Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - puntata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[väij]spetsen mot ; rikta [kanon, etc] ; &
utsticka, punktera, pricka; — una carta [al
giuoco], utsätta, göra insats på ett kort [i
spel]. — II. «ti., stöta, knuffa, skuffa ; egga,
pådrifva, anstränga sig, anfäkta, ~si,
envisas.
puntáta sf., stöt med [värj]spetsen; insats [i
spel]; häfte; spadtag,
puntáto a. o. pp., punkterad, utstucken,
prickad ; spetsig, tillspetsad, uddhvass ; toppig;
riktad &c. (se puntáre).
puntatóre sm., x riktáre.
punteggiaménto sm., interpunktion,
kommatering.
punteggiáre va., interpunktera, kommatera;
punktera, pricka, beteckna med punkter,
punteggiatila sf., punktering[s-maner, [–arbete];-] {+-ar-
bete];+} interpunktion, kommatering,
punteliáre va., stötta [under], stödja med
stöttor; (fig.) stödja,
puntellatúra sf., stöttning &c. (se föreg.)
puntéllo sm., ⚙ stötta, stolpe; (fig.) stöd;
mettere i puntelli, stödja,
punteruólo sm., ⚙ syl, pryl, stickborr, ut-
huggare, ritspets; (zool.) sädesmask.
puntevirgola sf., semikolon,
puntiglio sm., gnabb[ande], gnat,
granntyckt-het, småaktighet, etc. ; gräl om lappri,
själfkänsla, högmod, öfverlägsenhet;
ömtålighet i hedersfrågor ; rivalitet; stáre sul
—, vara mycket mån om sin värdighet,
hålla på sin värdighet; gräla om
struntsaker.
puntiglióso a., [pedantiskt] nogräknad,
gna-tig, granntyckt, kinkig, svår att göra i lag,
ömtålig, tyckmycken.
puntinbiánco (di) adv., plötsligt, med ens.
puntino sm., liten punkt; di —, a [un] — [-[alldeles[-] {+[all-
deles]+} lagom; utmärkt; mycket lämpligt;
förträffligt,
puntiscritto sm., märke [på linne],
pùnto I. sm., punkt, prick; styng, stick;
söm, broderi, spets, udd; ögonblick ; fråga;
öga (på kort, etc.) ; point ; läge, ställning,
tillstånd; betyg (i skolan); grad, höjd,
•punkt ; ort, ställe ; — di ritrovo,
samlingsställe; — addietro, efterstyng; — di partenza.
utgångspunkt; — d’onore, hederssak; —
d’appoggio, hvilpunkt; stödjepunkt;
ryggvärn ; — fermo, punkt ; due punti, kolon ;
— e virgola, semikolon ; — di vista,
synpunkt; — cardinale, väderstreck; far —,
stanna, göra uppehåll; (hand.) stoppa,
inställa sina betalningar; in — di morte, nära
döden ; in —, [alldeles] lagom ; i rättan tid,
väl till pass ; i lagom tid. på sagd tid,
precis ; essere in —, vara i ordning ; ad ogni
—. i hvarje ögonblick; dar nel —, träffa
hufvudet på spiken; essere sul — di, stå,
vara i begrepp att ; giungere in buon —,
komma alldeles lägligt, lämpligt; essere in
buon —, vara vid god helsa; a un —,
samtidigt ; di tutto —, helt o. hållet, till punkt
o. pricka ; di — in bianco, bums, oväntadt,
utan betänkande; di — in —, — per —,
punkt för punkt; mettere al —, utmana,
reta ngn; — a catenella, kedjestyng; —
cieco, förstyng. — II. a.. F ingen. — III.
adv., leke, inte [alis]; ingalunda; — —,
rakt ingenting; ni — ni poco, hvarken
mycket 1. litet, ingenting alis. — IV. pp. af
pungere o. pugnere.
puntóne sm., mudderskopa, -verk; (fortif.)
bastionvinkel; 0 stödbjälke. — adv., med
spetsen,
puntuále a., punktlig,
puntualitá sf., punktlighet; noggrannhet,
puntualménte adv., punktligt,
puntúra sf., styng, stick, bett; (läk.)
[afjtapp-ning; (fig.) häftig smärta, hugg; plåga;
stickord, speglosa.
puntùto a., spetsig; punkterad,
punzeoohiaménto sm., pikande &c.
punzeochiáre va., lätt sticka, stinga ; (fig.)
pika, ge stickord ; egga, reta ; göra fläckig,
spräcklig.
punzeooiliatúra sf., gnabb[ande] ; stickord,
punzóne sm., slag med knytnäfven ; ø
stämpel, stamp, mejsel, puns, patris.
pupazzétto, pupázzo sm., [led]docka.
pupilla sf., (anat.) ögonsten, pupill;
myndling.
pupilláre a., myndlings[-], omyndiga barns;
(anat.) pupill-,
pupillo sm., myndling; discipel; uscire di
—, bli myndig,
puppáttola sf., docka,
puraménte adv., rent &c. (se puro); bara,
etc. ; rätt o. slätt,
purché konj., förutsatt att, så vida, [om] blott,
bara.
pùre konj. (adv.), likväl, icke desto mindre,
dock, i alla fall; också, äfven; ens;
slutligen ; gärna ; [nå] ja, välan i ; kanske ; pur
che, — che, [om] blott, bara; nè —, se
neppure; — di, förutsatt att; se —, onj
också, om äfven; pur troppo, se troppo.
purè sm., puréa fsf., (kok.) puré.
purézza se puritá.
pùrga sf., laxering; afföringsmedel ;
månads-rening.
purgábile a., som kan renas,
purgaménto sm., rening, renande, rensande,
laxering &c.
purgánte I. a., renande, laxerande,
afförande; som försonar, som är i skärselden;
anima —, själ i skärselden, — II. sm.,
afförande medel, laxermedel,
purgáre va., rena ; luttra, skära ; (läk.) laxera,
afföra; rensa, göra ren[are], upprensa,
rengöra; (fig.) rena, rentvå, befria, göra kvitt;
försona, rättfärdiggöra ; sofra ; utgallra ;
förädla; infria, döda. ~si, rena sig &c. ;
(läk.) laxera,
purgataménte adv., felfritt, korrekt,
purgatézza se puritá.
purgativo a., laxerande, afförande,
purgáto a. o. pp., renad, rensad; ren;
felfri, korrekt,
purgatóio sm., sandgrop, hvari källvatten
renas; filtrerduk.
purgatóre sm., en som renar &c. ; ø valkare.
purgatório sm., skärseld; (fig.) kval, pina.
— a., renande &c.
purgatura sf., rening, renande ; rensning ;
laxering; orenlighet, smuts, dy, afskräde.
purgazióne sf., renande, rening, rensning;
försoning, försonande ; månadsrening;
laxermedel; — delle ipoteche, intecknings do>
dande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
