Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - mostacchio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rorisk rörelse, upplopp ; stämpling, anslag ;
(Iak.) afföring, öppning, stolgång; (i //.)
bom, skrank [hvarifrån startas vid [-kapptäf-lingar[-] {+kapptäf-
lingar]+} ; dare la —, stöta, drifva på, ge
fart, sätta i gång ; essere sulle mosse di,
vara nära att, stå i begrepp att; dal palio
alle mosse, från början till slut ; pigliáre le
mosse, taga [an]sats, sätta af, i väg.
mostácchio sm., mustasch.
mostacciáta sf.. sittopp, örfil,
mostáccio sm., ansikte, tryne.
mostaccióne sm., sittopp, örfil,
mostacciuólo sm., en sorts pepparkaka,
mostárda sf., sylt [på söta drufvor] ; senap ;
senapssås ; inkokt frukt ; far venire la —
al naso, (fig.) reta ngn, göra ngn ond.
mostardièra Sf, senapsburk.
mósto sm., [vin]must, ojäst vin.
mostóso a., som innehåller mycken must;
must-,
móstra sf., förevisning ; uppvisning ; X revy,
mönstring ; prof, -stycke, -bit ; varuprof ;
glaslåda, montre ; utställning ; urtafla; [upp-]
slag [på rockar], revär; (fig.) sken,
utseende; skryt; fare — di, skryta, pråla, lysa
med ; ge sig sken af ; mettere in —, lägga,
ställa ut i bodfönstret; utbreda; visa på
skryt, pråla med; — universale,
världsutställning.
mostrábile a., som kan framställas, som man
kan visa.
mostráre I. va., [be-, före-, på-, ut]visa ; låta
se ; visa, peka på ; lära, undervisa [i] ;
ådagalägga ; visa, vittna om ; — a dito, peka
på. — II. vn., se ut, tyckas, förefalla [att
vara] ; låtsa, ställa sig som ; mostra sessanta
anni, hon ser ut att vara 60 år; mostra
d’esser povero e non lo è, han låtsar att
vara fattig men är det icke. ~si, visa sig,
láta se sig. synas ; [före]visas ; falla i
ögonen.
mostreggiáto a., försedd med [upp]slag.
mostreggiatúra sf., slag [på rock] ; uppslag
[på ärm],
mostrino sm., urtafla.
móstro sm., vidunder; missfoster, odjur,
mostruosaménte adv., vidunderligt &c.
mostruositá sf., vidunderlighet &c.
mostruóso æ., vidunderlig ; vanskaplig,
oformlig, onaturlig; oerhörd[t stor], ohygglig,
hisklig.
móta sf., dy, gyttja, mudder.
motiváre va., [om]nämna, -tala; motivera,
anföra (gifva) skäl, motiv för; ligga till
grund för, föranleda,
motivo sm., bevekelsegrund, skäl ; motiv,
anledning, grund,
móto sm., rörelse ; åtbörd ; förflyttning ;
motion; gång; upprorisk rörelse, upplopp;
drift, böjelse, ingifvelse ; — del sangue,
blodomlopp; — perpetuo, perpetuum
mobile; darsi —, mettersi in —, göra sig
mycken möda o. besvär; di — proprio, af
egen ingifvelse, af sig själf, oombedd ; fare
del —, taga sig motion,
motóre sm., upphofsman; motor; anstiftáre;
drifvande kraft, drifkraft, -fjäder,
motóso a., gyttjig, dyig.
motrice sf., anstiftarinna &c. (se motore) ;
forra —. drifkraft.
motriglia sf., gyttja, dy.
mótta sf., jordfall, [jord]ras.
motteggerá sf., spe, hån, gyckel,
motteggévole a., skämtsam, -full, gycklande,
spefull.
motteggevolménte adv., skämtsamt, spefullt ;
på ett lustigt sätt.
motteggiaménto sm., skämtande &c.
motteggiáre va. o. vn., drifva gäck, skämta,
gyckla [med]; ge stickord, glåpord [åt],
motteggiatóre a., skämtsam, -full, spefbll ;
gäckande. — sm., skämtáre, spefågel,
mottéggio sm., skämt, gyckel; stick-,
glåpord, speglosa; pik, infall,
mottétto sm., skämt ; (mus.) motett.
mótto sm., tänkespråk; valspråk, motto; ord ;
skämt, vits, kvickt infall ; far — di, tala,
orda om ; far — ad uno, tala med ngn,
tilltala ngn ; non far —, icke säga ett ord.
motupróprio sm.; di —, af egen ingifvelse,
själfmant.
movénte sm., drifvande kraft, drifkraft ;
driffjäder, bevekelsegrund,
movènza sf., rörelse; gång; vacker hållning,
kroppsställning,
móvere se abbadia.
movibile a., rörlig, flyttbar,
moviménto sm., rörelse, -förmåga; gång;
ombyte, omflyttning, omsättning; trafik;
motion ; rörlighet, lif [o. rörelse] ; & trupp-,
krigsrörelse; (mus.) tempo, takt; upprorisk
rörelse, (i pl.) oroligheter; ingifvelse, drift,
impuls; början; intryck, känsla,
mozióne sf., motion ; rörelse ; förslag,
motion.
mozzaménto sm., stympande, stympning ;
inskränkning, afkortning, minskning ; (gram.)
synkope.
mozzáre va., afskära, afhugga ; stympa ; af-,
förkorta, inskränka; — il capo, halshugga;
— il respiro (il ßato). hindra andedräkten,
mozzatura sf., afskärning ; afskuren bit,
affall.
mozzétta sf., ett slags biskopskåpa; kort
prästkappa,
mozzicáre se smozzicáre.
mozzicóda sf., djur med afhuggen svans,
mozzicóne sm., stam, stubbe; återstod, rest,
stump, bit ; un — di sigari, en cigarrstump.
1. mózZO (utt. med öppet o och tonande z)
sm., lijulnaf.
2. mózZO (utt. med slutet o och tonlöst z)
1. sm., dräng, tjänare; skeppsgosse; — di
camera, kammartjänare ; — di stalla,
stalldräng. — II. a., afskuren, afhuggen,
afbruten, stympad; via mozza, återvändsgränd.
mozzóne sm., [pisk]snärt.
mozzorécchi sm., (fig.) skälm, lufver,
galgfågel.
mucca sf., mjölkko,
múcchio sm., hop, hög; binge.
múcco m. fi., se muco etc.
múcia sf., katt.
mùcido a., mjuk, vek, sladdrig, slak; füktig,
våt ; möglig, unken. — sm., mögel,
mucillággine sf., (farm.) [gummi-, kvitten-,
dragant]slem.
mucillagginóso a., slem-, slemaktig, slemmig.
múco sm., segt slem, slemmighet; — nasale.,
snor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
