Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - Pietro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Piétro sm., (np.) Per. Peter. Petrus.
Pietroburgo sf.. (geogr.) Sankt Petersburg,
pietrositá sf., stenartad beskaffenhet.
pietrú80 a., stenig, stenartad, -aktig,
-bunden. -blandad; sten-,
pietrózza sf., liten sten,
pievania sf., kyrkoherdesyssla, pastorat,
pieváno sm., [katolsk] kyrkoherde,
piève sf., pastorat, församling, socken,
pifferáro sm., pipblåsare, gatumusikant,
piffero sm., piccolaflöjt, tvärpipa; en som
spelar på tvärpipa.
pigia sf., folkmassa, folkträngsel; vi era un
<—, där var en förskräcklig trängsel,
pigiaménto sm., hopklämning; [vin]press-
ning; inpackning; stampning, trampning.
pigiare va., trycka, pressa, klämma; trampa
på; inpacka, hoptränga; pressa [vin]; 0
stampa, valka.
pigiáta sf., hoptryckning, pressning,
pigiatóio sm., [vin]press; presshus.
pigiatura sf., vinpressning,
pigionáie sm., hyresman, hyresgäst,
pigióne sf., fhus]hyra ; hyressumma ; dare a
<—, hyra ut; pigliáre a , hyra.
pigliamósche sm., (zool.) flugsnappare.
pigliáre va., taga; fatta, fånga, gripa,
tillfångataga, få tag, fatt i, komma åt ;
komma på, öfver ngn, öfverraska; taga sig,
skaffa sig ; hämta, intaga, upptaga, få ; äta,
dricka ; taga ut, upp, in, fram ; taga på sig,
påtaga; antaga; åtaga sig, taga sig an,
ingå, vidtaga; sul fatto, gripa på bar
gärning ; «— tabacco, snusa ; animo, fatta
mod ; f in parola, taga på ordet ; «— sonno,
insomna ; <-> la febbre, angripas af (få)
feber ; ~ la bertuccia, taga sig ett rus ;
diletto, finna nöje, vara road; «— la via,
ge sig i väg ; fuoco, fatta eld ; moglie,
gifta sig ; f pensiero di, hafva omsorg om;
r* abbaglio, f* un granchio, misstaga sig,
få ngt om bakfoten; di mira, sikta
på, förfölja; *- ßato 1. respiro, hämta
andan ; <— la palla al balzo, taga hyra ; (fig.)
passa på tillfället; <— terra, landa, stiga i
land ; a dire, taga till ordet, börja tala;
di fumo, lukta rökigt ; se för öfr.
prendere. si, tagas &c.; taga hvarandra, sig;
få [sig], ådraga sig ; pigliarsela con uno,
skylla, skjuta skulden på ngn; pigliarsela
calda, bli uppbragt, förifra sig, bekymra
sig, bemöda sig; <~> a’ capelli, komma, råka
i lufven på hvarandra,
piglio sm., tagande, intagning; tag; min,
utseende, uppsyn; dare di «— a, taga, fatta
tag i ; mal ond uppsyn, vred min.
Pigmalióne sm., (myt.) Pygmalion,
pigménto sm., (fysiol.) pigment, färgämne,
pigmèo sm., pygmé; F dvärg, pyssling. —
a., dvärgartad.
pigna sf., tallkott; (ark.) hörn [på bropelare],
pignatta sf., gryta.
pignóne sm., jordvall, dämning; gafvel [på
hus].
pignoraménto sm., (jur.) Utmätning1,
kvarstad, beslag, sekvestrering, förpantning.
pignorare va., lämna 1. taga i pant; lägga
beslag på, utmäta, belägga med kvarstad,
pignorativo a., (jur.) förpantnings-.
pignorazióne sf., se pignoramento.
pigo sm., älskare.
pigoláre vn., pipa, kvittra; (fig.) pipa, gnälla.
pigolio sm., pip, kvitt er ; gnäll.
pigolóne sm., gnällig, pipig [människa, unge,
etc.] ; fare il e*>, pjunka, pipa o. gnälla,
plgraménte adv., lättjefullt; trögt, lojt.
pigrézza, pigrizia sf., lättja; tröghet,
pigro a., lat, lättjefull; loj, trög; långsam,
pila sf., [bro]pelare; (fys.) stapel, batteri;
sten k ar, stenskål, stenfat ; myntstämpel ;
vattenho, stampho ; stor mortel (vid
pappersbruk); r* dell’acqua santa,
vigvattenskärl.
Pilade sm., (np.) Pylades.
pilastráta sf., rad [af] pilastrar, [ha[f]pelare.
pilástro sm., pilaster, [ha[f]pelare ; di
rinforzo, stödjepelare, sträfpelare.
Piláto (Pónzio) sm., (hist.) Pontius Pilatus.
piieo sm., (antik.) filthufva, hatt [som sattes
på frigifna slafvar],
pilétta sf., vigvattenskärl; liten pelare.
pillácchera sf., stänk af gatsmuts; (fig.) fläck,
fel, brist; girigbuk.
pillaccheróso a., nedstänkt med gatsmuts.
piilåCCOla j/,’färträck.
pilláre va., stöta med mortelstöt.
pillo sm., mortelstöt; stamp,
pillola sf., piller; (fig.) bäskt piller, förtret;
grus o. sten i floderna; indoráre la «—,
(fig.) sockra på.
pilloláio sm., (farm.) pillerburk, -dosa, -form.
pilloláre a.,(farm.) liknande piller; piller-,
pillótta sf., [spel]boll.
pillottare va., (kok.) späcka, hälla fett 1. olja
på [stek]; (fig.) plåga, pina.
pillótto sm., späcknål.
pilo sm., ett slags kastspjut,
pilóne sm., pilaster, pelare ; ramningsklubba.
pilóro sm., (anat.) nedre magmun.
piióta sm., lots; (fig.) ledare, förstyre,
pilotággio sm., Iotsning, lotspengar.
piloto se abbadia.
Pllsena sf., (geogr.) Pilsen.
piluccáre va., plocka drufvorna [af en klase];
(fig. F) äta smått, äta litet af en sak, litet
af en annan ; sä småningom göra slut på ;
söka att roffa till sig litet här o. litet där.
~si, förtäras af raseri,
piluccóne sm., sniken människa,
pimméo se pigmeo.
pimpinèlla sf., (bot.) rödarf.
pina sf., tallkott.
pinácolo sm., tinnar, topp, spets,
pinacotèca sf., tafvelgalleri,
pináto a.: grasso , tjock, knubbig,
pinca sf., en sorts kurbits,
pincio sm., grankott; se äfv. pinco.
pincióne sm., (zool.) fink.
pinco sm., p manslem,
pindarésco, pindárico a., (litter.) pindarisk.
Pindaro sm., (hist.) Pindarus.
Pindo sm., (gam. geogr.) Pindus.
Pinerólo sf., (geogr.) stad i Piemont,
pinéta sf., pinéto fsm., tallskog,
pfngere va., måla [af, öfver] ; se äfven
sfin-gere.
pingoino sm., (zool.) pinguin, alk.
pingue a., tjock, fet; däst, stinn; fruktbar.
gifvande,
pinguèdine sf., fetma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
