Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - N - novissimo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
novissimo mycket ny, alldeles ny &c.
(se nuovo)’, i novissimi sm. pl., (kat. teol.)
de fyra saker, som vänta människan (död,
dorn, dödsrike o. paradis),
novitá sf., nyhet ; nytt ; ny[utkommen] bok,
etc.; modetyg, -artiklar,
novizia sf., novis; nygift fru.
noviziáto sm., novitiat ; (fig.) lärotid, -år.
novizio sm., novis; nybörjare, -komling;
nyomvänd, nykristen. — a., oerfaren,
obekant, ovan; nykommen,
novizza sf., nygift fru.
Novogródo sf., (geogr.) Nowgorod.
nozióne sf., begrepp, föreställning, idé.
nózze sf., pl., bröllop[sfest, -shögtidlighet] ;
tf argento, silfverbröllop ; far [[e] ,
gifta sig; andare a (fig.) med lust o. glädje
gripa sig an ngt; passare a seconde
gifta om sig.
näbe se nuvola.
Nùbia sf., (geogr.) Nubien,
nóbile a., gift[ás]vuxen.
nubilóso se nuvoloso.
nùbio a. (sm.), nubisk, nubier.
núca sf., nacke, nackgrop.
NÙccia sf., (np.) Annika,
núcleo sm., (astr. o. fig.) kärna, kropp ;
samling, skara, grupp,
nudaménte adv., blott fo. bart; uppriktigt,
rent ut, osminkadt,
nudáre va., afkläda, göra bar, blotta,
af-hölja ; (fig.) utblotta, [ut]plundra, beröfva.
~si, kläda af sig naken,
nudéllo se under nudo.
nudézza, nuditá Sf, nakenhet; födslodelar;
nuditet; kalhet.
nùdo I. a., naken, blott[ad], bar; aflöfvad,
kal; tom, slät; (fig.) osminkad, oförställd;
t* nato, nudello, sprittnaken ; ad occhio
mø, med blotta ögat; a dorso barbaka.
— II. sm., (mål.) naken figur 1. kroppsdel ;
a f, på blotta kroppen; naket; mostráre
a «•», blotta,
nudrire se abbadia.
nùga sf., småsak, lappri,
nugol... se nuvol...
núlla sm., intet, ingenting; un (äfv.) en
obetydlighet ; cose da lappri, småsaker,
bagateller; per för intet; ingalunda;
f rakt ingenting,
nuliadiméno adv., icke desto mindre;
likväl.
nullaménte adv., ingalunda,
nudézza, nullitá sf., (jur.) ogiltighet,
nulli-tet ; intighet, intet ; obetydlighet, lappri ;
nolla, odåga; betydelselöshet,
nùlio a., ingen ; ogiltig, utan kraft o.
verkan, af noll o. intet värde; onyttig; uomo
(fig.) nolla.
núme sm., gudom[lighet], gud; helgonbild,
numerábile a., som kan räknas,
numerabilitá sf., egenskap att kunna räknas,
numerále a., räkne-. — sm., räkneord,
numeralménte adv., till antalet,
numerare va., tälja, [upp]räkna ; numrera;
paginera; utbetala, utgifva [pengar],
numerário a.. räkne-, nummer-, tal-, — sm.,
penningstock; reda penningar, klingande
mynt; in t*, kontant,
numeratore m., (rakn.) taljare.
numerazióne sf., [uppjräkning; räknetals
skrifning o. utsägande; numrering;
paginering.
numericaménte adv., till antalet ; i fråga om
antalet.
numèrico a., siffer-, räkne-, nummer-,
numerisk; i [fråga om] antal,
número sm., (räkne]tal ; antal, mängd; (gram.)
numerus ; siffra ; nummer ; numro ;
harmoni, rytm, välljud; villkor; t* ordinativo,
ordningstal’» numeri primi, primtal ;
rotto, bråktal; ~ singolare, singularis;
plurale, pluralis; libro dei numeri 1.
Numeri, fjärde Mosebok ; per far för att
fylla antalet, för att göra sällskapet
fulltaligt.
numerosaménte adv., talrikt, i stor mängd,
numerositá sf., stort antal ; harmoni,
numeróso a., talrik, mångtalig, manstark ;
harmonisk.
Numldia sf., (geogr.) Numidien.
numisma se abbadia.
numismática sf., numismatik,
myntvetenskap.
numismático a., numismatisk. — sm.,
myntkännare,
númmo sm., pen[nin]gar.
nuncupativo a., (jur.) dikterad i laga form
(om testamente),
nunzlatúra sf., nunties ämbete, värdighet,
nunziáre se annunziáre.
Nunziáta se Annunziata.
núnzio sm., sändebud, ambassadör; bud;
underrättelse; apostolico, påflig nuntie,
nuntius.
nuócere vn., skada, vara till men; tillfoga
skada, kränka; hindra, stå i vägen för.
nuóra sf., sonhustru ; stáre come suocera e
t*, lefva som hund o. katt.
nuotáre vn., simma; flyta; (ss. subst.) il
simning, simmande,
nuotatóre sm., simmare,
nuóto sm., simning, simmande; simkonst;
scuola di c*, simskola ; a simmande,
ntiova sf., nyhet, underrättelse;
meddelande ; dar di sè, låta höra af sig ; nulla
buona t*, inga bref äro goda bref.
nuovaménte adv., nyligen, nyss, ny-.
Nuova-Orleans m. fi., se Nova-Orleans etc.
nuóvo a., ny ; nygjord ; obegagnad, oförsökt;
färsk, ung; nykommen, oerfaren, obekant,
ovan; nyss in- 1. utkommen, antagen, etc.;
annan ; modern ; nykommen ; underbar ; un
abito en ny dräkt ; un t* abito, en
annan dräkt; di t*. di bel å nyo, på nytt,
nyligen; <-% spritt ny; mostrarsi t* di
una cosa, visa förvåning öfver ngt; uomo
uppkomling; in conto (hand.) på ny
räkning; <— di zecca, splitter ny; nuova
di zecca, någonting alldeles nytt o.
egendomligt; rimettere a —, modernisera,
förnya ; questa [cosa] mi giunge nuova, det
var någonting alldeles nytt, det har jag
aldrig hört talas om, det förvånar mig.
nutazióne sf., (bot.) lutning; (astr.)
svängning.
nutrfbile a., närande,
nutricaménto sm., föda, näring,
nutricáre va., [lif]nära, föda; amma,
uppföda ; (fig. äfv.) uppamma, [upp]fostrau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
