Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - Mondovi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nya världen, Amerika; nuovo *•>. tittskåp;
donna di *>*, glädjeflicka; non aver ej
ha världsvana; rovini il caschi il <*>,
hända (kosta) hvad det vill ; il ~ è di chi
se lo piglia, lyckan står den djärfve bi; a
(in) capo al långt bort i världens ända;
divertirsi un ha särdeles roligt. — II.
a., rensad, plockad, skalad; (fig.) ren.
Mondavi sf.. (geogr.) stad i Piemont,
mondliáldo sm., (hist.) förmyndare för
kvinnorna hos Longobarderna.
monelleria sf., tjufpojkstreck, skälmstycke,
upptåg.
monellésco a., pojkaktig,
monéllo sm., gat-, tjufpojke.
monéta sf., mynt; pengar ; myntverk ; t~
bianca, silfver[mynt] ; spicciola
(spezzata), småmynt, löspengar; carta ,
pappersmynt ; di peso, godt mynt ; r-> tosa,
underhaltigt mynt; pagare di triste
(cattiva) r->, (fig.) illa vedergälla ; pagare della
stessa e->, betala med samma mynt, ge lika
mot lika; +•> corrente, gångbart, gängse
mynt.
monetággio sm., [utgift för] myntning,
monetále a., mynt-.
monetáre va., mynta, slå, prägla [mynt] ;
carta monetata, pappersmynt.
monetário I. sm., myntáre ; falso «•», falsk-
myntáre. — II. a., mynt-, myntnings-,
monetazióne sf., myntning,
monetiére sm., myntáre.
monfor[r]fna sf., piemontesisk dans.
Mongibéllo sm., (geogr.) Etna; (fig)
vulkan.
mongolfièra sf., luftballong [med varm luft].
Móngoli sm. pl., mongoler.
Mongólia, Mongolia sf., (geogr.) Mongoliet.
mongólico a., mongolisk.
Mónica Sf (hist.) Monika.
monile sm., halsband [af guld 1. pärlor].
mónito sm., förmaning, varning.
monitóre sm., mentor, varnare, förmanare ;
påminnare; monitör ; & monitor,
monitório sm., anmaningsbref.
monizióne se abbadia.
mónna sf., fru, dam ; markatta ; pigliáre la
F supa sig full.
monoceróte sm., (zool.) narhval.
monócolo a. (sm.), enögd; som har ett öga.
sm., monokel,
monocórdo sm., monokord, tonmätáre,
monocotilèdone a., (bot.) som har blott ett
hjärtblad,
monogamia sf., engifte, monogami,
monógamo sm., engift.
monografia sf., monografi,
monográfico a., monografisk.
monográmma sm., monogram, namnchiffer,
monólito, monolito a., bestående af en enda
sten. — sm., monument af ett enda
stenblock.
monólogo sm., monolog, samtal med sig
själf.
monomania sf., monomani, fix Idé; di
grandezza, storhetsvansinne,
monomaniaco a., behärskad af en fix idé.
monómio sm., (mat.) monom.
monopètalo a., (bot.) enbladig (om
blomkronor).
monopólio sm., monopol, enhandel, aliena-
besittning,
monopolista sm., en som har monopol,
monopolizzáre va., idka SS. monopol, sii
under sig.
monosillaba sf., enstafvigt ord.
monosillábico a., (metr.) enstafvig.
monosillabo a., enstafvig. — sm.,
enstafvigt ord.
monóstico a., enversig. — sm., epigram 1.
inskrift i en enda vers.
monoteismo sm., en enda Guds dyrkan,
monoteista sm., den som dyrkar en enda
Gud.
monotonia sf., entonighet, enformighet,
monótono a., entonig; enformig.
Monpelliéri sf., (geogr.) Montpellier,
monsignóre sm., nådig herre, ers nåd. ers
höghet; förnäm, högt uppsatt person,
monsóne sm., monsun, passadvind.
mónta sf., (veter.) språng, beskällning;
stuteri.
montágna sf., berg; fjäll; bergskedja,
montagnóso a., bergig, berg[s]-.
montambánco se abbadia.
montaménto sm., uppstigande, uppstigning
&c.; 0 uppsättning,
montanáro a., bergs-, fjäll-. — sm., bergsbo,
montanésco a., bergs-,
montanino I. a., bergs-, fjäll-; bergig,
backig ; rå ; alla montanina, på bergsbo[a]rs
vis. — II. sm., bergsbo,
montáno a., berg[s]-; bergig,
montáre I. vn., gå, stiga upp; stiga,
tilltaga; uppgå, belöpa sig; stiga i pris;
betyda, vara af vikt; a cavallo, in sella.
stiga, sätta sig till häst, rida ; in
superbia, in altura, högmodas, bli högfärdig;
r* in collera, in bestia, bli ond, uppbragt;
poco monta, se..., det betyder föga, är af
ringa vikt, om ; ció non monta, det gör
ingenting ; non monta il pregio di, det
lönar ej mödan att. — II. va., gå, stiga,
fara, komma uppför; bestiga; rida [på];
bära, draga, föra upp, upplyfta, -höja ;
draga upp [ur] ; ø montera, infatta, sätta fast.
ihop, tillsammans, uppsätta; beskälla,
betäcka, bespringa ; la guardia, gå, vara
på vakt; la panna, vispa grädde; la
stizza a, [upp]reta ngn.
montáta sf., uppstigande, uppstigning; väg
uppför, uppgång; uppförsbacke,
montátile a., bestigbar.
montatóio sm., fotsteg på vagn; den sida,
hvarifrån man stiger in i en vagn; sten o.
d., hvarifrån man stiger till häst.
montatóre sm., beskällare.
montatúra sf., $ upp-, hop-,
sammansättning, infattning,
mónte sm., berg; (fig.) hög, hop, massa; #>»»
di pietá 1. dei pegni, allmän
pantlåneinrätt-ning, assistans; un di carte, en hop
papper ; cristallo di bergkristall ; un
di bugie, en mängd osanningar; in i
klump, i ett för allt; andar a «•»,
misslyckas, gå om intet ; far 1. andar a
(spelt.) gifva om [kort] ; mandare a <•*,
omintetgöra, kullkasta ; a <•», uppför
strömmen ; promettere mari e monti, lofva guld
o. gröna skogar ; in um huller om buller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
