncherino sm., stump [af en amputerad
arm]; människa med stympad arm.
monchézza sf., egenskap att vara enarmad,
monohino sm., stump [af en amputerad lem];
krympling.
mónco a., enarmad, som mist ena armen 1.
handen, som har blott en arm &c.; (fig.)
stympad, bristfällig, ofullständig. —- sm.,
krympling,
moncóne se abbadia.
mondaccio sm., usel värld, jämmerdal.
mondaménto adv., rent, renligt, snyggt,
mondaménto sm., rengöring, rensning,
mondana sf., glädjeflicka,
mondanaménte adv., världsligt,
mondanitá sf., världslighet, flärd,
fåfänglighet; världsliga ting.
mondáno a.. värdsiig[t sinnad] ; världs-;
fåfäng. — sm., världsmänniska, världens
barn.
mondáre va., [bort]rensa, [af]skala, [bort-]
plocka; rengöra; (fig.) rena.
mondatura sf., [bort]rensning, rengöring;
affall, afskräde.
mondézza sf., ren[lig]het ; orenlighet, sopor,
mondezzáio sm., sophög, -backe ; —
pubblico, afstjälpningsstation.
mondia se abbadia.
mondiále a.. Världs-, universal; esposizione
—, världsutställning,
mondificáre va., rengöra, rensa, putsa, göra
ren, snygg; (kir.) rena [sår],
mondificatlvo a., renande,
mondificazióne sf., rengöring ; rensande,
renande.
mondiglia sf., affall, afskräde, sopor, slagg;
— del grano, slösäd.
móndo I. sm., värld[ssystem]; jordklotet;
människosläktet ; mängd af människor, folk;
sällskapsvärld, umgängeslif; (fig.) mängd,
stort antal; un — di gente, en mängd
människor; il gran —, förnäma världen;
un — di ragioni, en hel hop skäl ; senza
una spesa al —, utan den ringaste utgift;
tornare ai —, återuppstå ; il Nuovo Monde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
