Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - pugna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pùgna sf., strid, kamp, drabbning; möda.
pugnáce a., stridslysten, krigisk,
pugnaláre va., sticka dolken i ngns bröst,
sticka ihjäl,
pugnaláta sf., dolkstöt, -styng,
pugnále sm., dolk, stickert ; [tveeggad] knif.
pugnáre vn., strida; kämpa; sträfva,
pugnatóre sm., fäktáre,
pugnázzo sm., skärmytsling.
pugnéllo sm., en handfull, näfve, göpen.
pugnénte a., stickande, brännande, svidande;
smärtsam; häftig, bitande, skarp; retande,
púgnere va., sticka, stinga, bita ; reta (ha en
skarp smak, vara pikant); (ridk.) sporra,
sporrhugga; (fig.) sticka, ge stickord, reta;
stöta, förolämpa; plåga, smärta,
pugneréllo se pugnéllo.
pugnétta sf., (skrädd.) [press]lapp.
pugnétto sm., spetsig staf, pigg; eggelse;
en handfull,
pugniménto sm., styng, stick,
pugniticoio sm., gadd; eggelse.
pugnitópo sm., (bot.) mustörne.
pugnitúra sf., styng, stick, bett.
púgno sm. (i pl. : i pugni 1. le pugna),
knyt-näfve ; [knuten] hand ; en handfull, näfve ;
slag med knytnäfven; avere (tenere) in —,
hafva i sin hand, (fig.) ha i sin makt ; fare
ai pugni (alle pugna), slåss med
knytnäf-varna; firmato di suo —, undertecknad af
honom själf; scrítto di mio —, egenhändigt
skrifven ; serrar le pugna, dö.
puh interj., uschl fyl
púla sf., (bot.) agn.
pùlce sf., loppa; mettere 1. avere una —
neirorecchio, f sätta 1. ha myror i
hufvudet.
pulcélla sf., mö, jungfru,
puicelióna sf., gammal mö.
pulcesécca sf., blåmärke efter nypning,
klämning 1. knipning.
pulciáio sm., loppbo; (fig.) osnyggt ställe,
snuskhål.
pulcinèlla sm., Polichinell; Kasper; (fig.)
narr -, fare il —, (fig.) icke hålla ord.
pulcinelláta sf., narrspel, narraktigt upptåg,
tokeri; fars.
pulcino sm., [ej flygfärdig] kyckling; un —
bagnato. (fig.) F en pultron, kruka, mes.
pulcióso a., full med loppor,
pulèdra sf., stoföl.
pulèdro sm., fåle, föl[unge].
puléggia sf., 0 block, talja; [rem]trissa.
puléggio sm., (bot.) puleja; pigliar [il] —,
skudda stoftet af fötterna, gå sin väg ; dar
il —, bortskicka,
pùlica, póliga sf., luftblåsa, bubbla [i glas],
pulimentáre va.» glatta, glans[k]a; feja, skura,
rengöra.
puliménto sm., rengöring; polering,
glattande, glanskning; polityr, glans,
pulire va., rengöra, skura, putsa [upp],
borsta, städa, snygga, etc.; rensa; polera,
glatta, glansa, glanska, feja, blankslipa ;
(fig.) polera, väl utarbeta, ~si, göra si?
ren, snygg &c.
puntaménto adv., snyggt, rent; ordentligt,
bra, utmärkt; hyfsadt, städadt,
pulitézza sf., renhet, snygghet; renlighet;
klarhet; finhet, höflighet, artighet.
pulito a., ren, -lig, snygg; klar; redig,
tydlig; slät, jämn, glatt, blank, glansk;
hyfsad, städad; fin, belefvad; uscire al—.
komma ur klämman helskinnad ; farla
pulita, begå ohederliga handlingar utan att
bli upptäckt ; farla pulita ad uno,
skickligt bedraga ngn. — II. adv., rent, snyggt;
fint, hyfsadt, städadt ; far —, väl utföra,
pulitóre sm., poleráre, fejare.
pulitura sf., polering, fejning; polityr, glans,
pulizia sf., renlighet, snygghet, renhet;
rengöring; fare la —, göra ren[t].
pullulaménto sm., hastig förökning, förökel-
se; uppsprutning, frusande.
pulluláre vn., förökas i stor myckenhet ;
frodas, gripa omkring sig, hastigt sprida sig ;
vimla, myllra ; framkvälla, uppspringa,
frusta, spruta fram, upp, brusa,
pullulazióne sf., hastig förökelse, förökning,
pulmonáre se polmonare.
pulóne sm., halmströ.
púlpito sm., predikstol; skådebana, scen.
pulsátile a., puls-,
pulsáre vn., slå, pulsera, bulta,
pulsatório a., (läk.) bultande, dunkande,
pulserande.
pulsazióne sf., puls, -ering, -slag.
pulvináre sm., kudde.
pulvisculo se polvis colo.
pulzèlla se pulcella.
pungéllo sm., spetsig oxdrifvarekäpp.
pungénte se pugnénte.
pungenteménte adv., pä ett stickande, skarpt,
bitande sätt; lifligt, häftigt,
pùngere se pugnere.
punglglio, pungiglióne sm., gadd; (fig.)
sporre, retmedel, driffjeder.
pungiglióso a., stickande, stingande,
bitande; sora har gadd.
pungiménto sm., styng, stick, bett.
pungitúra se puntura.
pungoláre va., pådrifva [oxar] med spetsig
käpp; (fig.) egga, sporra, reta, pådrifva.
púngolo sm., spetsig oxdrifvarekäpp ; (fig.)
sporre, eggelse, driffjäder,
punibile a., straffvärd, -bar.
pùnico a., punisk; pomo —, granatäpple,
punire va., [be-, af]straflä; aga, tukta, näpsa,
punitivo a., bestraffande ; korrektions-; straff-,
punitóre sm., bestraffare.
punizióne sf., [be]straffande, bestraffning;
straff; straffdom,
púnta sf., spets, udd, tagg; gadd; ände,
ända, tipp; topp; snibb; udde; snörnål;
skara, trupp; (läk.) håll o. styng; virkad
spets, udd ; strid, gräl ; — di terra 1. di
mare, landtunga; mal di —, håll;
lungsäcksinflammation ; — della forchetta,
gaffeludd, -klo ; di —, med udden, spetsen; a
—, spetsig; cappello a tre punte, trekantig
hatt; in — de’piedi, på tå[spetsarna] ; dar
di —, sticka; prendere uno di —, snäsa,
gå illa åt ngn ; pigliáre la —, börja att
surna (om vin) ; star — a —, icke komma
öfverens : — del giorno, gryning,
puntale sm., snörnål; doppsko.
puntalménte adv., punkt för punkt, noga; i
samma ögonblick,
puntaménto sm., (artill.) riktning,
puntáre I. va., interpunktera, sätta punkt; rikta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
