Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - picciolo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
picciolo a., liten ; ringa ; obetydlig ; lätt (om
vin).
piccionáia sf., dufslag; öfversta galleriet [på
teatern] ; (fig.) mycket högt men ej vackert
rum.
piccioncéllo, piccioncino sm., dufunge.
piccióne sm., (zool.) dufva.
picciuólo sm., (bot.) fruktskaft ; blomskaft ;
stjälk, stängel,
picco I. sm., bergspets, bergstopp, pik; a —,
tvärbrant, lodrät[t], i vertikal riktning;
andar a —, sjunka, gå till botten ; mandare
a —, försänka. — II. a., stucken,
piccolézza sf., litenhet, ringhet; svaghet;
F nonsens, prat, lappri, småsak ;
småaktig-het.
piccolo I. a., liten, ringa, obetydlig; kort,
sakta, fin, låg; lätt (om vin); nome —,
förnamn; in —, i smått; un —, ngt litet. —
II. sm., barn ; unge.
Piccolómini sm., (hist.) berömd italiensk
släkt.
piccóne sm., $ spets-, kilhacka ; sten-,
jordhacka.
piccóso a., gnatig, kinkig, tyckmycken;
känslig.
piccózza sf., liten hackyxa.
piccozzino sm., täljyxa.
Pico della Mirándola sm., (hist.) itai. lärd
(1463—1494).
pidocchieria sf., gnideri; småaktighet,
futtighet; lappri,
pidócchio sm., [hufvud]lus ; bladlus; —
riunto, P uppkomling,
pidocchióso a., lusig; snål, gnidig.
piè, piéde sm., fot; ben ; stativ ; ställ ; [växt-]
stånd; stjälk; fot (längdmått); versfot;
fotfäste ; steg ; grund, bas ; battere i piedi,
stampa ; essere nei piedi di uno, vara i ngns
stalle; levarsi in piedi, resa sig, stiga upp;
stáre in piedi, stå; hålla sig uppe ; a ogni
pii sospinto, vid hvarje steg; a piede, a
piedi, till fots, gående ; a piè fermo, utan
att röra sig ur fläcken; oförskräckt; a —
di, vid foten a.: a piè giunti, a piè pari,
jämfota; a piè zoppo, på ett ben; da capo
a piedi, från topp till tå; levarsi dai piedi.
befria sig, göra sig kvitt; tenere il — in
due staffe, vända kappan efter vinden; su
due piedi, genast; utan förberedelse,
oförmodadt ; sul — di guerra. på krigs-,
fältfot; piè d’oca, (bot.) molla; pigliar —, få
fast fot, komma sig före.
piedestállo sm., fotställ[ning], piedestal,
postamene
piédica sf., [såg-, timmer]bock.
piedistallo se abbadia.
pièga sf., veck ; [hatt]brätte ; (fig.) vana,
vändning; pigliáre [una] cattiva —, taga en
dålig vändning,
piegábile a., som kan veckas, böjas,
piegaménto sm., [hop]vikande, vikning &c.;
veck ; — di voce, tonfall,
piegáre I. va., vika 1. lägga (fälla) ihop;
böja ; kröka [på] ; vecka ; knäppa ihop [-[händerna[-] {+[hän-
derna]+} ; (fig.) böja, beveka, öfvertala ; — la
fronte, gifva sig; — le ginocchia, knäböja.
— II. vn., böja sig, svikta ; krokna ; slutta,
luta; ge vika, ge efter; vika a.: (fig.)
gifva vika, draga sig tillbaka (om trupper).
ptetrlseo
-si, vika sig; böja, rätta sig; gifva vika,
underkasta sig &c.
piegatóre sm., en som [hop]viker, hoplägger,
piegatura sf., veck; [hop]vikande, -vikning.
piegheggiáre va., drapera,
pieghettare va., vecka, lägga i [små] veck.
pieghévole a., böjlig, smidig; medgörlig,
foglig.
pieghevolézza sf., böjlighet, smidighet ;
foglighet, medgörlighet.
pleghevolménte adv., böjligt, smidigt;
fogligt, medgörligt.
piégo sm., veck; bref, omslag, som
innehåller flera bref.
Piemónte sm., (geogr.) Piemont,
piemontése a. (sm.), piemontesisk,
piemon-tes.
pièna sf., stigande, tillväxt; öfversvämning;
(fig.) fullhet, öfverflöd ; — [di popo[o],
folkmassa, folkträngsel; mycket folk, fullt hus;
fuggir la —, undvika faran,
pienaménte adv., till fullo, fulleligen.
pienerélla sf., liten öfversvämning,
pienézza sf., fullhet, öfverflöd; nella — di,
i blomman af, på höjden af.
pièno I. a., full ; [upp]fylld ; fullständig,
fullkomlig; fyllig, fet, tjock; rik[lig], ymnig;
stoppmätt, öfvermätt; obegränsad; (fig.)
mätt, trött (di på); — zeppo, proppfull,
öf-verfylld ; — di sè, inbilsk ; in — consiglio,
i sittande råd; fare — un voto, hålla ett
löfte ; in — giorno, midt på ljusa dagen ;
luna piena, fullmåne ; — d’anni, mycket
gammal ; in — popolo, inför hela folket. —
II. adv., till fullo, fulleligen. — III. sm.,
fullhet; fylle; fullt hus, mycket folk ; (kok.)
fyllning; nel — di, midt i; cogliere in —,
träffa pricken; dare il —, gifva hvad som
fattas.
pienótto a., temligen full ; fyllig, tjock,
knubbig.
pietá sf., fromhet, gudsfruktan, gudaktighet,
gudlighet; pietet (vördnad för ngns minne),
[sonlig, etc.] kärlek; ömhet; medlidande,
[med]ömkan, förbarmande ; monte di —,
pantbank ; fare —, väcka medlidande ;
cantáre a fare —, sjunga erbarmligt ; per — /
haf medlidande 1
pietanza sf., [mät]ratt, anrättning,
piètica sf., [säg-, timmer]bock.
pietosaménte adv., ömkligt, ynkligt,
pietóso a., medlidsam, ömmande;
ömkansvärd, bedröflig ; from, gudíruktig, gudaktig,
piètra sf., sten ; stenart ; (läk.) sten i vissa
kroppsdelar; — [inferna[e], lapis; —
focáia, flinta ; — pomice, pim[p]sten ; —
preziosa, ädelsten ; — da molino, kvarnsten ;
— di scandalo, stötosten ; — di paragone,
probersten ; metterci su una —, låta ngt
vara glömdt, förlåta,
pietráme sm., stenhög, småsten; kalksten,
byggnadssten.
pietrificánte a., förstenande,
pietrificáre va., förstena, petrificera. ~si,
förvandlas till sten, förstenas,
pietrificazióne sf., förstenande, förstening,
petrificering, petrifikat.
pietrigno a., sten-, stenartad.
pietrina sf., liten sten.
pietrisco sm., grus, sten, ballast.
- 882 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
