- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
370

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - patema ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


patéma sm., själs-, sinnesrörelse,
patèna sf., patén, oblattallrik,
patentáre va., förse med diplom, patent,
patentáto a., lagstadd; patenterad;
utexaminerad, som har diplom,
paténte sf., patent, öppet bref, diplom ;
till-ståndsbref [af myndigheterna att idka
rörelse, etc.] ; tillåtelse [att jaga] ;
sundhets-pass. — a., öppen, uppenbar, tydlig,
ögon-skenlig ; lettere patenti, öppet konungabref,
kunglig förordning,
patenteménte adv., öppet, tydligt,
uppenbart.
Páter sm., Pater noster, Fader vår.
pátera sf., offerskål.
paterácchio sm., öfverenskommelse, aftal,
ingående.
pateréccio sm., (läk.) fulslag, fingerböld.
paterfno sm., maniké; kättáre,
paternále a., faderlig, faders-, fäderne-. —
sf, förmaning, varning, moralkaka, läxa.
paternaménte adv., faderligt,
paternitá sf., faderskap,
patérno a., faderlig; faders-, på fädernet,
paternóstro sm., bönen Fader vår; (i //.)
kulor i radband, rosenkrans,
pateti carn énte adv., ömt o. rörande,
patètico a., patetisk, djupt rörande. — sm.,
det patetiska; patos,
patibile se abbadia.
patibolare a., galg-; faccia —, galgfysionomi.
patibolo sm., galge; schavott,
patiménto sm., smärta, lidande, plåga, kval.
patina sf., tallrik ; fernissa; lackering; ärg
[på bronsstatyer, -medaljer]; flott, smörja,
patináre va., fernissa, lackera. — vn., se
pattinare.
patire I. vn., lida. slita ondt, plågas; pinas;
taga skada, bli lidande; — di una cosa,
lida brist på ngt. — II. va., lida ; uthärda,
-stå; tåla, fördraga, bära ; — gli interessi,
vara tvungen att betala räntorna,
patito a., sjuklig; som har ett sjukligt
utseende, eländig. — sm., älskare, älskade,
patologia sf., (läk.) patologi, sjukdomslära.
patológico a., (läk.) patologisk,
patólogo sm., patolog.
patria sf., fädernesland, fosterland, hemland;
födelseort, -stad ; la madre —, moderlandet,
patriarca sm., patriark.
patriarcale a., patriark-, patriarkalisk.
patriarcalménte adv., patriarkaliskt.
patriarcato sm., patriarkat,
patricida sm., fadermördare,
patricldio sm., fadermord.
patrigno J^., styffader; (fig.) elak fader,
patrimoniale a., fäderne-, arfve-.
património sm., fäderneirf, -gods, arfvegods,
-del ; [ärfd] förmögenhet ; grundkapital ; il
di S. Pietro, en del af den forna
Kyrkostaten.
patrináto sm., fadderskap.
patrino sm., fadder; vittne,
patrio a., fosterlands-,
patrióta, patriótta se patriotto.
patrióttico a., patriotisk, fosterländsk,
patriottismo sm., patriotism,
fosterlandskärlek.
patriótto sm., patriot, [nitisk] fosterlandsvän;
medborgare ; landsman.
patristica sf., (teol.) patristik.
patristico a., hörande till kyrkofäderna,
patriziato sm., patriciers värdighet, stånd,
patrizio a., patricisk. — sm., patricier.
Patrizio sm., (np.) Patricius, Patrik,
patrizzare vn., vara lik sin fader,
patrocinante a., som försvarar [inför rätta];
avvocato —, sakföráre,
patrocináre va., försvara; föra talan inför
rätta, tala [för], beskydda,
patrocinatóre sm., beskyddare, försvaráre;
sakföráre,
patrocinio sm., försvar; beskydd, hägn; so-
cietá di —, skyddsförening.
Patroclo, Patroclo sm., (hist.) Patroklus.
patróna sf., skyddspatron essa, skyddshelgon;
beskyddarinna, medlem af skyddsförening;
& patronväska ; la santa —, [kvinnligt]
skyddshelgon,
patronale a., skydds[helgons]-.
patronato sm., skyddsherreskap ;
patronats-rätt.
patróne se patrono.
patronimico a., släkt-, faders-, familje-.
patróno sm., skyddsherre, beskyddare ;
skyddspatron, skyddshelgon ; patronus ;
skeppsredare,
patta sf., fred; pari e —, kvitt ; far —, bli
kvitt (i spel) ; göra patt (i schackspel),
patteggiaménto sm., öfverenskommelse,
patteggiare va. o. vn., komma öfverens,
ingå fördrag [om], förbund; (fig.) dagtinga,
underhandla [om],
pattinaggio sm., skridskoåkning,
pattináre vn., åka skridsko, gå på skridskor,
pattino sm., skridsko ; en sorts toffel.
patto sm., fördrag, akt; förbund;
öfverenskommelse; villkor; con (a) — che, under,
på villkor att; a niun —, ingalunda, på
intet sätt ; patti chiari, amici cari, ärlighet
varar längst,
pattóna sf., en sorts kaka (polenta) af
kastanjemjöl.
pattúglia sf., & patrull, patrullering.
pattugliare vn., ⚓ patrullera,
pattuire vn., träffa öfverenskommelse, aftal.
va., aftala, öfverenskomma om [priset
för].
pattúme sm., sopor, skräp ; & patentsmörja,
patullarsi vr., slå dank, gå o. drifva; —
uno, göra narr af, drifva med ngn.
pátulo a., öppen, vid.
patùrna, patùrnia sf., sorgsenhet,
sorgbundenhet; avere le paturne, vara vid dåligt
lynne.
pauperismo sm., näringslöst o. utfattigt
tillstånd; stort antal af fattiga i ett samhälle,
paùra sf., rädsla, fruktan, räddhåga; (i pl.)
spöken ; avere —, vara rädd ; fare —,
skrämma; per — di, af fruktan att; för
att ej.
paurosaménte adv., med rädsla; skyggt,
pauróso a., rädd, skygg, lättskrämd; blyg;
ängslig; förfärande, förskräcklig. — sm.,
kruka, mes, pultron,
pausa sf., uppehåll, afbrott, paus ;
långsamhet, maklighet; (poes.) takthvila.
Pausánia sm., (hist.) Pausanias.
pausare vn., göra ett uppehåll, en paus ;
göra [ngt] långsamt ; gå långsamt [till väga).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free