Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - pinguedinoso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plnguedinóso a.. fet, tjock,
pinffero a., sora bär 1. framalstrar tallar,
pinna sf., [sim]fena ; (I pl. äfv.) slaksldorna
på näsan.
pino sm., tall, fur[a]; — larice, lärkträd ;
i Monti dei Pini, (geogr.) Fichtelgebirge,
pinocchiata sm., försäljare af pinienötter,
pinocchiata sf., ett slags konfekt af pistacie-
kämor ; kakor med pinienötter,
pinocchina sf., gödd unghöna,
pinócchio, pinóccoio sm., plstacie[kärna],
pinienöt, -kärna,
pinólo sm., [skalet på] pinienöt.
pinóso a., rik på tallar,
pinta sf., rymdmått (= omkr. a liter); se
äfven spinta.
plnto pp. af pingere.
pinzácchio sm., ett slags sädesmask ; en
sorts snäppa,
pinzáre va., sticka, stinga,
pinze, pinzétte Sf pl., [flack-, korn-, nyp-,
etc.] tång.
pinzimónio sm., pepparsås.
pinzo a., proppfull, fullstoppad. — sm., styng,
stick, bett.
pinzóchera sf., [vidskepligt] from kvinna ;
läserska.
pinzóchero sm., skenhelgon ; läsare,
skrymtáre.
pio a., from, gudíruktig, gudaktig, gudlig ;
öm, kärleksfull ; opera pia, mild stiftelse ;
luogo —, kloster; far — —, se pigolare.
Pio sm., (np.) Pius.
pioggerèlla, pioggétta sf., duggregn,
pióggia sf., regn, -väder ; regnande ; —
dirotta. störtregn ; — minuta, duggregn,
piombággine sf., (min.) blyerts ; (bot.)
tandrot.
piombággio sm., beläggning med bly ; plom-
bering.
piombáre vn., vara lodrät ; falla, slå ned ;
rusa (su, addosso a på, öfver). — va., med
blylod utröna, om ngt står lodrätt ; slunga,
kasta ; fylla, belägga, beslå med bly ;
plombera, förse med blystämpel ; plombera
[en tand]. — si, bli, falla tung.
picmbáta sf., blykula.
piombatóio sm., (fort.) stupglugg,
piombatura sf., plombering.
piombináre va., kasta lodmall, loda ; med
blylod utröna, om ngt står lodrätt ; rengöra
[ett slaskrör, klosettrör].
piombinatóre sm., renhållningskarl.
piombino sm., lodmall, lod på snöre,
sänk-lod, blylod ; sänke [på metref] ; redskap af
bly [till rengöring af slaskrör] ; (i pl.)
knyppelpinnar ; (zool.) isfågel.
Piombino sf., (geogr.) stad i Toskana.
piómbo sm., bly ; blylod, sänklod, våglod;
blystämpel ; blyhagel, -kulor ; a —,
lodrätt; andare coi piedi di —, gå [till väga]
med största försiktighet,
piombóne sm., trögmåns.
pioppáia sf., pioppéto fsm., poppelplantering.
pioppino sm., svamp, som växer vid foten
af popplar.
pióppo sm., (bot.) poppel ; asp[trä],
pióta sf., grästorf[va].
piotáre belägga med grästorf.
piotatura sf., beläggning med grästorf.
piována sf., regnvatten,
piováno a., regn-, — sm., se pievano.
pióvere opers. v., regna ; (fig.) hagla ; vara
uppsjö på ; — dirottamente, a secchie,
häll-regna ; piovevano balle, det haglade kulor,
pioviggina sf., duggregn,
pioviggináre vn., dugg[regnja, småregna,
duska.
piovigginóso a., regnig, regnaktig, -diger,
duskig.
pioviscoláre se abbadia.
picVÓSO a., regnig, regnaktig, -diger ; regn-.
— sm., (hist.) regnmånad.
pfpa sf., tobakspipa ; pipa (våtvarumått),
pipáre vn., röka pipa.
pi páta sf., pipa ; fumare una —, röka en
pipa.
piperfte sf., (bot.) krasse,
pipiáre, pipiláre se pigolare.
pipistréllo sm., (zool.) flädermus, läderlapp,
pipita sf., nagelrot ; (veter.) pipp [pä höns,
etc.]; (bot.) ranka, skott ; avere la —, F
vara torr i strupen,
pippio sm., pip [på droppflaskor].
Pippo förkortn. af Filippo.
pira sf., bål ; beck-, rökpanna,
piracánte sm., (bot.) en art mispel,
pi ram id áie a., pyramidalisk, pyramid-,
-for-mig.
piramidalménte adv., pyramidformigt, som
en pyramid,
piramidáre va., gifva form af pyramid åt.
pirámide sf., pyramid ; snäcka i ur; a —, i
form af pyramid,
piramideggiáre vn., bilda en pyramid.
F|ramo sm., (np.) Pyramus,
piráta sm., sjöröfvare ; (fig.) tjuf, roffare.
pirateggiáre vn., idka sjöröfveri,
pirateria sf., sjöröfveri; (fig.) rofferi, skin-
neri.
piráto se abbadia.
Pi; enèi sm. pl., (geogr.) Pyreneerna.
Piréo sm., (geogr.) Pireus.
pirètro, piretro sm., (bot.) bertram (ört),
pirico a., eld-; fyrverkeri-; polvere pirica,
krut.
pirite sf., (kem.) svafvelkis.
piritico a., (min.) kisartad, kishaltig.
piroétta sf., piruett ; F undflykt.
piróga sf., pirog ; kanot.
pirolegnÒ80 a.: acido —, (kem.) vidbränd
träsyrlighet.
plrólo sm., skruf på stråkinstrument,
piromanzia sf., sätt att spá i eld.
pirómetro sm., (fys.) pyrometer,
piróne sm., häfarm, hafstång; (i pl.) skrufvar
[på piano],
pirópo sm., (min.) rubin,
piróscafo sm., ångbåt, ångfartyg,
pirósi sf., (läk.) halsbränna,
piróssilo sm., pirossilina fsf., & bomullskrut
pirotecnia sf., pyroteknik, fyrverkarekonst.
pirotècnico a., pyroteknlsk, fyrverkeri-. —•
sm., fyrverkare.
pirrioa sf., forngrekisk krigsdans (äfven a.:
dansa pirrica).
pirri[c]chio sm., (vers.) pyrrichius (versfot
af två korta stafvelser).
Pirro sm., (hist.) Pyrrhus.
Pirróne sm., (hist.) Pyrrhos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
