Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - perticare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fot) ; (fig.) lång o. smal person ; — del
telegrafo, telegrafstolpe,
perticare va., nedslå [frukt] med stång;
uppmäta med mätstång.
perticáta sf., slag med en stör, stång,
pertichino sm., (teat.) statist,
perticóne sm., (fig.) person lång o. smal som
en stång, »humlestång»,
pertináce a., envis, hårdnackad; fast, ihärdig.
Pertinace sm., (hist.) Pertinax.
pertinaceménte adv., envist, hårdnackadt;
ihärdigt, uthålligt,
pertinacia, pertinacitá sf., envishet, hård-
nackenhet; ihärdighet, uthållighet,
pertinènte a., tillhörande, hörande [ti[l];
behörig.
pertinènza, pertinénzia sf., (jur.)
behörighet; tillhörighet; essere di — di, lyda
under, tillhöra, tillkomma,
pertúgio sm., hål; öppning,
perturbaménto rubbning; sinnesskakning;
oro; perturbation.
perturbáre va., störa, oroa, rubba; förvirra.
~si, förvirras, bli förvirrad,
perturbatlvo a., störande,
perturbatóre sm., störáre ; — della pubblica
quiete, fredsstöráre.
perturbazióne sf., se perturbamento.
Perù sm., (geogr.) Peru.
Perùgia sf., (geogr.) Perugia,
perugino a. (sm.), bördig från Perugia,
invånare i Perugia,
peruviåno a. (sm.), peruansk, peruan;
corteccia peruviana, kinabark.
pervenfre vn., komma, hinna fram [ti[l],
[upp]nå (äfv. fig.); lyckas få, komma åt;
ernå, vinna; tillfalla; hända, tilldraga sig;
komma sig, frodas; härröra; — alla meta,
nå sitt mål ; lyckas.
perver8aménte adv., vanartigt, ondskefullt.
perversáre vn., häftigt utfara, brusa upp, bli
uppbragt.
perversióne sf., förvändhet, fördärf,
försämring.
perversitá sf., [sede]fördärf, vanart[ighet].
pervér80 a., förvänd, fördärfvad, vanartig,
vrång, ond; afskyvärd, gräslig,
pervertiménto sm., fördärfvande, förförelse;
sedefördärf; försämring; omstörtning.
pervertire va., fördärfva, förvända, förvränga,
förstöra, förleda, ~si, fördärfva sig, bli
fördärfvad & c.
pervertitóre sm., fördärfvare, fridstöráre,
förledare.
pervicáce a., envis, halsstarrig.
pervicácia sf., envishet,
pervinca sf., (bot.) vintergröna,
pedággio sm., vägning; vågpengar.
pe8alåtte sm., mjölkprofvare.
pesalèttere sm., brefvåg.
pesaliquóre, pesaliquóri sm., areometer.
vattenvåg.
pesaménto sm., vägning,
pesánte a., tung ; trög, ovig, tryckande ; (fig.)
tråkig, odräglig; kraftig, ansenlig,
pesanteménte adv., tungt &c. (se föreg.),
pesantézza sf., tyngd, vikt; (fig.) tröghet,
dåsighet; avere una grande — di testa,
vara tung i hufvudet.
pesáre v»., vaerá, »ara tung-; tyngda, try cica.
ligga tungt, utöfva tryck; ge eftertryck;
vara fullviktig, gälla, duga; misshaga, vara
oangenäm; — su, tynga, trycka, besvära.
— va., [af-, upp-, (fig.) öfver]väga.
Pésaro sf., (geogr.) stad i Italien,
pesar[u]olo sm., mara.
pesáta sf., [upp]vägning; våglast.
pe8ataménte adv., klokt, betänksamt,
pesatóre sm., vägare, vågmästáre,
pesatúra sf., vägning; vågpengar.
1. pésca (utt. med öppet e) sf., persika;
blånad, blåmärke ; — spiccace, en art persika,
där frukten lätt löser sig från kärnan ; —
— durácina, persika, hvilkens kött sitter
fast vid kärnan.
2. pésca (utt. med slutet e) sf., fiske[ri] ;
fiskande; fiskfångst; fiskställe;
uppfiskande, upphämtande ; — della perla, pärlfiske;
barca da —, fiskarbåt; vattel’a — / gissa,
om ni kanl hvem vet!
pescagióne sf., fiskeri; fiskande,
pescáia sf., damm, fördämning, sluss;
fiskdamm.
pescaiuólo sm., liten fördämning.
Pescåra Sf, (geogr.) flod i Södra Italien;
stad i Mellersta Italien,
pescáre I. va. o. vn., fiska; uppfiska,
uppfånga, hämta; F uppsnoka, få fatt, tag i;
— nel torbido, fiska i grumligt vatten. — II.
vn., vara djupgående, ligga [mer 1. mindre]
djupt (om skepp) ; sänka sig 1. sjunka ned
i vatten 1. ailnan vätska.
pescaréccio a., fiskrik ; fiskar-, fisk-.
pescáta sf., notvarp.
pescatéllo sm., liten fisk.
pescatóre sm., fiskare ; martin —, (zool.)
isfågel, kungsfiskare,
pesoatoréilo sm., fiskargosse,
pescatório a., fiskar-, fiske-,
pésce sm., fisk; (boktr.) öfverhoppadt ord;
— cane, haj ; — spada, svärdfisk ; — sega,
sågfisk ; — in bianco, kokt fisk ; — <Taprile.
aprilnarri; essere sano come un —, vara
frisk som en nötkärna; nuovo —. (fig.)
enfaldig människa.
pescheréccio a., fisk-,
pescheria sf., fisktorg; fiskarhamn ; fiske[ri].
peschièra sf., fiskdamm, fisksump.
Peschièra sf., (geogr.) stad i N. Italien,
pesciaiuóla sf., fiskmånglerska ; fiskgryta, fisk-
kittel ; (zool.) dykand,
pesciaiuólo sm., fiskhandlare, -månglare,
-köpare.
pesclno, pesciolino sm., småfisk, fiskyngel,
gl».
pescivéndola sf., pescivéndolo fsm., fisk-
månglerska, fiskmånglare.
pèsco sm., (bot.) persiketräd.
P3SCÓS0 a., fiskrik.
péso sm., tyngd, vikt ; tyngdkraft ; våghus ;
lod ; (fig.) tunga, börda, last ; tung,
tryckande känsla ; vikt[ighet], betydenhet,
eftertryck; a — d’oro, efter guldvikt, för ett
mycket högt pris.
pessário sm., (kir.) pessarium, lifmoderring.
pessimaménte adv., mycket illa, uselt,
pessimismo sm., pessimism,
pessimista sm., pessimist,
pèssimo a., mycket dålig, högst usel; un ~
sojrjrettø. en galgfägel, liderligf sälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
